Så kan skatten bli mer rättvis
Rapport. Beskattning på arbete behöver förändras för att klara välfärden och öka jämlikheten. Och det är dags att släppa myten om att sänkt skatt leder till fler jobb. Det är slutsatser i en översyn från tankesmedjan Arena Idé.
Lika skatt på inkomst – oavsett om det handlar om pension, förvärvsarbete eller a-kassa – och marginalskatt som höjs i linje med att inkomsten ökar. Det är förslag i Skatt på arbete, den första av tre delrapporter med skatteöversyn från Arena Idé.
Bakom rapporten står tankesmedjans chefsekonom Elinor Odeberg och statistiker Vilgot Österlund. De presenterade sin översyn i mitten av maj hos Arenagruppen vid Norra Bantorget i Stockholm.
Elinor Odeberg inledde med att tala om skattereformen på 1990-talet. Syftet med reformen var att skapa en effektiv och mer enhetlig inkomstbeskattning. I dag liknar det mest ett lapptäcke av undantag och avdrag som urholkat systemet, enligt Odeberg.
Skatteintäkternas andel av bruttonationalprodukten har minskat de senaste årtiondena. Mest när det gäller inkomstskatt. Sedan 2006 har de direkta skatterna på arbete minskat med 3,7 procent av bruttonationalprodukten (BNP), vilket betyder 229 miljarder kronor år 2023.
Rapporten innehåller konkreta förslag på hur skatteintäkterna ska öka. För det är nödvändigt för att inte välfärdssystemen ska urholkas än mer, och ytterligare öka de växande ekonomiska klyftorna i samhället, framhåller författarna.
Men att höja skatteintäkterna med 150 miljarder kronor om året, som Odeberg och Österlund vill, betyder inte att alla ska dra åt svångremmen.
– Fyra av tio svenskar får oförändrad eller sänkt skatt med vårt förslag, sa Elinor Odeberg vid presentationen.
För att kunna stärka offentlig sektor, och genom det också skapa tillväxt, föreslås bland annat:
- Lika beskattning oavsett inkomst. I dag skiljer det sig åt beroende på hur pengarna kommer: Den med en föräldrapenning på 28 000 kronor i månaden betalar i genomsnitt 8 318 kronor i skatt, en 67-åring med motsvarande lön skattar ”bara” 2 344 kronor.
- Höjd arbetsgivaravgift, från dagens 31,42 procent till 33,5 procent. Motiveras av att det är rimligt att företagen bidrar med något mer i dag med tanke på de stora fördelar utbildad arbetskraft, socialt skydd och infrastruktur ger. Och dessutom har den avgift arbetsgivare betalat tidigare legat betydligt högre.
- Linjärt stigande marginalskatt: Särskilda regler, undantag och tröskeleffekter tas bort och blir enhetligt. Helt enkelt så att ju mer någon tjänar, desto mer får han eller hon betala i marginalskatt.
Vid presentationen passade också rapportförfattarna på att lyfta myter om vårt skattesystem. Att skattetrycket i landet är högt i största allmänhet, och marginalskatten i synnerhet, är sådana föreställningar utan större fog.
En annan uppfattning är att fler får arbete genom lättnader i skattesystemet, som jobbskatteavdrag, för dem som har ”vanliga” jobb. Den så kallade arbetslinjen går att betrakta som ett slags borgerlig incitamentpolitik.
– Men det går inte att klarlägga att vi fått några effekter av den incitamentpolitiken, sa Elinor Odeberg.
Det finns ingen forskning som visar att jobbskatteavdragen visar att arbetslinjen fungerar, snart 20 år efter att det första avdraget infördes. Och arbetslösheten ligger i dag på 8,5 procent, jämfört med runt 6 procent i början av 2000-talet.
Klart är däremot att skillnaderna på olika slags inkomster ökat dramatiskt. I dag kan det skilja 25 procentenheter på hur mycket en person betalar i skatt. Dels beroende på vilket slags inkomst det gäller, dels på var personen bor.
Den som får in 28 000 kronor i månaden och bor i Degerfors, den kommun i landet med högst kommunalskatt, betalar varje månad 9 055 kronor i skatt om han eller hon har föräldrapenning, sjukpenning eller a-kassa.
Den som däremot bor i Österåker, med landets lägsta kommunalskatt, och tjänar lika mycket på sitt jobb betalar ”bara” 4 894 kronor.
Den som förlorar jobbet, eller blir långvarigt sjuk, får alltså inte bara lägre inkomst utan måste också betala betydligt mer i skatt. En orättvisa som Arena Idés rapportförfattare önskar ändra på genom sina förslag.
– I dag är vi inte längre så ensamma om kritiken som vi nog skulle varit för 20 år sedan, då var ju systemet inte testat… sa Elinor Odeberg.
Marginalskattespöket lever
En annan utbredd föreställning är att det är vanligt att drabbas av de höga, svenska marginalskatterna också för den med måttliga inkomster. Marginalskatt kan uttryckas som skatt på den senast intjänade 100-lappen.
Att sänka marginalskatterna var också ett av syftena med skattereformen på 1990-talet. Det tycks ha lyckats. Ingen som har en lön under 560 000 kronor i månaden behöver skatta bort mer än 50 procent av sin inkomst.
I rapporten Skatt på arbete slås fast att den med en genomsnittslön (42 600 kronor i månaden) bara betalar totalt 22,3 procent i skatt i dag.
Elinor Odeberg och Vilgot Österlund vill se att deras förslag införs successivt. Det för att både företagens konkurrenskraft ska upprätthållas och för att hushållen ska få ha kvar reella inkomstökningar.
