Risker vid ratten
En av fyra förare som dör i trafikolyckor har alkohol i blodet. Men din körförmåga försämras generellt vid så låga promillehalter som 0,2 – när du känner dig avspänd och till freds.
Tömmer du några glas till kan Folkhälsomyndigheten ge fler upplysningar:
För varje 0,2 promilles höjning i blodomloppet fördubblar du risken att omkomma i trafiken, om du sätter dig vid ratten.
Uppgifterna finns att läsa i rapporten Alkohol och hälsa. Där sägs att ungefär 25 procent av förarna som avlider i trafikolyckor har alkohol i blodet. En särskild riskgrupp är unga män, under 21 år med mindre alkohol- och körvana.
Men även förare som dricker lite eller måttligt är inblandade i ”en betydande del av de alkoholrelaterade olyckorna”. De som berusar sig sällan kan vara farligare än de som dricker ofta, enligt rapporten.
Det är svårt att hitta separat statistik och forskning kring alkohol bland yrkesförare. Bilden bekräftas av forskaren Åsa Forsman på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
– Vi har aldrig fått något sådant uppdrag. Kanske är bedömningen att det inte är något stort problem. Företagen jobbar ju en del med att försöka förebygga problemet med alkolås och alkoskåp, säger hon.
Går man till Brottsförebyggande rådets, Brås, statistik så anmäldes cirka 26 300 rattfylleribrott till polisen förra året. Det är en minskning med 2 procent sedan föregående år. De misstänkta rattfylleribrotten beror till stor del på polisens insatser, så siffrorna får tas med en nypa salt, men även de har enligt Brå minskat med 19 procent mellan 2005 och 2014.
I fjol misstänktes 10 000 personer ha kört rattfulla, majoriteten var män även om andelen kvinnor har fortsatt att öka.
Färre körkort dras in på grund av rattfylleri – 2013 återkallade Transportstyrelsen nästan 7 400 kort från påverkade förare. Däremot märktes en ökning bland personer som blir av med körkortet för att de varit opålitliga i nykterhetshänseende.
Det innebär exempelvis att man vid upprepade tillfällen har tagits om hand av polisen för att man varit full eller narkotikapåverkad, inte nödvändigtvis när man kört bil.
En titt i Folkhälsomyndighetens årsrapport 2014 visar att var femte man och var åttonde kvinna i Sverige bedöms dricka så mycket alkohol att de riskerar att drabbas av fysiska och psykiska sjukdomar och sociala problem. Mest utsatta är unga vuxna.
Ändå dricker vi mindre i Sverige, i stort, sedan 2004. Riskkonsumtionen, då vi kan drabbas av fysiska, psykiska och sociala konsekvenser, dalar också.
Fotnot: Alkohol ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykiska besvär, men färre män än tidigare dör av
alkoholmissbruk.
