Regeringen: Strängare regler för arbetslösa
Arbetslöshet. (UPPDATERAD) Stramare regler och hårdare sanktioner för den som inte följer reglerna. Den inriktningen på arbetslöshetsförsäkringen annonserar regeringen. "Trist, men inte oväntat att regeringen fokuserar på att misstänkliggöra arbetslösa som arbetsovilliga och smitare."
Det säger Transports centrala ombudsman för försäkringar, Pia Edvall.
Regeringen pekar på en arbetslöshet på 8,4 procent under fjärde kvartalet 2024 och riktar sig till de grupper som i dag har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Att inte söka den utbildning eller delta i den insats som du anvisats är oacceptabelt, deklarerar arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) i ett pressmeddelande.
Bli av med ersättning
Med nuvarande regler får den som är arbetslös en varning om hon eller han inte deltar i en åtgärd, insats, aktivitet eller låter bli att söka en utbildning som personen blivit anvisad, anför regeringen.
– Vi vill se hur många gånger man kan utebli och hur många dagar man i så fall ska kunna bli av med ersättningen, säger Mats Persson till TT.
Han anser att dagens system är för slappt och inte tillräckligt poängterar den enskildes ansvar att söka arbete. Strängare krav och striktare regler tror regeringen ökar drivkraften hos arbetslösa att söka jobb och försörja sig på egen hand.
– I tider av hög arbetslöshet riskerar man som jobbsökande att fastna i långtida utanförskap om man inte gör vad man kan. Därför avser regeringen att strama åt regelverket och införa mer kännbara sanktioner för när en deltagare i arbetsmarknadspolitiska program på olika sätt missköter sitt arbetssökande, säger Mats Persson i pressmeddelandet.
Försäkringsombudsman Pia Edvall kommenterar regeringens utspel:
– Det hade varit bättre om man fokuserat på möjligheter och framtidstro. Det man presenterat är inte så konkret än så länge, men att man tar chansen att skära i våra gemensamma välfärdssystem märks ändå tydligt.
Mer krav
Regeringen räknar upp en rad åtgärder för att fler ska komma ut i arbetslivet. Dit hör en förändrad integrationspolitik, som också den ska baseras mer på krav för att nå ”språklig integration”, att man kan tala, förstå, läsa och skriva på svenska.
Regeringen vill också se fler deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till.
När det gäller yrkesutbildning pekar regeringen på att man i år satsar 900 miljoner kronor av våra skattepengar på regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux). Det uppges innebära 11 000 nya platser inom yrkesutbildning för vuxna.
Öka kännedom
Forskning och rapporter från flera handikappförbund visar på svårigheterna för personer med funktionsnedsättning att få jobb och rätt anpassningar och hjälpmedel. Där nöjer sig regeringen med ännu ett uppdrag till Arbetsförmedlingen om att ”öka kännedomen om de insatser som finns tillgängliga” för dessa personer om de anställs.
Regeringen lyfter slutligen fram vad de kallar ”en bidragsreform för fler i arbete”. Mer konkret betyder det en förändring av statliga bidrag i tre delar. Ett så kallat bidragstak, som nu utreds, ska göra att bidragen inte är högre än inkomsten om man arbetar. Nysvenskar ska successivt kvalificera sig för att få ta del av den svenska välfärden och för att få försörjningsstöd ska ett aktivitetskrav införas.
– Att man satsar på att öka utbildningsutbudet med cirka 15 000 platser är bra, men det är en väldigt liten morot i ett paket som i övrigt bara består av piska i form av sanktioner och krav, säger Pia Edvall.
Bättre stöd i stället
Den statliga utredningen om ett bidragstak, som ska överlämnas till regeringen i morgon onsdag, möter kritik av Hugo Krantz, som forskar om socialt arbete. Han intervjuas i Tidningen Syre, där han varnar för att ett bidragstak skulle förändra grunden i välfärdsstaten. I stället för ytterligare begränsningar av försörjningsstödet borde resurserna öka till att ge bättre stöd och arbetsmarknadsutbildningar för gruppen, anser han.
Fotnot. Bidragstak innebär en snävare övre gräns för hur mycket ett hushåll kan få i ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag). Regeringens inriktning är att genomföra åtstramningarna inom arbetslöshetsförsäkringen under detta år.
