Rånen mot värdetransporter ökar igen
Efter skyddsstopp, omfattande åtgärder, lugn och en nedåtgående trend ökar rånen mot värdetransporter igen. Värst utsatta är värdeväktarna i Stockholm. – Det ser inte bra ut i år. Vi har redan haft nio rån, konstaterar värdebolaget Loomis säkerhetschef Peter Lindahl.
Statistik från Svensk Bankförening och Brottsförebyggande rådet visar att värdetransportrånen förra året ökade med 32 procent, jämfört med 2011.
Orsaken till den plötsliga ökningen kan varken värdebolagen, polisen eller facket riktigt sätta fingret på, även om teorier finns som branschfolk inte vill yppa offentligt.
Många minns säkert ett antal dramatiska rån som riktades mot värdetransporter i mitten på 2000-talet. Väktare hotades med automatvapen och bilar sprängdes. Arbetet stoppades i Stockholm, Transport krävde kraftfulla åtgärder och Arbetsmiljöverket kopplades in. Det ledde till förbättrat skyddsarbete och säkrare utrustning med slutna leveranssystem.
Enligt polis, fack och värdebolag är gärningsmännen som utför rånen unga. Vid lejonparten av rånen blir värdeväktarna hotade ”på trottoaren”, under det moment när transportörerna är på väg mellan kunden, hämtstället eller bilen. När rånarna sedan bryter upp väskorna färgas sedlarna rosa, för att inte kunna användas.
Detta har under den lugnare perioden avskräckt kriminella, som i stället riktat in sig på bland annat guldsmedsbutiker, med större utdelning.
Värdetransportrånen är i stort sett koncentrerade till Stockholm. Andra större städer som Malmö, Helsingborg och Köpenhamn är betydligt mer förskonade, uppger Loomis säkerhetschef Peter Lindahl.
Värdetransportföretaget Loomis dominerar i Stockholmsområdet med cirka 200 väktare. Lindahl berättar om 10 rån mot företaget 2011, som ökade till 16 i fjol. I hela landet utfördes 16 rån 2011, och totalt 26 förra året.
Vad beror ökningen på?
– Det är en bra fråga. Klart är i alla fall att brotten är flest i Stockholm. 98 procent sker här, fast det senaste rånet inträffade faktiskt i Eskilstuna, det överraskade oss.
Någon röd tråd eller gemensamt drag är svårt att uppfatta vid rånen, förklarar Peter Lindahl.
– De sker på spridda platser. Vid bankomater och handelskunder, som affärer och butiker. Kanske kan de yngre gärningsmännen ha någon anknytning till varandra. Ålder känner jag inte till, det är ganska dålig uppklarningsprocent på de här brotten, men vi har fortlöpande kontakt med polisen och diskuterar åtgärder.
Värdetransportörer som drabbas tas väl om hand, enligt både säkerhetschefen och Transports huvudskyddsombud på Loomis i Stockholm, Magnus Kinnunen.
Alla får träffa kurator eller psykolog och den drabbade väljer själv när han eller hon vill återgå till arbetet, däremot uppmuntras de anställda att komma och träffa arbetskamraterna. Vissa är tillbaka redan dagen efter rånet eller rånförsöket medan andra kan behöva vara hemma i flera veckor för att återhämta sig.
Får värdeväktarna räkna med att bli rånade i Stockholm i dag?
– Det finns i bakgrunden i jobbet och ingår som en del i våra rutiner. Men att räkna med att bli rånad är att gå väl långt. Det finns med, som en risk, svarar Peter Lindahl.
Förbättringar av skydd och säkerhet pågår ständigt och i samarbete med Transports representanter, uppger säkerhetschefen. Den höga rånrisken i Stockholm innebär större satsningar på säkerheten där, anför Lindahl.
– Det rör sig om extra bevakning och eskorter av värdefordon.
En effekt av den nya utrustning, som infördes efter den förra rånvågen, är att lyften blivit tyngre för personalen och att belastningsskador och sjukskrivningar ökat.
För att få bukt med detta gick samtliga värdebolag för en tid sedan samman med Transport och enades om en rad åtgärder. En handlade om att trycka på tillverkarna av säkerhetsutrustningen. En annan gällde att utse så kallade ergonomicoacher på arbetsplatserna, som skulle vaka över och föreslå förbättringar av arbetsmiljön.
Enligt olika vittnesmål till Transportarbetaren tycks det här arbetet mer eller mindre ha gått i stå, i efterdyningarna av Panaxias konkurs. Peter Lindahl hävdar dock att insatserna fortskrider.
– Personalens jobb är tungt många gånger och det blir ett antal lyft per dag. Jobbet med ergonomicoacher är jag, som säkerhetschef, inte så insatt i, men vi får frågor från våra arbetsmiljöansvariga när det gäller nya metoder och ny utrustning, som tas fram.
