;
ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Rädda svensk åkerinäring!

Ordförandeord. Svensk åkerinäring blöder, och dess chaufförer lider. Branschen är hårt drabbad av den osunda konkurrensen och den olagliga utländska inrikestrafiken som vi dagligen ser på vägarna.

Därför driver vi detta som av våra absolut viktigaste frågor i valrörelsen 2018. Stora delar av Transportsverige är enigt: Vi behöver automatisk gps-kontroll av godstrafiken på väg, och fler och tätare kontroller på vägarna.

Det bussas i dag in utländska chaufförer från låglöneländer till fordon som aldrig lämnar landet. Förarna lever under vidriga förhållanden längs våra vägar, med löner som ligger långt under anständighetens gräns. De utländska åkerierna betalar heller inte skatt eller andra avgifter i Sverige.

Detta drabbar svenska chaufförer och åkerier hårt. Mindre nogräknade transportköpare jublar och utnyttjar det hänsynslöst. Att de inte skulle veta vad de köper är otänkbart. Det har de känt till länge.

Den senaste tiden har vi dock sett ett antal förslag som alla i slutänden syftar till att komma tillrätta med detta, såsom krav på vinterdäck, förlängd klampning och beställaransvar med undersökningsplikt. Men det räcker inte.

Dagens verklighet, där svenska åkerier som sköter sig och är bra arbetsgivare blir utkonkurrerade av oseriösa och fuskande åkerier, är sorglig och oacceptabel. Vi vill se fler kontroller på vägarna, och vi ser också ett stort behov av att myndigheter samarbetar på ett bättre sätt. Men vi är samtidigt realister som inser att vi aldrig kommer att få tillräckligt många trafikpoliser för att hålla ordning på den olagliga trafiken.

Därför är det är av yttersta vikt att vi får ett system med automatisk gps-kontroll av all tung trafik. Behovet av kontroll är den enskilt viktigaste anledningen till att vi, liksom stora delar av övriga Transportsverige, ställer oss positiva till en vägslitageskatt som bygger på ett automatiskt gps-system som ska vara omöjligt att undvika. En geografiskt differentierad skatt eller avgift kan rädda landsbygden från fördyrning, samtidigt som fusket kan stoppas. Differentieras den också på klimatavtryck gynnas svenska seriösa åkerier som har moderna och klimat­smarta lastbilar.

Detta är en av de frågor som vi kommer att driva när vi i år åker till Almedalen för att delta i debatten. Vi ska ha ett seminarium som heter Åkeriernas död – exportens bröd? där polis och transportforskare, tillsammans med oss och politiker, ska diskutera den olagliga trafiken. Seminariet kommer att webbsändas.

Vi väntar fortfarande otåligt på att samhället ska styra upp den här röran. När det är gjort ser vi fram mot att välkomna alla de tusentals nya chaufförer som behövs i branschen, och arbeta för att deras villkor ska vara de bästa möjliga.

Till sist vill jag nu önska er alla en fin sommar. Var rädda om er och ta hand om varandra!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth på Transports avtalsråd i början av oktober 2026. Där tar förbundet fram sina egna avtalskrav. Foto: John Antonsson

Industrifacken och LO kräver 3,9 procent – Transport: ”för lågt”

Avtalsrörelsen. Facken inom industrin har satt sitt normerande krav på ökat löneutrymme. LO ställer sig bakom kravet på 3,9 procent. Men Transport reserverade sig mot LO-styrelsens beslut.

Röster från avtalsrådet

Avtal. Lön, tid, ob-tillägg, steg i lönetrappan – på Transports tredje avtalsråd diskuterades vilka krav som ska med i förhandlingarna för nya kollektivavtal för miljöarbetare och flygets kabinpersonal.

Arbetstidsförkortningen måste bli verklighet – hur ser vägen framåt ut?

Debatt. Under flera år har svenska arbetare fått höra att nästa stora arbetslivsreform är kortare arbetstid med bibehållen lön. Frågan har lyfts fram som en av arbetarrörelsens viktigaste framtidsfrågor.

Vi som arbetar obekväm arbetstid måste få det drägligare

Insändare. Som mångårig medlem i Svenska Transportarbetareförbundet undrar jag hur det är möjligt att nattarbete och dess tillägg så tyst och smidigt sopas under mattan? Att arbeta ständig natt eller merparten av arbetspasset under ob-tid och vara schemalagd 40 timmar i veckan – är inte detta lite av modern slavhandel 2026?

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

;