Brist på skyddsvakter hotar totalförsvaret: Behövs dubbelt så många
Beredskap. Bevakningsföretag riskerar att förlora personal till militär vid krig eller kris. Samtidigt kommer behovet av skyddsvakter öka för att försvara Sveriges viktigaste anläggningar. – Det behövs ungefär dubbelt så många som jobbar med bevakning i höjd beredskap som i fredstid, säger Jonas Wannberg på Bya.
Vid en kris- eller krigssituation är grundregeln att de allra flesta ska fortsätta gå till sitt vanliga jobb. Så länge man inte har en annan krigsplacering, som värnplikt eller civilplikt.
– Det är jätteviktigt att samhället fortsätter att fungera så långt det är möjligt. Det såg vi under pandemin också, hur viktigt det är att upprätthålla en vardag även i kris, säger Anna Gustavsson, utredare på Myndigheten för civilt försvar.
Att skolor hålls öppna, att det finns mat i butikerna och att barnomsorgen fungerar är inte bara praktiska frågor, menar hon.
– Det är helt avgörande för försvarsviljan att hålla i gång vardagen, säger Anna Gustavsson.
Så fungerar allmän tjänsteplikt
Blir det krig kan regeringen aktivera allmän tjänsteplikt. Det innebär bland annat att vissa anställda är skyldiga att fortsätta arbeta, annars riskerar man böter eller fängelse. Dessutom kan en beredskapslag begränsa semestrar och tillåta 60 timmars arbetsvecka. Detta kan alltså gälla de som inte redan blivit krigsplacerade via värn- eller civilplikt.
När regeringen väl aktiverat plikten beslutar myndigheter vilken del av deras egen verksamhet som ska omfattas av allmän tjänsteplikt. För verksamheter som företag och kommuner är det Arbetsförmedlingen som beslutar.
– Individen måste ju få information om att man omfattas av plikten. ”Nu omfattas du av allmän tjänsteplikt.” Det är liksom det sista steget i den här beslutskedjan, säger Anna Gustavsson.
Arbetsgivare är skyldiga att berätta vad som då förväntas av personalen. De allra flesta ska fortsätta gå till jobbet men de kan behöva göra andra arbetsuppgifter än vanligt.
Skyddsvaktens unika roll
I en väpnad konflikt har skyddsvakter en speciell roll eftersom de är kombattanter.
– Att vara kombattant innebär att du i en väpnad konflikt har rätt att använda våld för att utföra ditt uppdrag. Det innebär också att du är ett legitimt mål för en motståndare, säger Jonas Wannberg, enhetschef för beredskap och säkerhet på Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Bya.
Behovet av skyddsvakter kommer att vara stort i krigstid då de försvarar landets viktigaste anläggningar, något de redan gör i fredstid.
– Eftersom behovet av bevakning fördubblas i krig – till 50 000 personer – driver branschen på för att även aktivera civilplikt för bevakningsverksamhet, säger Jonas Wannberg.
Pressbild.
Analyser från olika myndigheter och företag som sammanställts av Bya visar att ungefär elva procent av de nuvarande väktarna och skyddsvakterna redan är krigsplacerade på annat håll, främst i Försvarsmakten.
– Det betyder att branschens krigsorganisation riskerar att bli mindre än i fredstid, säger Jonas Wannberg.
Ny lag kan tvinga företag till krigsplanering
Den 7 september 2026 meddelade regeringen att Polismyndigheten får i uppdrag att utreda hur Sverige kan införa civilplikt för skydd och bevakning. Anledningen är att säkra civila skyddsobjekt vid höjd beredskap.
Samtidigt drivs andra beredskapsreformer vidare. Ett lagförslag från regeringen, avsett att träda i kraft den 1 januari 2027, ska säkra personalförsörjningen inom det civila försvaret vid höjd beredskap.
– Om jag har ett snöskottningsföretag och skottar snö utanför akutmottagningen på ett sjukhus så måste det fungera även vid höjd beredskap. Då ska det företaget ha en krigsorganisation och krigsplacera den personalen, säger Anna Gustavsson, utredare på Myndigheten för civilt försvar.
