Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.
Close
Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.
Close

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Våren hänger i luften. Vi passerar Forsmark, på väg mot Stora Enso i Skutskär. Bakpå timmerbilen åker 40 ton gran och lövträ.

I skogsgläntorna längs vägen ligger stammar och rotvältor kvar efter stormen Alfrida. Vid nyårshelgen drog vindbyar på uppåt 40 meter in över kusten och avverkade på några timmar lika mycket som fem, sex års normal produktion.

Mer och mer av skogstransporterna i Uppland går på lastbil, i stället för järnväg och båt, uppger chaufförer som Transportarbetaren pratat med.
Mer och mer av skogstransporterna i Uppland går på lastbil, i stället för järnväg och båt, uppger chaufförer som Transportarbetaren pratat med. Foto: Jan Lindkvist

Kalle (som egentligen heter något annat) styr vant norrut. Han har kört samma sträcka tusentals gånger och skakar på huvudet åt Trafikverkets senaste påfund. Längs dikeskanterna ligger hundratals stora tillplattade högar av finkrossat grus.

– Man har stjälpt det över klippblock, som skydd ifall bilister går av vägen. Fast högarna hjälper inte för de utländska dragbilarna. Det är oftast de som ligger i diket. De tvåaxliga är inte anpassade för vårt klimat, säger han.

Vid ratten har Kalle haft gott om tid att fundera över trafik­utvecklingen och klimatdebatten. Han känner igen mötande lastbilar redan på en kilometers håll. Många av dem är röda eller vita estniska trailerdragare. Från åkeriet Herentes.

– De går med pappersrullar från Skutskär ner till hamnen i Kapellskär, säger Kalle. Säkerligen handlar det om minst 40 transporter per dygn. Över 30 mil tur och retur.

– Jag har aldrig sett så många lastbilar rulla på 76:an under de decennier jag har hållit på. Timmerbilsåkarna har hårt tryck på sig från skogsbolagen att vara miljövänliga. Men hur miljövänligt är det att flytta över massor av gods från båt till lastbil?

Följer de reglerna?

Kör Herentes lagligt i Sverige? Det är en fråga som Kalle ställt sig.

Och allt tyder på att åkeriet faktiskt följer reglerna för internationella transporter. En facklig källa i Kapellskärs hamn uppger att både dragbilar och trailrar rullar ombord på färjan tillbaka till Estland.

Kalle och flera andra chaufförer reagerar på att utländska timmerbilar blivit ett vanligt inslag i regionen.

En släpvagn som saknar två stänkskärmar används för timmertransporter till Holmens bruk i Hallstavik.
En släpvagn som saknar två stänkskärmar används för timmertransporter till Holmens bruk i Hallstavik. Foto: Jan Lindkvist

Utanför Holmens bruk i Hallstavik står två av dem. Två Estlands­registrerade bilar med svenska släp. Det ena släpet är i dåligt skick. Skärmar saknas över två hjulpar och ett däck är utslitet.

Bilarna kör för det svenska åkeriet BS-Logistic. Det är ett företag i Kristinehamn som satt i system att ta in finska och estniska skogsbilar på så kallat nyttjande­rätts­avtal. Åkaren har ett 15-tal egna lastbilar i två olika bolag, men hyr i nuläget också in 26 utländska skogsbilar.

På papperet hade BS-Logistic förra året en omsättning på drygt 38 miljoner kronor och bara 1,5 anställda. Hur bemannas alla bilar?

Åkaren Jaakko Aho säger:

– Chaufförerna kommer från Finland och Estland. De får svenska löner och betalar skatt i sina hemländer. Det finns inga förare att få tag i här. Fast, jo. Jag har en egen anställd. En estländare som flyttat hit.

Vad är fördelen med att ta in utländska timmerbilar?

– Om det inte finns bilar att tillgå måste man ta in. Så är det.

Hur gör andra åkerier för att hitta förare?

– Jag vet inte. Timmerbilschaufförer är det allra störst brist på.

SÅ är kritiskt

På branschorganisationen Sveriges åkeriföretag är Ulric Långberg kritisk mot nyttjanderättsavtalen:

Ulric Långberg är bransch- och kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag.
Ulric Långberg är bransch- och kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag. Foto: Ryno Quantz

– Tanken var ursprungligen att företag i ett EU-land ska kunna ta in utländska fordon, vid arbetstoppar. Bilarna som kommer ska bemannas och arbetsledas av det inhemska åkeriet. Färdsskrivardata ska tankas ner och lagras hos det inhemska åkeriet, så att myndigheterna kan göra kontroller.

– Men så har det inte blivit. I stället kommer hela åkerier till Sverige med personal, bilar och allt. Vi har hittat ett polskt ekipage med nyttjanderättsavtal. Det hade en längd och en vikt som inte ens är godkänd för trafik i Polen. Bilen är bara tänkt att användas för trafik i andra länder.

Ohållbar situation

Ulric Långberg tycker att situationen blivit ohållbar. Reglerna har gjort att rena brevlådeföretag skapats i Sverige – med det enda syftet att ta in utländska lastbilar. I ett fall, berättar han, användes finska ambassadens adress.

Han frågar sig om förarna i BS-Logistic avlönas och beskattas på rätt sätt:

– Jag skulle gärna se en skatterevision hos åkeriföretag som anmält fordon på nyttjanderättsavtal. Jag hävdar med en dåres envishet att reglerna inte gör det möjligt att hyra in en utländsk lastbil, med förare.

Långberg konstaterar att kritiken från branschen ändå fått Transportstyrelsen att skärpa bestämmelserna.

Från och med juli 2018 kan svenska företag inte längre hyra in utländska fordon ett år i taget. Anmälan gäller bara
i en månad, sedan måste den förnyas. Undantaget är Norge, Finland och Danmark. Där gäller fortfarande ett år.

De två estniska timmerbilarna utanför Holmens väcker flera frågor. Släpvagnarna är svenskregistrerade. Det ena ägs av BS-Logistic. Det andra av ett företag som heter TK-Transport.

På Wallingatan 34 i centrala Stockholm kan företag köpa en adress. Närmare 100 bolag, många av dem med estnisk anknytning, finns registrerade här.
På Wallingatan 34 i centrala Stockholm kan företag köpa en adress. Närmare 100 bolag, många av dem med estnisk anknytning, finns registrerade här. Foto: Jan Lindkvist

TK-Transport har estniska huvudmän och adress Wallingatan 34 mitt i centrala Stockholm. Finns det verkligen ett åkeri inklämt på den trånga bakgatan några stenkast från Transports förbundskontor?

Nej, det är ett så kallat brevlådeföretag. På Wallingatan 34 ligger närmare 100 bolag som alla betalat några tusenlappar för en postbox och en respektabel adress.

Bakom upplägget ligger företaget 1office (Ett kontor) som har prislistan utlagd på internet. 7 080 kronor kostar adressen i ett års tid. För ytterligare 5 000 kronor får du en kontaktperson. En delgivningsbar person – något som myndigheterna kräver när utländska medborgare ska starta bolag i Sverige.

Förare från EU:s låglöneländer

Tillbaka till Hallstavik. Vid sidan av utländska lastbilar har det blivit allt vanligare att svenska åkerier bemannar bilarna med förare från EU:s låglöneländer.

En chaufför tipsar om fotbollsplanen i Häverödal, ett litet samhälle strax söder om Hallstavik. Där uppges en grupp lettiska förare vara inkvarterade.

För 200 kronor natten kan man hyra rum i baracken. ”Fast det är ganska grisigt”, säger idrottsföreningens kontaktperson.
För 200 kronor natten kan man hyra rum i baracken. ”Fast det är ganska grisigt”, säger idrottsföreningens kontaktperson. Foto: Jan Lindkvist

Transportarbetaren svänger in vid idrottsplatsen. Är det verkligen en idrotts­anläggning? Vägen är sönderkörd och utanför baracken som troligen varit omklädningsrum står ett timmersläp. Intill parkeringen ligger virkestravar, två lösa timmerbils­kranar och högar av gamla däck och rostigt skrot.

På gaveln till baracken sitter en skylt med idrotts­föreningens dekal och texten ”Rum att hyra”. Innanför entrén är det mörkt. På golvet står lådor med slägghammare och andra tunga verktyg. På en handskriven lapp på vägen finns telefonnumret till hyresvärden.

200 kronor natten

Transportarbetaren ringer och frågar om det finns lediga rum. En vänlig man svarar:

– Jo, nog kan vi ordna ett rum. Det kostar bara 200 kronor natten. Fast det är väldigt enkel standard och ganska grisigt, måste jag ju erkänna. Det ser mest ut som en verkstad.

– Det bor fyra lettiska chaufförer där nu. Och en från Slovakien. De har bott där i två år nu och kör för Holmens bruk.

Parkeringen framför idrottsplatsen i Häverödal fungerar som verkstad för åkeriet Ma.ax.
Parkeringen framför idrottsplatsen i Häverödal fungerar som verkstad för åkeriet Ma.ax. Foto: Jan Lindkvist

Ute på grusplanen tittar en av letterna på släpet och rycker på axlarna. ”Kaputt”, säger han och längre kommer vi inte vår konversation.

Strax efter rullar en fullastad timmerbil in framför baracken. Chauffören hämtar en domkraft och kryper in under släpet. En man i svart overall kommer fram och ler. Det är Bruno Kröll. Han berättar gärna om verksamheten:

– Det är jag som driver åkeriet, Ma.ax. Just nu har vi tre timmerbilar och fyra chaufförer från Lettland och en från Slovakien. Killarna jobbar fyra veckor, sedan har de en vecka ledigt. De får bättre betalt än svenska förare, 25 000 kronor i månaden och jag bjuder på hemresan.

– Själv kommer jag ursprungligen från Österrike, men har hållit på med skogstransporter länge i Sverige. Tidigare hade jag 40 bilar i Jönköping.

Var betalas sociala avgifter?

En sökning på bolaget Ma.ax visar att det styrs av Magnus Axelsson i Norrahammar, utanför Jönköping. Trafikansvarig är en kvinna, skriven i Lettland.

Transportarbetaren har sökt Magnus Axelsson ett flertal gånger, utan framgång.

Frågorna vi hoppas få svar på är var bolaget betalar sociala avgifter och skatt för chaufförerna.

För det är inte i Sverige. Bolaget är inte registrerat som arbetsgivare och har inte betalat in några arbetsgivaravgifter det senaste kvartalet.

Transportstyrelsen tummar på reglerna

Timmertransporter. I somras skärptes reglerna för svenska åkerier som vill hyra in utländska fordon. Trots det har Transportstyrelsen godkänt att BS-Logistic i Kristinehamn tar in två estniska timmerbilar under hela 2019. Reglerna säger högst en månad.

BS-Logistics två estniska bilar.
BS-Logistics två estniska bilar. Foto: Jan Lindkvist

Om utländska fordon används kontinuerligt i Sverige under längre tid ska de registreras i det svenska fordonsregistret från första dagen. Undantag kan göras vid tillfälligt brukande. Den som tar in dem ska då ansöka om tillstånd för inhyrning via nyttjanderättsavtal.

Transportarbetaren har begärt ut uppgifter från Transportstyrelsen om alla svenska åkerier som beviljats nyttjanderättsavtal de senaste 18 månaderna.

Totalt handlar det om 32 ansökningar som fått godkänt. 14 av dem kommer från samma åkeri – BS-Logistic.

En granskning av bolaget visar att företaget i mars hade fått tillstånd att ta in totalt 21 finska skogsbilar och fem estniska.

Bilarna från Finland har rätt att rulla här i tolv månader. Men för de estniska gäller högst en månad. Sedan måste ansökan förnyas.

Trots att reglerna skärptes den 1 juli 2018 fick BS-Logistic i december rätt att ta in två timmerbilar från Estland på helår. Ulric Långberg på Sveriges åkeriföretag är förvånad:

– Beslutet strider mot lagen. Ett år är alldeles för lång tid för att vara tillfälligt brukande, säger han.

”Minns inte detaljerna”

Jon Josefsson, handläggare på Transportstyrelsen, håller inte med. Det var han som skötte ärendet:

– Det var fyra månader sedan och jag minns inte detaljerna. Men bestämmelsen om en månad är inte strikt. Vi kan göra avsteg när det är akut brist på fordon.

Det är just brist som BS-Logistic åberopar i ansökningarna. Enligt åkaren Jaakko Aho råder ”akut kapacitetsbrist på timmerbilar i Mellansverige och Norrland”. Noterbart är att ansökan skickades in en dryg månad innan stormen Alfrida slog till vid nyår.

Listan över åkerier med nyttjanderättsavtal innehåller också tre ansökningar från en enskild näringsidkare. Mannen, som är 40 år, har en svenskregistrerad lastbil och fem inhyrda tyska dragbilar.

Fast 40-åringen är inte skriven i Sverige. Skatteverket kan över huvud taget inte hitta honom i registren. Trots det har mannen lyckats få trafiktillstånd för 13 egna lastbilar och ytterligare fem inhyrda, via nyttjanderättsavtal.

– Det finns inget krav på att man ska ha F-skatt eller momsregistrering för att vi ska godkänna en ansökan. Han har ett giltigt trafiktillstånd och ett gemenskapstillstånd. Vi har även en adress till honom. I Nürnberg i Tyskland, säger Jennie Broström, verksamhets­samordnare på Transportstyrelsen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kristian:
    30 januari, 2020

    Välkommen till EU, varför har Finland och Danmark undantag EU länder och (Norge), men inte Estland eller Lettland? Europeiska domstolen bör undersöka detta. Vi borde alla ha gemensamma rättigheter.
    Vad som gör att du är eftertraktad, ni svenskar har samma rättigheter i andra EU grannländer eller hur? : D

  2. Bengt Södersten:
    10 maj, 2019

    Man kan inte tro att detta är Sverige 2019. Vad gör vår regering? Vad gör vårt åkeriförbund åt detta?
    Det är knappast smickrande för våra stora skogsbolag acceptera att det fungerar på detta vis
    Här jagas våra chaufförer av Transportstyrelsens kontrollanter för petitessen, och vissa får köra hur som helst utan kontroll. Jag har mycket svårt att tänka mig att dessa förare har samma lön som våra svenska chaufförer.
    Svensk åkare.

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

EU-domstol lättar på regler mot lönedumpning

Åkeri. EU-domstolen underkänner kravet att utländska bilar ska återvända till sina hemländer var åttonde vecka. "Har du som affärsidé att bedriva inrikestrafik i Sverige ska du vara etablerad i Sverige. Det är en ganska rimlig gång. Att EU-domstolen återigen väljer att gynna fusk och lönedumpning väcker seriösa frågor om vilken makt de ska ha i dessa frågor", säger europaparlamentarikern Johan Danielsson (S).

Rattfylla bakom allt fler indragna körkort

Trafiksäkerhet. Nära 20 000 körkort återkallades det första halvåret. Medan trafikbrotten som orsak minskar fortsätter återkallelser på grund av rattfylleri och drograttfylleri att öka.

Emil Bärtas fick vänta i veckor på ett friande blodprov – under tiden var han avstängd från jobbet utan lön.

Veckors väntan på friande blodprov

Åkeri. Lastbilschauffören Emil Bärtas stoppades av polis som misstänkte drograttfylla. Trots att urinprovet var negativt fick han tillbaka körkortet först tre veckor senare och kunde återgå till jobbet. Både Emil och facket är i dag kritiska till processen.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Elektrifiering av transportsektorn

Hur går det med elvägarna?

Klimat. Bygget av en första permanent elväg i Sverige är satt på paus. Men tekniken är absolut inte död, säger forskningschef Lina Nordin. Fyra olika modeller av elväg har testats i Sverige och Trafikverket följer noga utvecklingen i andra länder.

Kultur
Sällskapsspel: Ticket to ride

Sällskapsspel för sommarnätter

Speltips. Sommar. Då är många av oss lediga. Här är tips på fem roliga spel att spela på semesterns slöa dagar och kvällar.

Arbete & fritid
Kvinna ligger i hängmatta, äter ett rött äpple och kollar sin laptop.

Vem vill ha mer ledighet?

Semester. Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?