Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.
Close
Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.
Close

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Våren hänger i luften. Vi passerar Forsmark, på väg mot Stora Enso i Skutskär. Bakpå timmerbilen åker 40 ton gran och lövträ.

I skogsgläntorna längs vägen ligger stammar och rotvältor kvar efter stormen Alfrida. Vid nyårshelgen drog vindbyar på uppåt 40 meter in över kusten och avverkade på några timmar lika mycket som fem, sex års normal produktion.

Mer och mer av skogstransporterna i Uppland går på lastbil, i stället för järnväg och båt, uppger chaufförer som Transportarbetaren pratat med.
Mer och mer av skogstransporterna i Uppland går på lastbil, i stället för järnväg och båt, uppger chaufförer som Transportarbetaren pratat med. Foto: Jan Lindkvist

Kalle (som egentligen heter något annat) styr vant norrut. Han har kört samma sträcka tusentals gånger och skakar på huvudet åt Trafikverkets senaste påfund. Längs dikeskanterna ligger hundratals stora tillplattade högar av finkrossat grus.

– Man har stjälpt det över klippblock, som skydd ifall bilister går av vägen. Fast högarna hjälper inte för de utländska dragbilarna. Det är oftast de som ligger i diket. De tvåaxliga är inte anpassade för vårt klimat, säger han.

Vid ratten har Kalle haft gott om tid att fundera över trafik­utvecklingen och klimatdebatten. Han känner igen mötande lastbilar redan på en kilometers håll. Många av dem är röda eller vita estniska trailerdragare. Från åkeriet Herentes.

– De går med pappersrullar från Skutskär ner till hamnen i Kapellskär, säger Kalle. Säkerligen handlar det om minst 40 transporter per dygn. Över 30 mil tur och retur.

– Jag har aldrig sett så många lastbilar rulla på 76:an under de decennier jag har hållit på. Timmerbilsåkarna har hårt tryck på sig från skogsbolagen att vara miljövänliga. Men hur miljövänligt är det att flytta över massor av gods från båt till lastbil?

Följer de reglerna?

Kör Herentes lagligt i Sverige? Det är en fråga som Kalle ställt sig.

Och allt tyder på att åkeriet faktiskt följer reglerna för internationella transporter. En facklig källa i Kapellskärs hamn uppger att både dragbilar och trailrar rullar ombord på färjan tillbaka till Estland.

Kalle och flera andra chaufförer reagerar på att utländska timmerbilar blivit ett vanligt inslag i regionen.

En släpvagn som saknar två stänkskärmar används för timmertransporter till Holmens bruk i Hallstavik.
En släpvagn som saknar två stänkskärmar används för timmertransporter till Holmens bruk i Hallstavik. Foto: Jan Lindkvist

Utanför Holmens bruk i Hallstavik står två av dem. Två Estlands­registrerade bilar med svenska släp. Det ena släpet är i dåligt skick. Skärmar saknas över två hjulpar och ett däck är utslitet.

Bilarna kör för det svenska åkeriet BS-Logistic. Det är ett företag i Kristinehamn som satt i system att ta in finska och estniska skogsbilar på så kallat nyttjande­rätts­avtal. Åkaren har ett 15-tal egna lastbilar i två olika bolag, men hyr i nuläget också in 26 utländska skogsbilar.

På papperet hade BS-Logistic förra året en omsättning på drygt 38 miljoner kronor och bara 1,5 anställda. Hur bemannas alla bilar?

Åkaren Jaakko Aho säger:

– Chaufförerna kommer från Finland och Estland. De får svenska löner och betalar skatt i sina hemländer. Det finns inga förare att få tag i här. Fast, jo. Jag har en egen anställd. En estländare som flyttat hit.

Vad är fördelen med att ta in utländska timmerbilar?

– Om det inte finns bilar att tillgå måste man ta in. Så är det.

Hur gör andra åkerier för att hitta förare?

– Jag vet inte. Timmerbilschaufförer är det allra störst brist på.

SÅ är kritiskt

På branschorganisationen Sveriges åkeriföretag är Ulric Långberg kritisk mot nyttjanderättsavtalen:

Ulric Långberg är bransch- och kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag.
Ulric Långberg är bransch- och kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag. Foto: Ryno Quantz

– Tanken var ursprungligen att företag i ett EU-land ska kunna ta in utländska fordon, vid arbetstoppar. Bilarna som kommer ska bemannas och arbetsledas av det inhemska åkeriet. Färdsskrivardata ska tankas ner och lagras hos det inhemska åkeriet, så att myndigheterna kan göra kontroller.

– Men så har det inte blivit. I stället kommer hela åkerier till Sverige med personal, bilar och allt. Vi har hittat ett polskt ekipage med nyttjanderättsavtal. Det hade en längd och en vikt som inte ens är godkänd för trafik i Polen. Bilen är bara tänkt att användas för trafik i andra länder.

Ohållbar situation

Ulric Långberg tycker att situationen blivit ohållbar. Reglerna har gjort att rena brevlådeföretag skapats i Sverige – med det enda syftet att ta in utländska lastbilar. I ett fall, berättar han, användes finska ambassadens adress.

Han frågar sig om förarna i BS-Logistic avlönas och beskattas på rätt sätt:

– Jag skulle gärna se en skatterevision hos åkeriföretag som anmält fordon på nyttjanderättsavtal. Jag hävdar med en dåres envishet att reglerna inte gör det möjligt att hyra in en utländsk lastbil, med förare.

Långberg konstaterar att kritiken från branschen ändå fått Transportstyrelsen att skärpa bestämmelserna.

Från och med juli 2018 kan svenska företag inte längre hyra in utländska fordon ett år i taget. Anmälan gäller bara
i en månad, sedan måste den förnyas. Undantaget är Norge, Finland och Danmark. Där gäller fortfarande ett år.

De två estniska timmerbilarna utanför Holmens väcker flera frågor. Släpvagnarna är svenskregistrerade. Det ena ägs av BS-Logistic. Det andra av ett företag som heter TK-Transport.

På Wallingatan 34 i centrala Stockholm kan företag köpa en adress. Närmare 100 bolag, många av dem med estnisk anknytning, finns registrerade här.
På Wallingatan 34 i centrala Stockholm kan företag köpa en adress. Närmare 100 bolag, många av dem med estnisk anknytning, finns registrerade här. Foto: Jan Lindkvist

TK-Transport har estniska huvudmän och adress Wallingatan 34 mitt i centrala Stockholm. Finns det verkligen ett åkeri inklämt på den trånga bakgatan några stenkast från Transports förbundskontor?

Nej, det är ett så kallat brevlådeföretag. På Wallingatan 34 ligger närmare 100 bolag som alla betalat några tusenlappar för en postbox och en respektabel adress.

Bakom upplägget ligger företaget 1office (Ett kontor) som har prislistan utlagd på internet. 7 080 kronor kostar adressen i ett års tid. För ytterligare 5 000 kronor får du en kontaktperson. En delgivningsbar person – något som myndigheterna kräver när utländska medborgare ska starta bolag i Sverige.

Förare från EU:s låglöneländer

Tillbaka till Hallstavik. Vid sidan av utländska lastbilar har det blivit allt vanligare att svenska åkerier bemannar bilarna med förare från EU:s låglöneländer.

En chaufför tipsar om fotbollsplanen i Häverödal, ett litet samhälle strax söder om Hallstavik. Där uppges en grupp lettiska förare vara inkvarterade.

För 200 kronor natten kan man hyra rum i baracken. ”Fast det är ganska grisigt”, säger idrottsföreningens kontaktperson.
För 200 kronor natten kan man hyra rum i baracken. ”Fast det är ganska grisigt”, säger idrottsföreningens kontaktperson. Foto: Jan Lindkvist

Transportarbetaren svänger in vid idrottsplatsen. Är det verkligen en idrotts­anläggning? Vägen är sönderkörd och utanför baracken som troligen varit omklädningsrum står ett timmersläp. Intill parkeringen ligger virkestravar, två lösa timmerbils­kranar och högar av gamla däck och rostigt skrot.

På gaveln till baracken sitter en skylt med idrotts­föreningens dekal och texten ”Rum att hyra”. Innanför entrén är det mörkt. På golvet står lådor med slägghammare och andra tunga verktyg. På en handskriven lapp på vägen finns telefonnumret till hyresvärden.

200 kronor natten

Transportarbetaren ringer och frågar om det finns lediga rum. En vänlig man svarar:

– Jo, nog kan vi ordna ett rum. Det kostar bara 200 kronor natten. Fast det är väldigt enkel standard och ganska grisigt, måste jag ju erkänna. Det ser mest ut som en verkstad.

– Det bor fyra lettiska chaufförer där nu. Och en från Slovakien. De har bott där i två år nu och kör för Holmens bruk.

Parkeringen framför idrottsplatsen i Häverödal fungerar som verkstad för åkeriet Ma.ax.
Parkeringen framför idrottsplatsen i Häverödal fungerar som verkstad för åkeriet Ma.ax. Foto: Jan Lindkvist

Ute på grusplanen tittar en av letterna på släpet och rycker på axlarna. ”Kaputt”, säger han och längre kommer vi inte vår konversation.

Strax efter rullar en fullastad timmerbil in framför baracken. Chauffören hämtar en domkraft och kryper in under släpet. En man i svart overall kommer fram och ler. Det är Bruno Kröll. Han berättar gärna om verksamheten:

– Det är jag som driver åkeriet, Ma.ax. Just nu har vi tre timmerbilar och fyra chaufförer från Lettland och en från Slovakien. Killarna jobbar fyra veckor, sedan har de en vecka ledigt. De får bättre betalt än svenska förare, 25 000 kronor i månaden och jag bjuder på hemresan.

– Själv kommer jag ursprungligen från Österrike, men har hållit på med skogstransporter länge i Sverige. Tidigare hade jag 40 bilar i Jönköping.

Var betalas sociala avgifter?

En sökning på bolaget Ma.ax visar att det styrs av Magnus Axelsson i Norrahammar, utanför Jönköping. Trafikansvarig är en kvinna, skriven i Lettland.

Transportarbetaren har sökt Magnus Axelsson ett flertal gånger, utan framgång.

Frågorna vi hoppas få svar på är var bolaget betalar sociala avgifter och skatt för chaufförerna.

För det är inte i Sverige. Bolaget är inte registrerat som arbetsgivare och har inte betalat in några arbetsgivaravgifter det senaste kvartalet.

Transportstyrelsen tummar på reglerna

Timmertransporter. I somras skärptes reglerna för svenska åkerier som vill hyra in utländska fordon. Trots det har Transportstyrelsen godkänt att BS-Logistic i Kristinehamn tar in två estniska timmerbilar under hela 2019. Reglerna säger högst en månad.

BS-Logistics två estniska bilar.
BS-Logistics två estniska bilar. Foto: Jan Lindkvist

Om utländska fordon används kontinuerligt i Sverige under längre tid ska de registreras i det svenska fordonsregistret från första dagen. Undantag kan göras vid tillfälligt brukande. Den som tar in dem ska då ansöka om tillstånd för inhyrning via nyttjanderättsavtal.

Transportarbetaren har begärt ut uppgifter från Transportstyrelsen om alla svenska åkerier som beviljats nyttjanderättsavtal de senaste 18 månaderna.

Totalt handlar det om 32 ansökningar som fått godkänt. 14 av dem kommer från samma åkeri – BS-Logistic.

En granskning av bolaget visar att företaget i mars hade fått tillstånd att ta in totalt 21 finska skogsbilar och fem estniska.

Bilarna från Finland har rätt att rulla här i tolv månader. Men för de estniska gäller högst en månad. Sedan måste ansökan förnyas.

Trots att reglerna skärptes den 1 juli 2018 fick BS-Logistic i december rätt att ta in två timmerbilar från Estland på helår. Ulric Långberg på Sveriges åkeriföretag är förvånad:

– Beslutet strider mot lagen. Ett år är alldeles för lång tid för att vara tillfälligt brukande, säger han.

”Minns inte detaljerna”

Jon Josefsson, handläggare på Transportstyrelsen, håller inte med. Det var han som skötte ärendet:

– Det var fyra månader sedan och jag minns inte detaljerna. Men bestämmelsen om en månad är inte strikt. Vi kan göra avsteg när det är akut brist på fordon.

Det är just brist som BS-Logistic åberopar i ansökningarna. Enligt åkaren Jaakko Aho råder ”akut kapacitetsbrist på timmerbilar i Mellansverige och Norrland”. Noterbart är att ansökan skickades in en dryg månad innan stormen Alfrida slog till vid nyår.

Listan över åkerier med nyttjanderättsavtal innehåller också tre ansökningar från en enskild näringsidkare. Mannen, som är 40 år, har en svenskregistrerad lastbil och fem inhyrda tyska dragbilar.

Fast 40-åringen är inte skriven i Sverige. Skatteverket kan över huvud taget inte hitta honom i registren. Trots det har mannen lyckats få trafiktillstånd för 13 egna lastbilar och ytterligare fem inhyrda, via nyttjanderättsavtal.

– Det finns inget krav på att man ska ha F-skatt eller momsregistrering för att vi ska godkänna en ansökan. Han har ett giltigt trafiktillstånd och ett gemenskapstillstånd. Vi har även en adress till honom. I Nürnberg i Tyskland, säger Jennie Broström, verksamhets­samordnare på Transportstyrelsen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kristian:
    30 januari, 2020

    Välkommen till EU, varför har Finland och Danmark undantag EU länder och (Norge), men inte Estland eller Lettland? Europeiska domstolen bör undersöka detta. Vi borde alla ha gemensamma rättigheter.
    Vad som gör att du är eftertraktad, ni svenskar har samma rättigheter i andra EU grannländer eller hur? : D

  2. Bengt Södersten:
    10 maj, 2019

    Man kan inte tro att detta är Sverige 2019. Vad gör vår regering? Vad gör vårt åkeriförbund åt detta?
    Det är knappast smickrande för våra stora skogsbolag acceptera att det fungerar på detta vis
    Här jagas våra chaufförer av Transportstyrelsens kontrollanter för petitessen, och vissa får köra hur som helst utan kontroll. Jag har mycket svårt att tänka mig att dessa förare har samma lön som våra svenska chaufförer.
    Svensk åkare.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Sveriges Åkeriföretag ställer in sina YKB-kurser

Åkeri. Chaufförernas yrkeskompetensbevis (YKB) hänger i luften. I väntan på besked från EU:s politiker om eventuell dispens från kraven på fortbildning ställer Sveriges åkeriföretag nu in alla sina YKB-kurser fram till julafton.

Transportarbetarens logga

Oro för YKB-kurser när pandemin växer

Åkeri. Pandemin växer i en andra våg. Samtidigt stiger oron bland yrkesförare med yrkeskompetensbevis (YKB) som snart löper ut att de ska smittas i skolsalar. – Min kompis ska på kurs i helgen och är så stressad att han mår illa, säger Freddy Welle.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Varför klarar Polen lika löner?

Ledare. I somras röstade EU igenom nya skärpta regler för internationella lastbilstransporter. Tanken är att skapa sundare konkurrens och bättre villkor för chaufförer, som många gånger tvingats leva månader i lastbilshytten.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.