Överläkare vill se individuella prövningar
Överläkare Jan Calissendorff tycker att dagens regler kring körkort och diabetes präglas mer av tyckande än vetenskap. – Transportstyrelsen drar alla yrkesförare med diabetes över en kam. Det behövs mer av individuell prövning, säger han.
Förvaltningsrätten avslog Christian Östmans begäran om att återfå behörigheterna för att köra tung lastbil och släp. Men domstolen var inte enig. Två ledamöter reserverade sig. De anser att Transportstyrelsens indragning av C-kortet strider mot villkoren i körkortslagen.
Frågan om typ 1-diabetes och möjligheterna att köra yrkesmässig trafik är omdiskuterad. 2012 var Jan Calissendorff en av flera specialistläkare som skrev under en debattartikel i Läkartidningen.
Innebörden var att den rutinmässiga indragningen av tunga behörigheter saknar stöd i forskningen. Det finns inga studier som klart visar att typ 1-diabetiker är inblandade i fler bilolyckor än andra förare.
Visserligen finns det personer med förhöjd risk för blodsockerfall, men de kan identifieras och i många fall behandlas – så att även de bör kunna ha körkort med C- och CE-behörighet, ansåg debattörerna.
– Dagens regler är för stelbenta,
säger Jan Calissendorff när Transportarbetaren ringer upp honom på
Södersjukhuset i Stockholm. Har man en välreglerad och välbehandlad typ 1-diabetes, och inte svårigheter med blodsockerfall, bör man kunna fortsätta jobba som lastbilschaufför.
– Visst, en del personer har svårare än andra att känna av för lågt blodsocker. Man kan också bli avtrubbad efter hand. Men för en ung människa där sjukdomen nyligen debuterat är känsligheten för de här signalerna ofta bra.
Reglerna för diabetiker och bilkörning har ändrats. Senaste skedde det i september 2010, då Sverige införde ett EU-direktiv.
På Transportstyrelsen finns ett trafikmedicinskt råd. Där ingår överläkare Stina Stenback.
Vad gäller nu för förare med diabetes?
– Diabetes som kräver insulinbehandling utgör hinder för behörigheterna C och CE. Det framgår av kapitel 6 i Transportstyrelsens föreskrifter. Skrivningen innebär egentligen att typ 2-diabetiker också kan omfattas. Men i Sverige har vi valt en mildare tolkning.
– Förare med typ 2 får normalt behålla C- och CE-behörigheterna. Skälet till av vi är restriktiva vid typ 1 är att de patienterna ofta inte har någon egen insulinproduktion alls. I och med det ökar risken för blodsockerfall.
För tre år sedan skrev Stina Stenback och andra läkare i trafikmedicinska rådet under ett debattinlägg där man medgav att tillämpningen av föreskrifterna möjligen varit ”alltför sträng”, med hänsyn till de vetenskapliga uppgifter som kommit fram. Rådets läkare uppgav också att det fanns skäl att se över de medicinska kraven inom något eller några år.
Hur går det med översynen?
– Vi har ett nära samarbete med andra läkare och efter sommaren kommer vi att träffa dem. Vi är väldigt lyhörda för nya forskningsrön och följer hela tiden utvecklingen.
Vilket råd ger du till Thomas Östman, som inte gett upp hoppet om att köra lastbil. Söka dispens eller överklaga till domstol en gång till?
– Domstolarna tittar bara på om Transportstyrelsen följt gällande regler, de gör ingen dispensprövning. Man kan alltid söka dispens hos oss, men vi beviljar det sällan när det handlar om typ 1-diabetes.
– Jag kan på rak arm erinra mig ett fall där vi sagt ja. Det handlade om en person som jobbar på Bilprovningen och bara kör tunga fordon korta sträckor. Yrkeschaufförer är normalt ute väldigt länge i trafiken. Och de kör väldigt stora fordon.
Ger den medicinska utvecklingen hopp för Thomas Östman och andra drabbade yrkesförare?
– Ja, det händer väldigt mycket. Bland annat prövar man med att transplantera stamceller. Det är därför vi ser över föreskrifterna.
