Organisera, organisera, organisera…

– Numera finns ingen uppgift i vårt förbund som är viktigare än att organisera. Det gjorde Transports förbundsordförande Lars Lindgren klart i sitt tal om förbundets inriktning de kommande fem åren.

Det fanns en tid då medlemskap i facket var något självklart. Då Transport nästan helt kunde koncentrera sig på att teckna och upprätthålla kollektivavtal, konstaterade Lars Lindgren:

– Så är det inte längre. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har de vidtagit effektiva åtgärder för att försvaga oss. Tyvärr har de lyckats ganska bra och vi har tappat många medlemmar.

Därför finns det nu ingenting som är viktigare än att organisera, poängterade han.

– Det är styrkan i det lokala fackliga arbetet och arbetet ute på arbetsplatserna som är hela förutsättningen för att vi ska lyckas driva igenom våra intressen genom att teckna starka kollektivavtal.

Förbundsordföranden påminde om att det inte finns några lagstadgade minimilöner i Sverige. Det betyder att på de arbetsplatser där avtal saknas finns i princip inga rättigheter alls för de anställda. Arbetsgivarna har i stort sätt all makt att besluta om både löner och arbetsvillkor. Det slår samtidigt upp dörrarna på vid gavel för konkurrens med hjälp av lönedumpning och splittring mellan arbetare.

Men fackets uppgift stannar inte vid att teckna kollektivavtal, en minst lika viktig uppgift är att följa upp och kontrollera att avtalen verkligen följs. För det krävs medlemmar ute på arbetsplatserna som ”bär” avtalen, betonade Lars Lindgren.

– Har vi inte det följs inte avtalen och de blir inte värda papperet de skrivits på.

Han varnade för arbetsgivare som tecknar avtal för att skapa arbetsfred och good will, men sedan struntar i att tillämpa dem. Det är därför arbetarna på de enskilda arbetsplatserna måste vara på hugget. Lars Lindgren lyfte fram schysta villkor-kampanjen med märkning av åkerier och taxiföretag, som ett bra initiativ vid några av förbundets avdelningar. Han hoppades att fler ska haka på och sprida modellen.

Att enbart förlita sig på Transports ombudsmän, som rycker ut till arbetsplatser där medlemmar råkat illa ut, räcker inte, anförde Lindgren. Han hänvisade åter till behovet av engagerade, kunniga och modiga transportare på arbetsplatserna som ”vaktar” avtalen och försöker stoppa brott mot avtalen, i tid.

Ska facket förmå arbetsgivarsidan att acceptera den svenska modellen med kollektivavtal måste fackförbunden kunna visa sin styrka i många medlemmar, transportare som sluter upp när det krävs stridsåtgärder för att tvinga fram bra och branschtäckande kollektivavtal.

– I längden står och faller Transport med detta, deklarerade Lars Lindgren.

Misslyckas förbundet med uppgiften kommer systemet med riksavtal att vittra sönder. Företagen kommer i stället att steg för steg övergå till individuella avtal, som baseras på de ”lokala konkurrensvillkor som gäller just där och just då”.

– Vi får en ordning där de som tar minst betalt får jobben. Ett system där lönedumning blir norm och arbetslösa måste erbjuda sin arbetskraft till underpris. Det är vår gemensamma uppgift att förhindra en sådan utveckling. Ingen annan kommer att göra det jobbet åt oss.

Ju fler medlemmar Transport lyckas rekrytera inom ett yrkesområde, desto starkare kraft och möjlighet att teckna bra kollektivavtal med goda villkor får förbundet, underströk Lindgren.

Han tog upp Transports arbete med en mer strukturerad organisering av arbetare inom framför allt lager och terminal, där bemanningsbranschen är på stark frammarsch. Transports sex organizers, som jobbar med att hitta fackliga ledare och starta klubbar ute på arbetsplatserna, möttes av starka applåder.

– Det här arbetet ska fortsätta, men det räcker inte. Vi behöver sträva mot att utveckla en lika systematisk verksamhet i alla våra avdelningar, så att organiseringsarbetet blir ett självklart inslag i avdelningsstyrelser, sektioner och klubbar.

Förändringsarbetet kommer att ta tid, därför måste Transport också satsa hårt på utbildning i medlemskåren, förklarade ordföranden.

Men inte nog med det. För att bli starkare måste transportarna också lyfta blicken och jobba politiskt, både lokalt, nationellt och inom EU, anförde Lars Lindgren. På lokalplanet tog han upp de ”usla upphandlingar som skapar ett helvete för personer som kör taxi, buss och sopbilar”. Ofta vinner ”rövarföretagen” i kampen om uppdragen.

Han riktade en spark mot Socialdemokraterna, som varit lika goda kålsupare som de borgerliga partierna när det gäller att driva fram avregleringar i Transports hårt drabbade branscher.

– I riksdagen har det närmast rått koncensus om att inflationsbekämpning ska gå före kampen mot arbetslöshet. Men arbetslöshet är en förbannelse och kampen mot arbetslöshet måste ha högsta prioritet i det politiska livet, inskärpte Lars Lindgren.