Ordningsvakter får stå ut med hot och våld i tjänsten
För första gången har Högsta Domstolen prövat ett kränkningsärende där en ordningsvakt blivit utsatt för våld och hot i tjänsten. De gör bedömningen att ordningsvakter får räkna med vissa angrepp och ger inte den berörda vakten rätt till skadestånd.
Ärendet gäller en händelse på en krog i Skara år 2009. En ordningsvakt skulle avvisa en berusad gäst som hade knuffat en annan restauranggäst. Den påverkade mannen slog och rev då ordningsvakten i ansiktet och ropade att han skulle döda honom.
I tingsrätten dömdes gästen till skyddstillsyn för våld och hot mot tjänsteman. Mannen skulle också betala skadestånd till vakten, dels för förstörda glasögon, dels för att ha kränkt honom.
Domen överklagades sedan till hovrätten, som gjorde samma bedömning. Men nu har delen som gäller kränkning prövats av Högsta Domstolen, HD, som menar att en ordningsvakt ska ha mental beredskap att mötas av ”ett visst verbalt och fysiskt motstånd”.
Matts Haglund, bevakningsombudsman på Transport, delar inte HD:s uppfattning om att det är något som ordningsvakter ska behöva tåla.
– Man ska aldrig behöva utsättas för det här. Anställda ska ha verktygen att göra ett bra jobb, och där har arbetsgivaren ett ansvar. Men den som är bemyndigad av samhället att sköta den allmänna ordningen ska vara hårdare skyddad än privatpersoner. Man ska inte drabbas av att man har det här som yrke, säger Haglund.
HD har prövat liknande ärenden två gånger tidigare, 1999 och 2005, men då var det poliser som hade blivit utsatta. Domstolen kom i båda fallen fram till att en polis måste vara beredd på vissa angrepp i sin yrkesutövning och att det inte kan leda till skadestånd varje gång. Bara om en kränkning utgör ett klart angrepp på offrets privata sfär kan han eller hon ha rätt till ersättning.
Enligt HD:s bedömning ska samma synsätt gälla även för ordningsvakter eftersom de, om inte annat framgår, har samma befogenheter som poliser att avvisa personer som stör den allmänna ordningen.
Eftersom kränkningen i det här fallet inte heller sågs som skymflig, förnedrande eller som en allvarlig kränkning av ordningsvaktens personliga integritet får han inget skadestånd.
– Det vi kan göra från fackets sida är att försöka påverka politiskt men jag upplever att domstolarna gör olika bedömningar i olika fall, till exempel om vad som är allvarligt och ifall angrepp mot väktare ska dömas som våld mot tjänsteman eller inte. Det gör det svårt att angripa det här politiskt, säger Matts Haglund.
