Ny skyddslag tandlös för lågavlönade chaufförer?
Den 1 juli ändras utstationeringslagen. De nya reglerna borde vara intressanta, inte minst för åkeribranschen. Utländska företag som skickar arbetstagare till Sverige i mer än fem dagar blir skyldiga att anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Men det är fortfarande oklart vad som gäller när utländska chaufförer kör cabotage i Sverige.
– Man måste först klara ut om en cabotagekörning över huvud taget ska betraktas som utstationering. Men du får läsa i lagen. Jag är inte intresserad av att diskutera konstruerade exempel, säger Karin Söderberg, jurist på arbetsmarknadsdepartementet.
EU har sedan länge infört en särskild utstationeringslag för arbetstagare som skickas iväg på jobb till andra EU-länder. Lagen är tänkt att skydda de utsända arbetarna och garantera att de får de minimivillkor för löner, semester och arbetstider som gäller i värdlandet. Alltså i landet dit de kommer.
Att utstationeringslagen inte fungerar är nog uppenbart för de flesta. I många EU-länder tvingas utländska arbetare jobba för mycket låga löner. Ett tydligt exempel är den svenska åkeribranschen.
EU kräver en skärpning av utstationeringslagen och i våras beslutade den svenska riksdagen om en ändring.
Från den 1 juli införs en anmälningsplikt för företag som stationerar ut arbetskraft i Sverige. Anmälan ska göras så fort jobbet beräknas pågå i minst fem dagar. Den ska finnas hos Arbetsmiljöverket när arbetet påbörjas. Om det från början är oklart om jobbet ska pågå i mer än fem dagar, ska anmälan göras den sjätte dagen – när det är uppenbart att gränsen överskridits.
De nya reglerna innebär också att det utländska företaget ska utse en kontaktperson, som myndigheterna kan nå vid exempelvis delgivningar. Kontaktpersonen ska dessutom kunna visa upp dokument som styrker att den utsände arbetstagaren har anställningsvillkor som uppfyller EU:s så kallade hårda kärna. Det vill säga värdlandets minimivillkor för bland annat löner, semester och arbetsmiljö.
De nya utstationeringsreglerna skulle kunna få betydelse för transportbranschen och den omfattande lönedumpning som skett efter Sveriges inträde i EU.
Men gäller utstationeringslagen över huvud taget för utländska förare som kör tillfälligt i Sverige? Enligt cabotagebestämmelserna får en utländsk chaufförer köra högst tre inrikesresor under en period på sju dagar. Måste varje sådan sjudagarsperiod i så fall anmälas till Arbetsmiljöverket? Eller räcker det med en gång?
Transportindustriförbundet ingår numera i arbetsgivarlägret Transportgruppen. Förbundet har vänt sig både till Arbetsmiljöverket och till Arbetsmarknadsdepartementet för att reda ut dessa frågor.
– Tyvärr har vi inte fått några svar. Men vi arbetar på en formell skrivelse till de berörda myndigheterna, säger Tommy Pilarp, branschchef på Transportindustriförbundet.
I den information som Pilarp gått ut med utgår arbetsgivarna uppenbarligen från att cabotaget i nuläget ska omfattas av den nya anmälningsplikten till Arbetsmiljöverket. Förbundet överväger dock att begära att regeringen fattar beslut om ett särskilt undantag.
Men hur ser då Arbetsmiljöverket på anmälningsplikten? Vad svarar verket om en polsk transportföretagare ringer och vill veta om förare – som varje månad kör cabotage i Sverige i sju dagar – ska anmälas? Och vem kan vara kontaktperson? Föraren själv?
Heidi Wiik är jurist på Arbetsmiljöverket:
– Jag har bara tillfälligt hand om de här frågorna. Den ansvarige är på semester. Men jag vet faktiskt inte vad som gäller.
På arbetsmarknadsdepartementet arbetar juristen Karin Söderberg med utstationeringsproblematiken. Men hon är inte intresserad av att hjälpa till och reda ut begreppen. Den som ställer frågor uppmanas att läsa lagen själv.
Vad har då EU sagt när direktivet antogs; ska cabotagechaufförer generellt sett betraktas som utstationerade arbetstagare?
– Så vitt jag vet har frågan inte prövats. Fram till dess får vi utgå från att det är så, säger Transports utredare Magnus Falk.
