Nu utvärderas Lex Laval
Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka hur den omstridda lagen fungerar i praktiken. Men som utredningens uppdrag är formulerat, ser TCO:s chefsjurist Samuel Engblom inga skäl att jubla.
Det har gått två år sedan den omstridda lagen Lex Laval trädde i kraft, i efterdyningarna av en arbetsrättslig konflikt mellan Byggnadsarbetareförbundet och det lettiska byggbolaget Laval un Partneri. Facket blockerade ett bygge i Vaxholm och krävde att svenska kollektivavtal skulle gälla för de baltiska byggnadsarbetarna.
Efter flera års processande slog EU-domstolen fast att svenska fackföreningar inte får kräva förhandlingar av ett företag som uppfyller så kallade kärnvillkor. Sverige skrev om sina lagar för utstationering med hänsyn till EU-domstolens beslut, och de nya reglerna har kommit att kallas Lex Laval.
LO:s chefsjurist Samuel Engblom är kritisk till både Lex Laval och till det utredningsarbete som föregick lagändringarna.
– Man tittade bara på reglerna om fri rörlighet för varor och tjänster på EU:s inre marknad. Redan då sa vi att man även måste titta på ILO:s regler om grundläggande fackliga rättigheter – som vi i Sverige är bundna av, och som till exempel förbjuder inskränkningar i strejkrätten av handelsskäl. Men en konkret effekt av Lex Laval är att vi inte får använda våra fackliga rättigheter på ett sätt som inskränker den fria rörligheten för varor och tjänster, säger han.
Nu har regeringen tillsatt en parlamentarisk utredning för att utvärdera dessa lagändringar, och representanter för samtliga riksdagspartier ska ingå i utredningen.
Bland annat ska man söka svar på hur många utstationerade arbetstagare det finns i Sverige, i vilka branscher de jobbar, hurdana villkor de har och om det krävs några lagändringar för att värna den svenska modellen.
– Men uppdraget är formulerat så att man egentligen bara gör en kartläggning, och tittar på om man kan justera några detaljer. Man tar sig inte an själva huvudfrågan: Hur den svenska lagstiftningen efter Lavaldomen stämmer överens med ILO:s regler och Sveriges andra internationella åtaganden, säger Samuel Engblom.
Trots det, är han försiktigt optimistisk:
– I en parlamentarisk utredning har utredarna rätt stor handlingsfrihet. Om de vill, så kan de ta ett bredare grepp och även titta på de större principiella frågorna. Vi kan bara hoppas att de gör det.
Utredningens resultat ska redovisas för Arbetsmarknadsdepartementet senast i december 2014.
