Debatt

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

Varför sker då dessa dödsfall? Det är naturligtvis inte enkelt att svara på, men en delförklaring kan vara slarv från arbetstagaren, en annan att arbetsgivaren inte följer lagstiftningen.

Arbetsmiljölagen innehåller nio kapitel och är en ramlag som övergripande beskriver hur arbetsmiljön ska se ut på arbetsplatserna. Föreskrifterna i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) beskriver sedan i detalj hur det ska vara.

En föreskrift (2001:1) handlar om ”systematiskt arbetsmiljöarbete”. Den talar om för arbetsgivaren hur man ska jobba med att undersöka, riskbedöma och åtgärda de brister och risker som finns på arbetsplatsen. Detta ska göras oavsett om man har en fast arbetsplats eller som exempelvis inom byggbranschen där man hela tiden kan flyttas från ställe till ställe.

Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för att vi ska ha en säker och trygg arbetsmiljö. Verket har möjlighet att ställa krav på arbetsgivarna, men här ser vi klara brister.

Två aktuella ärenden visar hur illa det kan gå:

 

  • En söndag för ett par veckor sen blev en värdetransportör slagen, bunden och rånad i Ystad. Efter orimligt lång tid blev värdeväktaren befriad. Hade hen varit allvarligt skadad kunde väntetiden varit direkt avgörande för om brottet också inbegripit mord eller dråp.

Numera är värdeväktarna utrustade med kroppsburna kameror (OPEC/ One Person One Camera). Transport ser stora faror med att ersätta dubbelbemanning med kroppskamera. Risken är uppenbar att rånarna med våld ger sig på värdetransportören för att komma åt kameran, innan man stjäl värdegodset. Kamerorna ger heller inte värdeväktaren samma kontroll över omgivningen som vid dubbelbemanning.

Transportarbetareförbundet har drivit frågan om dubbelbemanning av värdetransporter av flera skäl. Det gäller dels rånrisken, dels den psykosociala och fysiska belastningen, inklusive ergonomin.

När vårt huvudskyddsombud på ett av värdetransportföretagen 2017 gjorde en så kallad 6 kap 6a § anmälan till Arbetsmiljöverket gick de på vår linje och konstaterade att:

”Arbetet i sig karakteriseras enligt Arbetsmiljöverkets mening av så pass påtaglig generell utsatthet för fysiska och psykiska risker att det motiverar dubbelbemanning oavsett tidsmässiga och geografiska variationer i övriga förhållanden. Därför bör dubbelbemanning tillämpas i hela landet.”

I beslutet hänvisar verket till kommentarerna i 3 kap. 2 § AML:

”Det måste också beaktas att ensamarbete kan vara förenat med speciella påfrestningar av psykisk art. En påtaglig orsak kan vara att man är orolig för konsekvenserna av ett olycksfall eller insjuknande.”

Verket pekade också på paragraf 4 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3) om ensamarbete:

”Innebär ensamarbete påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall skall det ordnas så, att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation. Kan godtagbar säkerhet inte erhållas på annat sätt får arbetet inte utföras utan att jämte arbetstagaren annan person är närvarande under arbetet.”

Arbetsmiljöverkets beslut kopplades till ett vite på sex miljoner kronor om företaget efter den 1 januari 2018 utförde transport av kontanter och hantering av kontanter i anslutning till ATM, servicebox och insättare, som ensamarbete.

Det är minst sagt anmärkningsvärt att Arbetsmiljöverket några månader senare gör en helomvändning och överklagar till förvaltningsrätten, för att få bort kravet på dubbelbemanning.

Verket har varken då eller senare kunnat förklara varför man gjort denna kovändning. I dag är det väl känt att värdetransporter innebär en förhöjd rånrisk, att ensamarbete med hantering av kontanter är oerhört påfrestande såväl psykosocialt som fysiskt för väktarna. Berörda parter vet också att det kan leda till förödande konsekvenser om en väktare inte snabbt får hjälp vid skada eller olycksfall.

 

  • Transport har också länge drivit frågan om säkerheten för bilbärgare (och andra som utför jourarbete längs vägarna).

Till sist fick förbundet Arbetsmiljöverket med sig. Myndigheten ställde ett generellt krav på riskklassade vägar. Innebörden var att det alltid ska finnas skyddsfordon, så kallade TMA-bilar, på plats för att skydda bilbärgaren. Så att denne kan utföra sitt arbete säkert och tryggt.

Men Arbetsmiljöverket ändrade sin bedömning och drog tillbaka det generella kravet på TMA-fordon. I stället säger nu verket att det åligger arbetsgivaren att riskbedöma varje gång en bilbärgning skall utföras.

Vad innebär det i praktiken?

Lek med tanken att det sker en krock på en hårt trafikerad väg i Stockholm inne i en tunnel. Polisen är där, bilbärgaren är där och det uppstår en lång kö med stressade bilister. Arbetsmiljöverkets beslut innebär att arbetsgivaren ska ta sig till olycksplatsen och göra en riskbedömning, innan de skadade fordonen kan bärgas från platsen.

Enligt lagen ska riskbedömning vara skriftligt dokumenterad och det ska framkomma att det inte finns en risk för bilbärgarens hälsa/liv. Polisen har inget att säga till om i en sådan situation. Skulle polisen tvinga bilbärgaren att påbörja arbetet så begår polisen ett brott mot Arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljöverket måste återgå till att fatta generella beslut som alla i branscherna måste rätta sig efter. Myndigheten behöver samarbeta med arbetsmarknadens parter och stå upp för arbetsmiljölagstiftningen – även när den går emot ekonomiska intressen.

Om man menar allvar med en nollvision för dödsolyckor på svenska arbetsplatser så måste man våga använda vår arbetsmiljölagstiftning. Lagen behöver inte förändras men Arbetsmiljöverket måste våga tillämpa den.

Att verket som myndighet drar tillbaka redan tagna beslut och kravställningar är nedvärderande för alla arbetstagare och skyddsombud i hela landet.

 

Tack för ordet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rådjur på väg. Foto: Shutterstock

Se upp för viltet på vägen!

Viltolyckor. Maj är en månad då aktiviteten bland djuren i skogen ökar. Det leder till fler viltolyckor på vägarna där rådjuren löper störst risk att råka illa ut. Förra året skedde 50 000 rådjursolyckor, skriver Riksförbundet M Sverige i ett pressmeddelande.

Transportarbetarens logga

Dödsolycka utreds av åklagare

Åkeri. En kranbilsförare klämdes så svårt vid en byggarbetsplats i Stockholm att han senare avled av skadorna. Arbetsmiljöverket har funnit så allvarliga brister på arbetsplatsen att de lämnat fallet till åklagare som ska utreda skuldfrågan.

Ukrainska flyktingar riskerar att utnyttjas på jobbet

A-krim. 90 procent av de ukrainska flyktingarna är kvinnor och barn. En grov uppskattning är att drygt hälften av de flyende är i arbetsför ålder och många vill jobba. Men det finns risker. – De befinner sig i en utsatt situation och riskerar att hamna i klorna på cyniska människohandlare, sa biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson vid en pressträff på morgonen fredagen den 1 april.

Sommar, sol och semester?

Gästkrönika. Nu när sommaren är här så vill vi passa på att få vara lediga och få återhämta oss från arbete och en massa måsten.

Allmän visstidsanställning måste avskaffas

Debatt. Visste ni att allmän visstidsanställning är den enda anställningsformen där arbetsgivare inte behöver motivera varför man anställer på det viset? Utan hen kan helt godtyckligt göra så för att hen känner för det.

Solidaritet, kamrater, solidaritet

Ordförandeord. Det var inte så här jag hade tänkt att maj 2022 skulle vara. Planen var att planera inför Transports kongress 2022, driva förbundets frågor i valrörelsen och som inledning på valrörelsen ta en tur till Almedalsveckan nu när pandemin lugnat ner sig.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Som vi slet

Arbetsvillkor. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Också ett slags krig

Kamp. Min pappa ville egentligen bli poet. Men med fru, tre barn och ett radhus var det inte så lätt att försörja sig med de små stencilhäften han skrev. Så han fick nöja sig med att bli journalist på Svenska Dagbladet (fyrtio förlorade år med dagspressen, som han sa).

Om kriget kommer

Orostider. Fyra ryska stridsflygplan kränkte svenskt luftrum. Sånt händer visserligen ett par gånger om året. Det ovanliga den här gången var att det var jaktplan och att de flög i formation. Annars brukar det vara enstaka spaningsplan som förirrar sig in över landet.

Friskvård für alle

Krönika. Jag har en teori. Den är helt ovetenskaplig men den går ut på att ju mer friskvårdsbidrag en arbetsgivare erbjuder, desto mer värdesätter arbetsgivaren sina arbetstagare.

Förkyld, jobbar hemifrån!

Insändare. Att jobba i en samhällsbärande tjänst har under pandemin varit direkt förknippat med risk för att bli smittad. Som renhållningsarbetare har vi inte haft möjligheten att jobba hemifrån. Samma gäller för lastbilschaufförer, tidningsbud, taxichaufförer, hamnarbetare med flera.

Historiska beslut i krigets skugga

Ledare. När vi trodde att det värsta eländet var över, en pandemi som skördat åtskilliga människoliv och rest nya murar mellan människor, är nästa elände en verklighet. Men till skillnad från ett elakt virus är Putin och Rysslands angreppskrig mot sitt grannland Ukraina planerat och genomfört av människor.

Första maj – historia och framtid

Första maj 2022. Historiskt så är första maj skapat av och har tillhört arbetarrörelsen. Det var stora folksamlingar och högljudda arbetarsånger. En kamp tillsammans med politiken att förbättra våra egna villkor. En kamp för att överleva och få en duglig vardag.

Inget smittskydd i taxibilarna längre

Insändare. Jag hoppas att alla är väl medvetna om att de flesta taxibolagen, åtminstone i Stockholm, nu har plockat bort barriärskyddet och skippat alla andra skyddsåtgärder. Nu är det ”business as usual”.

När krisen kommer

Krönika. För två år sedan förvandlades min kompis till prepper. Hon kastade ut böcker och andra ”onödiga” saker och fyllde skåp och hyllor med konserver och torkad mat. Checklistan som finns i broschyren "Om krisen eller kriget kommer", utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har hon följt slaviskt.

Möte med makten
Moderaternas Johan Forssell intervjuas av Transportarbetarens John Antonsson.

”Svensk rättspolitik är väldigt ängslig”

Val 2022. Vilken roll ska ordningsvakterna ha i framtidens brottsbekämpning? På det och mycket annat svarar Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell i Transportarbetarens artikelserie ”Möte med makten.”

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Muf-metoder

Kent Källqvist kommenterar. Min gode vän Hans Tilly, Byggnadsarbetareför­bundets förre ordförande, fick ett avkapat hästhuvud i ett paket till sin arbetsplats. Av­sändare var Johan Forssell, samma man som nu är Moderaternas rättspolitiska talesman. Samme man som i intervjun här intill kräver hårdare tag mot de som hotar och trakasserar.

Första maj i krigets skugga

Ledare. Kriget fortsätter att rasa i Ukraina och Sverige försöker trycka på för att få ett slut. Svenska Transportarbetareförbundet har varslat om blockad av ryska, ryskflaggade och ryskkontrollerade fartyg från den 1 maj 2022 och demonstrationer anordnas utanför ryska ambassader runt om i världen, så också i Stockholm. Många är vi som vill få slut på Putins krig.