NMT-bud rasar mot nya lönesystemet

Om två veckor inleds förhandlingarna om ett nytt löneavtal för tidningsutbärning. Ute bland buden finns ett missnöje med den förra avtalsuppgörelsen som innebar en övergång från beting till ren tidlön. – Det var nödvändigt att göra något. Tidningarnas upplagor sjunker hela tiden, säger tidningsbudet Torkel Blom, som också sitter i Transports förbundsstyrelse.

I Linköping är Östgötacorren dominerande morgontidning. Utdelningen sköts av NTM Distribution, som förra året gick med 28 miljoner kronor i vinst.

Stefan Schmieg har jobbat många år i bolaget. Vi träffas på Transports Linköpingsavdelning. Schmieg har trummat ihop en grupp bilbud, som alla är kritiska mot det senaste kollektivavtalet.

Uppgörelsen var historisk. Ett jobb som i decennier avlönas efter kilometer, antal tidningsexemplar och vikt skulle nu räknas om till tidlön. Alla bud skulle få ett fastställt anställningsmått, låt säga 40 procent av heltid.

Bakgrunden var morgontidningarnas upplageras. År efter år har buden fått färre tidningar att hantera. Mindre jobb. Följden blev omläggningar, med mindre eller färre distrikt.

Desperata distributionsföretag har svarat med att jaga andra produkter att dela ut. Som reklam, veckotidningar och adresserad post.

Kruxet för bolagen var att buden genom sitt avtal hade en fast betalning för varje extraprodukt. En ersättning som i vissa fall gav bra utdelning i förhållande till arbetsinsatsen.

För att möta upplagetappet och utvecklingen behövdes ett nytt moderniserat kollektivavtal, ansåg arbetsgivarna. Tidningsbudet Stefan Schmieg ler ironiskt. Han har räknat ut att NTM:s omkring 220 bud tappar sammanlagt omkring en miljon kronor i betalning för extraprodukterna.

– En bostadsbilaga som tidigare gav oss 73 öre per styck ger i dag ungefär 23 öre, när jobbet räknats om till sekunder. Förut tjänade jag närmare 950 kronor i månaden på den här bilagan. Nu får jag 280 kronor. Vem vill ha lägre betalt för samma jobb?

De andra buden instämmer. Förutom de vanliga morgontidningarna bär NTM-personalen ut ett 20-tal andra titlar – allt från Hemmets Journal till Travronden. Totalt handlar det om drygt 28 600 extratidningar per vecka. I snitt gav de 50 öre, med det gamla avtalet. Nu blir ersättningen omkring 20 öre.

En annan fråga som upprör Linköpingsbuden är ”gratiskvarten”. I avtalet enades parterna om övertid skulle börja betalas först efter 15 minuter, om jobbet drog ut på tiden. I gengäld är buden fria att gå hem om jobbet är klart en kvart före utsatt tid.

– Det är så mycket arbete nu, att vi åker på att jobba gratis en kvart nästan varje dag. Vilken annan yrkesgrupp har sådana villkor, fräser Stefan Schmieg.

Han och kollegorna, som alla är bilbud med ganska stora distrikt, är också upprörda över en utvidgad arbetsplikt. Tidigare kunde buden gå hem, med lön, om tidningarna inte kommit efter en och en halv timme. Nu gäller arbetsplikt fram till klockan 07.30 på vardagar och till 08.30 på helger – oavsett när tidningarna kommer. Ett bud som normalt slutar klockan 06.00 måste alltid vara beredd att jobba över – även om man har annat jobb eller skola som väntar.

– På lördagar är tidningarna nästan alltid kraftigt försenade. Nu är jag piskad att jobba långa dagar, utan möjlighet att äta och gå på toaletten, säger en röst.

Hur ser då Stefan Schmieg och hans besvikna kollegor på utvecklingen? Är det bra att sjunkande upplagor kompenseras med andra produkter?

– Nej, säger en man. På fredagar har jag redan 13 extratitlar, plus adresserade kuvert. Förutom de vanliga morgontidningarna. Våra distributionsbilar är inte anpassade för det här. Man har saker överallt i bilen. På golvet, under solskyddet, i vindrutan.

Ett annat bud fyller i:

– Om vi fått behålla en fast, bra ersättning hade det varit en annan sak. Då hade man kunnat acceptera merarbetet och strulet. Nu är det ren och skär lönedumpning.

Budens besvikelse går inte att ta miste på. Nattjobbet, som för de flesta pågår sex dagar i veckan, är bevisligen slitsamt för kroppen. Ob-ersättningen är låg. Timlönen borde vara det dubbla, påpekar en budveteran.

Transport menar att det nya avtalet ingicks för att rädda så mycket arbete och så många anställningar som möjligt i en sjunkande bransch. Hur ser buden på det?

En man säger:

– Frågan är svår. Det är inte bra att folk förlorar jobben. Men som det ser ut nu får vi både mindre betalt och färre jobb i företaget.

– Det är förståeligt att distributionsföretagen vill ta in nya produkter. Men vi som gör huvudjobbet får bara några procent av intäkterna.
Är det rimligt? undrar en kollega

Stefan Schmieg och ett par andra tycker att extraprodukterna är fel väg att gå. Är morgontidningar en utdöende bransch så borde man agera som inom varvs- och tekoindustrin. Det vill säga dra ner och säga upp folk i turordning – i takt med att arbetsbrist uppstår.

När avtalet nu ska omförhandlas, vad vill Linköpingsbuden ändra på?

– Gratiskvarten först och främst. Den är sjuk! Vi är sena nästan jämt. Av hundra jobbdagar är företaget vinnare nittiofem. Fem dagar kan man sluta en liten stund tidigare.

– Jag förstår arbetsgivarna. Om jag styrde ett distributionsföretag skulle jag också försöka utnyttja gratistid så mycket det går, säger ett bud syrligt.

En fårad man uppger att han totalt förlorade uppåt 10 000 kronor under årets fyra första månader, jämfört med 2011. Detta trots att han bar ut lika många tidningsexemplar.

– Nu har bolaget kramat ur all luft som funnits i systemet. Den som vill komma hem tidigare, måste köra som en idiot. De sex extra sekunder vi får per adresserat brev går åt till att sitta och manuellt skriva brevlådenummer på kuverten.