Misstänkt sopkartell granskas

Två kommunala bolag, Sundsvall energi och Umeå energi, misstänks för kartellbildning vid en upphandling av sophantering. Efter beslut i Stockholms tingsrätt har Konkurrensverket utfört två gryningsräder mot företagen.

Upphandlingsenheten vid Örnsköldsviks kommun fattade misstankar och lämnade in en anmälan om befarat prissamarbete mellan de kommunala bolagen till Konkurrensverket.

Orsaken var att de båda kranskommunernas bolag, Sundsvall energi och Umeå energi, la närmast identiska bud. Enligt uppgifter i tidningen Dagens industri, var anbuden dessutom ”anmärkningsvärt höga.” Det gav intryck av att de bägge bolagen antagligen inte förväntade sig att få konkurrens från fler anbudsgivare.

Upphandlingen omfattade både transport av och förbränning av sopor och gjordes i november förra året. Umeå energi var missnöjt med att uppdraget gick till företaget Sebnor och överklagade beslutet till förvaltningsrätten. I april i år gick dock rätten på kommunens linje och Sebnor fick ansvar för verksamheten.

Konkurrensverkets pressekreterare Jimmy Domnius bekräftar i Dagens industri att myndigheten besökt de bägge kommunala bolagen längs Norrlandskusten:

– Vi misstänker att de har samarbetat och lagt likartade anbud.

Det som komplicerar frågan ytterligare är att Sebnor inte har någon egen förbränning. Avfallet måste därför transporteras till någon av landets förbränningsstationer. Både Umeå energi och Sundsvalls energi sa först nej till att ta emot soporna. Något som ytterligare stärkt Konkurrensverkets misstankar mot bolagen – och skapat längre transporter.

I Örnsköldsviks kommun ansvarar det kommunala bolaget Miva för avfallshanteringen. Avdelningschef Åsa Möller berättar att Sebnor i sin tur lejt en underentreprenör, SITA, som fraktar avfallet.

– I början tackade både Umeå energi och Sundsvalls energi nej till att ta emot avfallet, men under sommaren transporterades det till Sundsvall och Bollnäs. Sedan har Sundsvall haft underhållsstopp och soporna har gått till Bollnäs. Jag vet inte om anläggningen i Sundsvall är igång igen, säger hon.

Transportsträckan mellan Örnsköldsvik och Bollnäs är drygt 32 mil. Att jämföra med sträckan mellan Umeå och Örnsköldsvik på åtta mil. Vad betyder de långa transporterna för miljön?

– Det är klart att det inte är bra för miljön, men vi är tvungna att följa lagen om offentlig upphandling.  Vi har ställt vissa krav på fordonen som används, men vi kan inte kräva att transporterna inte får överstiga en viss sträcka. Vi har skrivit avtal med Sebnor och styr inte över hur avfallet transporteras, svarar Åsa Möller.

Skulle ni vilja ställa krav på begränsade transportsträckor?

– Rent miljömässigt vore det ju bra. Det känns naturligt att avfallet ska fraktas så kort väg som möjligt för att inte belasta miljön mer än nödvändigt. Samtidigt gäller det att få ett lågt pris, med tanke på de skattepengar vi förvaltar.

Konkurrensverket har inte gjort några beslag hos de misstänkta företagen, däremot har myndigheten kopierat en del handlingar, som nu ska granskas. Skulle bolagen dömas kan de få betala en så kallad konkurrensskadeavgift. Som mest kan den omfatta tio procent av omsättningen, föregående år.