Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao
Close
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao.
Close
Kultur

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Bokomslag: Drömmen om ett bättre livFörsta gången Lennart Johnsson stötte på det helvete vissa migrantarbetare lever i var som ny journalist på Expressen i början av 1970-talet. Han fick följa med en ombudsman för Sjöfolksförbundet ombord på ett fartyg i Göteborgs hamn. Chockade upptäckte de att tre östafrikanska män var fastkedjade längst ner i båten.

Händelsen väckte nyfikenhet och engagemang, som ledde Johnsson ut på många resor som journalist. Resorna gick ofta till Asien och Filippinerna för att följa de många filippinska sjömännen på båtar som ofta förtöjer i svenska hamnar. Många av historierna i Drömmen om ett bättre liv är på ett eller annat sätt kopplade till Filippinerna. Mer än tio miljoner filipiner är migrantarbetare och finns i hela världen. Många jobbar som hushållerskor. Andra hade lurats bort från sina hem för att säljas till män.

– Det jobbigaste med boken var när vi träffade traffickingoffer i Manila, de hade fasansfulla historier att berätta, säger Lennart Johnsson.

Mitt i allt jobbigt fanns drömmar om ett bättre liv.

– Vi var i ett kyffe i ett höghus på sju våningar. Där bodde 16 tjejer och någon kille på 40 kvadrat. Två tjejer jobbade som hushållsarbetare och började tycka om varandra. De skapade sitt eget lilla rum med ett skynke. De berättade för oss om sina drömmar om ett litet jordbruk i södra Filippinerna.

Drömmen om ett bättre liv är en bit över 200 sidor, och författaren och fotografen har delat på sidorna. Bilderna får säga lika mycket som texterna.

– Man skärper sig som skribent när man jobbar med en av Sveriges bästa fotografer, säger Lennart Johnsson.

Många av människorna som läsaren möter i boken lever långt från sina familjer. Har de tur får de träffas en gång om året. Mycket är tufft men berättarna bakom boken har försökt visa en gnutta hopp.

– I en värld av Trump och Putin är det lätt att vara pessimistisk. Men en av de viktigaste motkrafterna är facken och deras internationella arbete. Det är imponerande när man är i Hongkong eller södra Filippinerna och träffar fackliga aktivister som engagerar sig och ockuperar arbetsgivaren. Facken är små där, men blir större. Och människorna som jag följt under många år har blivit mer medvetna, säger Johnsson.

Drömmen om ett bättre liv är den första av tre böcker om migrantarbetare. Nästa år reser Johnsson och Lindberg till östra Afrika för att påbörja arbetet med den andra bok. Den tredje boken ska handla om migrantarbetare i Sydamerika.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Collage första maj 1899, 1917 och 2014

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Författaren Ann-Helén Laestadius har skrivit sin första bok för vuxna. Den handlar om rasism mot samer och dem som dödar renar. Foto: ©Elisabeth Ohlson

”Jag har stundtals varit väldigt arg”

Samehat. En ren dödas av en främling. Barnet Elsa blir vittne. För alltid påverkad. I Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna kastas vi rakt in i samehatets mest blodiga uttryck.

Collage till Motordublar (film)

Motordubblar

Film. På engelska finns något som heter double feature. Två filmer som ses i följd. En riktigt bra double feature hänger ihop på något sätt. Filmerna för en slags dialog och ger varandra nya perspektiv. Här är tre motordubblar som passar lika fint ihop som popcorn och cola.

Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

Vid sidan av vägen
Bensinmack, kafé med butik och onödiga prylar i överflöd som reas ut. Här finns gott om plats för stora ekipage. Mr Li:s övergivna dröm om en handels- och kulturplats med hotell, restaurang och Kung fu-tempel är till stora delar bakom lås och bom. Men idéer finns.

Drakporten till Kina kantad av skandaler

Dragon gate. Säkert har du sett det sticka upp i underligt majestät. Som om en jätte greppat en näve Kina och kastat ut bland barrträden vid E4:an i Älvkarleby. Jätten var miljardären Li Jingchun, Mr Li. Nu har han sålt sin dröm.

Jan Fleischmann, tidningsbud Mariestad

Nattjobb

Tidningsbud. "Vi kommer från Jemen, Sverige, Afghanistan, Irland, Gambia och fler länder. Alla arbetar vi för NWT Direkt med att dela ut tidningar och paket i norra Skaraborg." Jan Fleischmann är tidningsbudet som själv dokumenterat sitt och arbetskamraternas nattliga slit.

Blås inte blåsan på kisspausen
Stressad chaffis köper macka på truckstop i Örebro. Foto: Jan Lindkvist

Kissa i tid!

Hälsa. Fast i köer? Passagerare i bilen? Vårda blåsan som din bästa vän! Bärgaren Tuija Paasila och fjärrbilsföraren Freddy Welle vet vad det kostar – att inte gå på toa i tid.

Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson

Cykelbud i Malmö startade eget kooperativ

Cykelbud. Alternativa Kuriren bildades av längtan efter att få vara något annat än en siffra i gigföretagens kalkylark. På det cyklande arbetarkooperativet finns inga chefer och varje arbetare har en röst.

Kultur
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.