Open Art Örebro
Close
Örebroare och företag har skänkt sina stolar till japanske Chiharu Shiotas konstverk. Men utan killarna från kommunens park- och gatuavdelning hade sommarens olika alster knappast kommit på plats, Johan Levin, Sebastian Söderlund och Håkan Dahlén.
Close

Konst-igt i Örebro

Kultur. 4 400 stolar i ett berg på Järntorget, 88 röda garnbåtar i luften, några uppblåsta bakterier på rådhusets vägg. Örebroarna gillar sin utomhuskonst allt mer. För killarna på tekniska kontoret är den ett jobb utöver det vanliga.

Varannan sommar är det Open art i Örebro. Under en konstbiennal jämförbar med den berömda i Venedig placeras samtidskonst ut i staden: på torgen, i luftrummet och ute i ån. Där finns en tunnel av drickabackar som leder rakt ut i Svartån. En gatstump har målats blå.

Nina Glimvall
Nina Glimvall

– Vi slipar ner trösklarna och försöker skapa en djupare förståelse för samtidskonst, säger Nina Glimvall, kommunens verksamhetschef för allmänkultur.

– Det handlar om konst att mötas kring, att diskutera, att tycka om eller att bli arg på.

För henne och teamet på kultursidan är en av utmaningarna att utbilda både vuxna och barn under konstvandringar och i en skaparverkstad.

– Barn som har vuxit upp med mycket konst och kultur blir vuxna med ett bredare tänkande, förhoppningsvis lite vänligare och mer toleranta mot olika åsikter, säger hon.

För chefen Håkan Dahlén och de andra på kommunens park- och gatuavdelning handlar Open art inte om några vanliga transporter och lyft. Det är problemlösning på plats som gäller. Och kommunikation med konstnärerna.

– De har sin bild av hur verket ska se ut och exakt hur det ska stå.

Hans team har två intensiva veckor inför vernissagen på försommaren, när konstverk ska transporteras, fogas samman och lyftas på plats. Lite snabbare går det när verken ska tas ner igen i september. Vid båda tillfällena är det mycket nattjobb när staden sover och gatorna är tomma.

– Det här skiljer sig helt från vad vi gör dagligen. Och ju mer avvikande det är, desto roligare blir jobbet, säger Sebastian Söderlund.

– Jag tycker det är häftigt att se vad man kan göra i stadsmiljö, fortsätter han.

Chauffören Johan Levin är ny i gänget. Han har inte börjat fundera så mycket på de olika verken.

– Men intresset växer för den grej man håller på med, konstaterar han när kollegorna berättar hur de har fått upp ögonen för konst och kultur.

Håkan Dahlén har varit med sedan första året och deltar numera i logistikplaneringen. Han har blivit riktigt konstintresserad och kunnig på köpet, och har suttit i olika juryer.

Nina Glimvall berättar att fröet till Open art såddes under ett samtal mellan dåvarande konsthallschefen och kulturnämndens ordförande, kristdemokraten Behcet Barsom. Politikern frågade rakt på sak varför konsthallen inte hade fler besökare. Det satte i gång diskussionen om hur konsten skulle komma ut till folket.

Men vad skiljer Open art från tavlor på ett museum eller installationer i en konsthall?

– Vi har en själ, en känsla som inte är så tillrättalagd. Hela poängen är att det ska vara oförväntat, säger Nina Glimvall.

Hon tycker att örebroarna allt eftersom har mognat i sitt sätt att se konst. De första utställningarna möttes av hätska debatter om vad som är konst och vart kommunala pengar ska gå. I år är det bara stolarna på Järntorget som fått hennes mejlbox att svämma över av hatbrev.

– Jag har inte bott här i så många år … så jag förstod först inte varför de skrev om något som hette Atleverken.

Nu vet hon att avsändarna tyckte att stolkonstverket skulle stjälpas av på stadens stora avfallsanläggning. Men hon har också träffat många som alls inte håller med. De som under sommaren har haft picknick, 50-årskalas, möhippa, dansuppvisning och körkonsert omgivna av stolsbergen. Eller kört skejtboard i skuggan av dem. Eller bara stått där.

– För mig är det inte stolar längre, säger Nina Glimvall. Jag har hört berättelserna bakom när vi samlat in dem, så för mig är varje stol en historia.

5 om sina favoriter

Nina Glimvall:

– Båtarna i rött garn som hänger ovanför Köpmangatan. Jag fick en speciell kontakt med konstnären, och hon var så nöjd med hur vi fångade hennes artistiska uttryck när vi gjorde dem av aluminium och 4 830 nystan med rött garn.

Sailing in the sky.
Konstnär: Chiharu Shiota, Japan.

 

Håkan Dahlén:

– Igloon, den kom i lådor och sedan pusslade konstnären ihop den i ett tält. Han var livrädd när vi lyfte den på plats.

The rivers cradle.
Konstnär: Leonel Vásquez,
Colombia.

 

Elin Persson, teamchef för Open art:

– Underair, kuben vid Teaterplan. Konstnären från Spanien var här och målade på insidan.

Underair.
Konstnär: Sam3,
Spanien.

 

Sebastian Söderlund:

–   Kameleonten, det var en skrothög som kördes hit från Göteborg. Men effekten när den står på den blåa gatan och solen lyser i den …

Natural geotraffic.
Konstnär: Niklas Fännick,
Sverige.

 

Johan Levin:

– Stolarna, det är fascinerande att kunna få till ett konstverk fast det i grunden är en hög med stolar.

Share chair arena.
Konstnär: Tadashi Kawamata,
Japan.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportavdelningen i Örebro krävde kisspauser för färdtjänstförarna. Foto: Nermin Pudic

Efter protest – kisspaus för chaufförer i Örebro

Färdtjänst. – Det här är en stor framgång för våra färdtjänstförare i Örebro. Så säger Transports ombudsman Clas Hellsing efter en överenskommelse med Länstrafiken som innebär att chaufförerna får tillgång till pausrum och toaletter.

Även färdtjänstförare måste få kissa!

Insändare. Nu får det vara nog! En färdtjänstförare, vi kan kalla honom ”Gustavsson”, talar om för facket att han ringt Beställningscentralen (BC), hos Region Örebro Län, för att meddela att han behöver en paus för han var så kissnödig att det gjorde ont. Svar: Det går inte.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Månadens studiekommitté
Från vänster: ordningsvakt Philip Kretz Lindén, värdetransportör Sofie Nordén, studieorganisatör Patrik Persson, åkerichaufför Peter Roos, tidningsbud Patrik Petersson och tidningsbud Maths Nilsson. Foto: Justina Öster

Mer kunskap ger mer makt

Malmö. – Utan kunskap får vi tysta arbetsplatser. Vet du som anställd inte vad du har för rättigheter och skyldigheter blir du lätt passiv och rädd att åtgärda något. Patrik Persson på Malmöavdelningen slår ett slag för facklig utbildning.

Kultur
”När man öppnar dörren följer ratten med. Det är en kul grej med bilen som räddade BMW från total bankrutt”, säger P-O Åberg om sin mintgröna BMW 300 Isetta från 1959. Bredvid står en annan tysk minibil, en Goggomobil. Foto: Kamilla Kvarntorp

Samlare utan mål

Mopedfantast. En flygplanspropeller, gamla radioapparater och kameror, en Wurlitzer-jukebox och en lyxig trampbil av märket Austin J40. Men framför allt mopeder är det som gäller för samlaren P-O Åberg.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Månadens medlem
Yngve Lindkvists samhällsintresse växte sig starkt när han blev äldre och medveten om orättvisor.

”Jag har upplevt så mycket”

Fackligt. 20 år som lastbilschaufför, 20 år som ombudsman och över 20 år på PRO, där han fortfarande är mycket aktiv. Det är Yngve Lindkvists långa karriär i korthet.

Månadens verksamhet
Tommy Jonsson och Jimmy Ovesson tar hjälp av informatörer runt om i landet. Foto: Robert Eriksson / Jönköpings-Posten

Ordning & reda bygger nätverk

Transport. Pandemin har åtminstone klingat av och nu ska Sverige och resten av EU få nya regler för den internationella åkeritrafiken. Transports Ordning och reda-verksamhet har rustat upp och byggts ut med ett nätverk över hela landet.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.