Deckardrottning. Nilla Kjellsdotter har en bakgrund i lastbilshytten och har jobbat som väktare. Nu är hon en av de mest lyssnade författarna på en av de stora ljudbokstjänsterna.
Davids krönika. Egentligen borde jag kanske inte göra reklam för mig själv och skriva detta. Men varför låta bli nu när jag har möjlighet? Min förra bok hette Den fredlösa och kom 2022. Nu är det dags igen och den nya boken heter Du är en av oss.
Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.
Mötet. I 43 år körde Lars Sjölund sopbil i Kiruna. Hans bilder och texter har väckt mycket uppmärksamhet. Bland annat har han under flera år dokumenterat den förvandling som pågår i hemstaden.
Kultur. Lagerarbetaren Jonny Kronbäck hinner inte läsa. Kollegan Tilde Kristoffersson gillar deckare, men Alexander Lind tål dem inte. Transportarbetaren besöker företaget Truck and Wheel för att höra vad de anställda tycker om sin prisbelönta boklåda.
Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.
Mötet. Författaren och managementkonsulten Qaisar Mahmood testade att jobba som matbud på Foodora i tre månader. Nu har han skrivit en bok om upplevelsen.
Mötet. När Angelica Larsson började dela med sig av sitt liv som lastbilschaufför på sociala medier fick hon snabbt hundratusentals följare över hela världen. Nu har hon skrivit en bok om sin krokiga väg till lyckan.
Utställning. Stillheten och skönheten träffar rakt i hjärtat, berättar med skärpa om arbetsliv i renhållningens tjänst ur nya perspektiv. Ett urval av Lars Sjölunds bilder och texter finns nu samlade i boken ”Frihet och förakt”.
Davids krönika. Min pappa ville egentligen bli poet. Men med fru, tre barn och ett radhus var det inte så lätt att försörja sig med de små stencilhäften han skrev. Så han fick nöja sig med att bli journalist på Svenska Dagbladet (fyrtio förlorade år med dagspressen, som han sa).