Löneökning kan göra att buden får stanna
Premos arbetskraftsinvandrade tidningsbud hänger fortfarande löst när det gäller förlängning av tillstånd. Utan den extra dagtur, som DN Bostad innebar, riskerar många att tvingas lämna Sverige. Men löneökningen i det nya avtalet kan rädda några.
I höstas blev det känt att Premo, som delar ut morgontidningar i Stockholmsområdet, inte längre ska dela ut Dagens Nyheters bilaga, DN Bostad. Det innebär problem för en stor del av de visstidsanställda tidningsbud som är här som arbetskraftsinvandrare.
För att få arbetstillstånd krävs att de tjänar minst 13 000 kronor i månaden, vilket många precis kom upp i med utdelningen av DN Bostad.
Strax innan jul blev det nya avtalet klart och nu vid årsskiftet började det gälla. Det är ett ettårigt avtal som innebär en löneökning på 2,6 procent, vilket förändrar situationen för en del av buden, dock inte alla.
Flera av dem ligger på gränsen och är fortfarande oroliga över att behöva lämna Sverige. Det gör att många inte vågar ställa krav, till exempel på rätten till ersättning för övertid, av risk för att stöta sig med arbetsgivaren.
– Om den personliga relationen till din närmaste chef inte är bra innebär det att du ligger dåligt till och har liten chans att få fortsätta. Det sätter oss i en utsatt situation, säger ett av buden på Premo.
På ett möte i slutet av oktober sa Fredrik Martinsson, expert på arbetskraftsinvandring på Migrationsverket, att de inte kommer att kontrollera redan beviljade tillstånd. Men när det blir dags att söka nya måste den anställde kunna bevisa att lönen inte understiger 13 000 kronor.
Något som skulle förändra situationen är om buden fick möjlighet att arbeta mer, till exempel att jobba sju dagar i veckan i stället sex, vilket flera av dem vill.
Torkel Blom, som själv arbetar som tidningsbud för Premo, förstår budens önskan.
– Om man jobbar 3,5 timmar per dag så menar jag att man inte nödvändigtvis behöver en vilodag. Man ska inte tvingas att jobba söndagar, men det skulle kunna vara en rättighet att själv få välja. I nuläget är dessutom så att buden inte får schemaläggas sju dagar, men de får fortfarande jobba extra den sjunde dagen, säger han.
För de arbetskraftsinvandrade buden spelar extrajobbet ingen roll, eftersom det inte räknas med när det är dags att ansöka om förlängt arbetstillstånd.
Men en förlängning av arbetsveckan skulle vara problematisk på flera plan, både utifrån fackets generella målsättning och utifrån de övergripande reglerna i svensk arbetstidslagstiftning.
Mattias Schulstad, migrationsutredare på Transport, påpekar också att det skulle göra det svårt får många av invandrarbuden, som är i en så utsatt situation att de är beredda att arbeta under nästan vilka villkor som helst för att säkra chanserna att få stanna.
– Det innebär att vi i princip skulle be arbetsgivaren att försämra villkoren, vilket går emot den fackliga grundtanken, säger han.
