Svenskar jobbar flest timmar per person i arbetsför ålder bland jämförbara länder, enligt LO:s arbetstidsrapport.

Arbetstid. ”Det är dags att sänka arbetstiden för alla som jobbar i Sverige för det har vi helt enkelt råd med”. Så sa ordförande Johan Lindholm när LO presenterade sin slutrapport om förkortad arbetstid.

LO-kongressen enades för ett år sedan om att arbetstiden behöver förkortas. Därför tillsatte LO i höstas en arbetstidsutredning för att kunna lägga fram fakta och analysera kostnader och vinster av kortare arbetstid. Måndagen den 26 maj presenterades slutrapporten vid en presskonferens, där LO åter slog fast att förkortad arbetstid ska införas genom fackliga förhandlingar mellan parterna.

Inte via lagstiftning, vilket är Transports linje.

Rapporten har granskat hur arbetstidsmåttet har utvecklats i jämförbara länder över tid och samlat in fakta, statistik och forskningsresultat kring frågan. Slutsatsen är att ungefär hälften (40–50 procent) av den arbetstid som skulle försvinna vid förkortad arbetstid går att ta igen genom att både anställda och företag blir mer effektiva.

– En timmes kortare arbetstid leder sannolikt till att produktiviteten minskar med knappt en halvtimme, säger LO-ekonomen Niklas Blomqvist.

Minskad stress

Han gick igenom hur en generell arbetstidsförkortning kan påverka produktiviteten och sysselsättningen i samhället. Blomqvist lyfte även fram de vinster som kortare arbetstid kan ge, som bättre sömn och minskad stress. Och påpekade att anställda helt enkelt mår bättre och presterar mer under de timmar de är på jobbet.

Men Niklas Blomqvist konstaterade också:

– I de flesta fall har man kombinerat arbetstidssänkningen med någon form av lönekompensation, det vill säga att timlönerna har gått upp. Och om timlönerna går upp betyder det att kostnaderna ökar för företag.

Detta skapar tryck på bolagen att öka både investeringar och effektivitet och här pekade Niklas Blomqvist på att ny teknik kan bidra. Han betonade även att effekterna på produktionen om arbetstiden förkortas till 35 timmar ser olika ut i olika branscher och att rapportförfattarna använt sig av ett genomsnitt.

– Tyvärr ger forskningen inget svar på vilka det går bättre för och vilka det går sämre för. Det enda man kan vara ganska säker på är att det kommer att se olika ut i olika branscher.

En arbetstidsförkortning kommer att ha effekt på BNP och tillväxt, förklarade Niklas Blomqvist. Men han lyfte också fram möjliga positiva effekter, som att ofrivilligt deltidsanställda kan gå upp i tid och att fler äldre kan förväntas orka och vilja jobba längre, liksom minskad sjukskrivning vid bättre hälsa.

Jobbar mycket

Utredaren Kerstin Mikaelsson inledde med slutsatsen:

– Sverige är ett land där ovanligt många jobbar ovanligt mycket.

Att sysselsättningsgraden är hög beror på att kvinnor och äldre deltar på arbetsmarknaden i större utsträckning än i andra länder. Svenskar jobbar också oftare heltid, förklarade hon.

– Men medan andra länder minskat sin arbetstid så har Sverige i stället ökat sin arbetstid. I Sverige jobbar både mammor och pappor, ofta heltid och ofta 40-timmarsveckor. Men inte nog med det så arbetar också mormor och morfar och farmor och farfar.

Vårt land har haft samma veckoarbetstid sedan 1973. Innan dess var skillnaderna i arbetstid stora mellan arbetare och tjänstemän. Fram till början av 1970-talet sänktes arbetstiden också ungefär samtidigt i Sverige och Danmark. Men mellan åren 1986 och 1990 drog Danmark ifrån Sverige och sänkte arbetstiden till 37 timmar i veckan. Ofta inklusive lunch, berättade Kerstin Mikaelsson.

– Danmarks BNP-utveckling visar att kortare arbetstid inte är ett hinder för tillväxt och välfärd. Danmark har också 30 semesterdagar och ”fritvalgskonto” inom hela den privata sektorn.

Fritvalgskonto kan jämföras med arbetstidskonton i Sverige, där anställda kan välja att ta ut tid i lön, hel- eller halvdagar eller i extra insättningar till pensionen. Mindre än hälften av alla avtal inom LO har den typen av konton, men den finns inte i någon kvinnodominerad bransch.

– Det har varit väldigt viktigt att reda ut hur vi arbetar i Sverige i dag och majoriteten av alla arbetare och tjänstemän arbetar 40 timmar per helgfri vecka. När heltidsmåttet avviker från 40 timmar är det för kompensation för obekväm arbetstid, skiftarbete eller arbete under jord, säger Kerstin Mikaelsson.

Enas i höst

LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä förklarade att förhandlingarna om kortare arbetstid ska ske enligt samma modell som när LO-förbunden enas om det så kallade märket, som styr lönehöjningarna.

– Man kommer överens om att förkorta arbetstiden si och så många minuter och timmar och det ska gälla i hela landet. Det ska inte bli olika och kosta olika. Vi har hösten på oss att enas bland förbunden och diskutera hur mycket vi ska minska arbetstiden och i vilken takt. Det kommer förmodligen att ske under ett antal årsperioder, säger han.

Exakt hur förhandlingarna kommer att se ut gav LO inget svar på. Det ska diskuteras fram mellan förbunden. Veli-Pekka Säikkälä nämnde samordnade förhandlingar, gemensamma förhandlingar som när LO förhandlar med Svenskt Näringsliv eller en kombination.

Att beslut inte fattats än är för att LO ska hålla ihop kring frågan och driva den gemensamt, förklarade LO-ordförande Johan Lindholm. På presskonferensen ställdes frågan varför LO vill genomföra kortare arbetstid, trots att det kostar pengar och BNP minskar.

– Det spelar ingen roll, vare sig man väljer lagstiftning eller förhandlingar så kommer det naturligtvis att kosta, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Ordförande Johan Lindholm fyllde i:

– Vi märker att det är ett väldigt tryck i den här frågan. Folk tycker att vi ska förkorta arbetstiden. Visst, det kommer att kosta en del men det finns vinster också, det får man inte glömma.

Inte politisk

På frågan om varför LO inte väljer att trycka på politikerna om lagstiftning i stället svarade Veli-Pekka Säikkälä att man inte uppfattar frågan som politisk.

– Vi behöver inga politiska hot eller löften. Det är dags att parterna gör upp om det här.

Fast när parterna väl kommit överens är det ju ”förbannat bra” om en lag stödjer förhandlingslösningen, inflikade Johan Lindholm.

Veli-Pekka Saikkälä fick frågan om kortare arbetstid kommer att dra ner löneökningstakten för arbetarna. Han svarade att det alltid handlar om prioriteringar vid förhandlingar.

Frågan om hur mycket lön anställda kan behöva avstå besvarade han:

– Vinsten blir högre än det man tar bort.

Säikkälä och Lindholm lanserade LO:s modell som solidarisk arbetstidspolitik och angav att man då inte tittar på enskilda företag och branscher utan på en ”nationell möjlighet” att korta arbetstiden.

– Det kommer så klart att sätta tryck på att man ska effektivisera. Det är det man gjort i Sverige under alla år och det ska vi naturligtvis fortsätta med, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Funkar här också

Johan Lindholm avrundade konferensen som han börjat den:

– Vi ska inte vara sämre i Sverige än man varit i våra grannländer, om det funkar där så är det klart att det funkar hos oss också. Svenska arbetare förtjänar det precis lika mycket som arbetarna i våra nordiska grannländer.

Fotnot: Onsdagen den 28 maj  inleder Socialdemokraterna sin kongress i Göteborg. Flera motioner har förslag om kortare arbetstid, bland annat 35-timmarsvecka, men partistyrelsen förespråkar avtalsförhandlingar, liksom LO i ett kongressbeslut.