LO-basen vädjade om enighet i avtalsrörelsen

– Transport har alltid varit ett förbund som ställer upp. Att vi håller ihop och samordnar oss nu är viktigare än någonsin. Vädjan kom från LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson som i dag, torsdag, besökte Transports avtalskonferens där 200 transportare laddar inför nästa års lönerörelse.

Thorwaldsson hälsades välkommen av en uppretad transportbas, Lars Lindgren, som tidigare samma morgon läst Dagens Nyheter. Där avslöjas att två LO-förbund på egen hand diskuterar en långtgående uppluckring av las, lagen om anställningsskydd.

– Inte särskilt solidariskt, mullrade Lindgren.

Karl-Petter Thorwaldsson höll försiktigt med och styrde sedan över på det politiska läget och den kommande avtalsrörelsen.

– Inför varje avtalsrörelse brukar det heta att förutsättningarna är svårare än någonsin. Men den här gången är det verkligen ett gungfly. Det som borgarna gjort de senaste veckorna är inte värdigt en demokrati. De river upp en överenskommelse som de själva tog initiativ till, en uppgörelse som skulle gällt i åtta år.

Att decemberöverenskommelsen gått i graven påverkar medlemmarna i LO, anförde han:

– Vi möter nu en motståndare, arbetsgivare, som ställer enorma krav på att vi ska anpassa oss till det rådande kaoset. Det ska vi göra genom låga löneökningar och sänkta ingångslöner. Men varenda LO-medlem vet att börjar vi konkurrera med låga löner så kommer det till slut att explodera.

Karl-Petter Thorwaldsson gjorde en utvikning kring ett Europa där en lastbil hittades med 72 döda flyktingar och döda barn spolas upp på stränderna kring Medelhavet. Han sa:

– Vi ska inte stänga våra gränser. Men att som arbetsgivarna ta krisen som intäkt för att kräva lönesänkningar är lågt! Så lågt har de inte agerat på mycket länge.

LO-basen redogjorde för de långsiktiga fackliga mål som förbunden enats om. Det handlar bland annat höjda lägstalöner, utjämnade löneskillnader mellan män och kvinnor, rätt till heltid och stopp för daglöneriet.

– Det är mål som ska vara uppnådda senast år 2028. Det är en styrka att ha dem när vi nu går in i avtalsrörelsen.

Ska vi nå dit krävs solidaritet, betonade Thorwaldsson flera gånger:

– Solidaritet har alltid varit viktigt för Transport. Lägstalöner är en viktig princip, liksom jämställda löner.

– För er i Transport är löneglidningen en viktig fråga. Nu har LO gemensamt fastslagit att det är ett problem vissa förbund i efterhand får ut mer än andra.

LO:s ordförande försvarade sedan den normerande roll för lönerna som industrins parter haft ända sedan industriavtalet kom till 1997. När industrilönerna blir det omdebatterade ”märket” som övriga fack och arbetsgivare sedan följer.

– Jag vet att många hatar att några går först och styr. Men den här ordningen har faktiskt fungerat väldigt väl. Industriavtalet har givit oss en 40-procentig höjning av reallönerna.

– Många LO-arbetare har fått högre köpkraft, problemet är alla de som inte har jobb. Därför är full sysselsättning oerhört viktigt.

Enligt Thorwaldsson är full sysselsättning nyckeln till en rad utmaningar som facket står inför. Om arbetslösheten åtgärdas får arbetstagarna tillbaka styrkan och arbetsgivarna kan inte längre spela ut människor mot varandra.

Med adress till Transports medlemmar sa han:

– LO är för fri rörlighet för arbetskraft. Men vi kan inte ha ett arbetsliv där vem som helst, från vilket land som helst, kan utföra transporterna på vilka villkor som helst – helt utan kontroll.

– Ni upplever i er vardag konkurrens från andra länder, där människor jobbar i Sverige utan kollektivavtal, med helt andra lönenivåer än här. Jag har rest runt i Sverige och blivit chockad över långt det gått i vissa branscher. Många utländska förare lever på villkor som vi aldrig trodde skulle komma tillbaka.

Karl-Petter Thorwaldsson försäkrade att LO arbetar intensivt med frågan. Bland annat genom krav på att EU inför ett så kallat socialt protokoll i fördraget, unionens grundlag.

– I det ska det tydliggöras att varje gång det uppstår en tvist mellan arbetstagarnas grundläggande rättigheter och EU:s fria rörlighet, då ska rättigheterna inte vara underordnade.

Många av Transports församlade ombud hoppades på en fingervisning om vilka lönekrav som kommer att gälla i LO:s samordning. Men Thorwaldsson gav inga besked:

– Det jag kan säga är att om vi samordnar oss och kommer överens är vi världens starkaste fackförening. Då har vi en enorm möjlighet att driva igenom våra krav.

– LO är beroende av Transport, och Transport av LO. LO blir aldrig starkare än vår samordning.