Litauiskt åkeri filmar olagligt från hytten

Utländska åkerier smygfilmar svenska vägar och bilister. Litauiska företaget Vlantana har monterat kameror i vindrutan på 550 lastbilar. Så fort tändningen slås på går kameran i gång och filmar allt framför bilen och allt som sker i hytten. – Det låter som olaglig kameraövervakning, säger juristen Malin Ricknäs på länsstyrelsen i Stockholm.

Ett bussbolag i Stockholm sökte tillstånd hos länsstyrelsen för att ha en kamera i vindrutan, som spelar in det som händer framför bussen när de övningskör. De fick nej.  Räddningstjänsten Syd ville också ha kameror. De fick bara ett tidsbegränsat tillstånd att filma inom ett avgränsat område i stadsdelen Rosengård i Malmö.

Men på E6:an utanför rullar dagligen lastbilar från det litauiska åkeriet Vlantana med kamerorna påslagna.

Kameran är en svart låda, monterad med tre sugproppar på vindrutan, som både filmar vägen och chauffören i hytten. Samtidigt lagras tid, plats, hastighet och andra data tillsammans med filmen på ett litet minneskort.

Transportarbetaren träffar chaufförer från Vlantana på en parkeringsplats i Charlottenberg, sju kilometer från norska gränsen, där de har helgvila. Dainius Matuiza och Andrius Ruikis, som på vardagarna hämtar färsk fisk i Norge, visar hur allt fungerar.

De har haft kamerorna i ett halvår och är märkbart nöjda med sin nya utrustning. Det känns tryggt om det händer en olycka på slingriga norska vägar.

– Vi får alltid skulden. Nu kan vi bevisa att det inte är vårt fel, säger Andrius.

När ett minneskort blir fullt lämnar han över det till sin arbetsledare och får ett nytt.

Men om en olycka, mot förmodan, skulle vara ditt eget fel. Måste du visa bilderna då?

– I värsta fall kan jag ju ta ut minneskortet, sätta det i min dator och radera det, säger Andrius.

Han stoppar ett gammalt minneskort i datorn. Filmen från en nattkörning den 19 oktober börjar rulla. Vi ser hur han kommer fram till en femtioskylt när klockan är 34 minuter efter midnatt. På skärmen syns det att han kör 58 kilometer i timmen och i ett mindre fönster till höger ser vi honom själv sitta ensam i hytten med bältet på.

På huvudkontoret i Klaipeda förklarar Vladas Stoncius, en av familjeföretagets två delägare, varför alla bilar ska ha en ”svart låda” med kamera.

– Jag försöker hela tiden förbättra säkerheten. Vi har reducerat olyckorna med över 25 procent sedan vi började installera utrustningen vid årsskiftet.

Åkeriet har 600 bilar. Nu är det bara 50 bilar kvar som inte har fått sin svarta låda än. Att olyckorna minskat beror på att chaufförerna skärpt till sig när de vet att både de och deras körning är övervakade, säger han.

– De får inte röka när de kör och nu kan vi se på filmen om de gör det. Kamerorna har gjort dem mycket mer koncentrerade på vägen. Och ringer det någon från en by som vi har kört förbi och påstår att vi har kört för fort, så kan vi gå tillbaka och titta på filmen och se om det stämmer, förklarar Vladas Stoncius.

I länder som Ryssland, Ukraina och Kazakstan är lastbilskameror vanliga. Dels skyddar de mot poliser som kräver mutor för att inte sätta dit chaufförer för, ofta påhittad, fortkörning. Dels behövs det bevis om något händer.

– Vi hade en olycka i Kazakstan där två personer dog och polisen tog med sig vår film till rätten. Hade vi inte haft den hade chauffören fått sitta i fängelse i fem år, men nu såg man att felet inte var hans.

Men om det är chaufförens fel, vad händer då?

– Det sköts i enligt med litauisk arbetsrätt och den anställde kan komma att hållas ansvarig. Men chaufförerna är också glada för kamerorna eftersom det är så lätt att se vems fel det är, säger Vladas Stoncius.

Behövs det några särskilda tillstånd för att få filma?

– Nej, det är bara att installera kameran och sätta upp en skylt i förarhytten om att området är kameraövervakat.

Behövs det olika tillstånd i de olika länder ni kör i?

– Nej, jag tar för givet att det är samma regler i alla länder som är med i EU.

Men där verkar Vladas Stoncius ha fel.

I Sverige finns det två olika lagar som reglerar kameraövervakning.

Lagen om allmän kameraövervakning gäller områden där allmänheten har tillträde, alltså både på vägar och den parkeringsplats vid Statoil i Charlottenberg där Dainius och Andrius parkerat sina lastbilar. Den som vill filma där måste ha tillstånd från länsstyrelsen.

I Västra Götaland, som Vlantanas bilar passerar på sin väg ner till kontinenten, är Ingemar Sunnerdahl handläggare för kameraövervakning.

– Det här är en av de svåraste frågorna just nu. Det verkar som om det finns ett intresse av att sälja övervakningskameror till fordon, säger han.

Den juridiska knäckfrågan är om en kamera ”manövreras på platsen” eller inte. Gör den inte det krävs det tillstånd.

– Om man sitter och trycker på en knapp för att spela in, så är den inte tillståndspliktig. Om den sköter sig själv så är frågan i fall den inte är det. Men det behövs rättsfall på det här området, säger Ingemar Sunnerdahl.

På länsstyrelsen i Stockholm har juristen Malin Ricknäs just skrivit ett yttrande till Datainspektionen. Frågan gällde om en räddningsledare på Räddningstjänsten i Mullsjö får sätta kamera på hjälmen under utryckning utan att begära tillstånd.

Det får räddningsledaren, enligt hennes bedömning, eftersom kameran då ”manövreras på platsen”. Men Malin Ricknäs slår samtidigt fast att det inte räcker att bara sätta i gång inspelningen för att slippa söka tillstånd.

Eftersom Vlantanas kameror sitter monterade med sugproppar på vindrutan, startar när tändningen slås på och ger tillräckligt bra bilder för att identifiera en person, så krävs det tillstånd. Annars är övervakningen olaglig. Men själva lastbilshytten är inte ett område dit allmänheten har tillträde. Där gäller en annan lag, personuppgiftslagen, som kontrolleras av Datainspektionen.

Datainspektionens jurist Oskar Öhrström har på senare tid fått flera frågor om olika elektroniska hjälpmedel som kontrollerar hastighet och miljövänlig körning. Han säger:

– Men vi har inte tagit ställning till ett system som dessutom har kameror.

Om en arbetsplats ska kameraövervakas vill länsstyrelsen ha yttrande från skyddsombudet eller facket. Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport, är mycket kritisk, trots att han sagt ja till kameraövervakning i två andra fall.

– Vi tycker det är bra att filma taxipassagerare och det är bra att filma värdetransporter. Det bidrar till att öka säkerheten för våra medlemmar. Men att ha en kamera som bara är riktad på föraren har inget annat syfte än att övervaka föraren när han kör. Det är vi helt emot, säger Martin Miljeteig.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vägen till certifierad transportutbildning

Utbildning. Lastbilar i kortege, tal, bakelser och bubbel – på onsdagen firades att transportutbildningen vid Brogymnasiet i Kristinehamn fått kvalitetsstämpeln CGT-certifiering.

”Bira mot borgare” vill väcka liv i arbetarnas frågor

Politik. Arbetarnas frågor har i stort sett försvunnit från den politiska dagordningen. Det anser en trio som vill blåsa nytt liv i debatten. Bira mot borgare är ett nyskapat rött forum som bjuder in till samtal och diskussioner, digitalt och på plats, runt om i landet.

Matbuden pratar gärna med fackrepresentanterna Marco Ghezzani och Filippo Bellandi, men få av dem kommer troligen att organisera sig.

Italienska fack vill organisera matbud

Internationellt. De flesta italienska matbuden arbetar utan några som helst skyddsnät och enligt åklagare tvingas de leva på svältlön. Därför är nu företagen Deliveroo och Glovo under domstolskontroll. Lördag den 14 mars var det fackliga initiativ över hela Italien för att protestera och försöka organisera buden.

Transport i domstol för Teslavarsel

Arbetsrätt. I december 2023 varslade Transport om sympatiåtgärd i Teslakonflikten: blockad av all avfallshantering vid elva bilverkstäder. Biltrafikens Arbetsgivareförbund stämde ett halvår senare fackförbundet för brott mot varselplikten enligt mbl. I mars hölls rättegång i Arbetsdomstolen.

Patrik Persson håller demokratiskola för miljöarb etarna avdelning 12, Malmö. Valet 2026

”Vi har kämpat oss till vår rösträtt”

Val 2026. Det mörknar i vår omvärld. Vi fick inte vår allmänna rösträtt i Sverige till skänks, den erövrades genom kamp. Det betonar Transports Malmöavdelning 12 som i början av valåret bjudit in sina förtroendevalda medlemmar till flera demokratiskolor.

Man i hängmatta – semester

Efter förhandlingar: Två veckors extra ledighet

Fackligt arbete. Chaufförer vid åkeriet upptäckte att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet. Transports ombudsman från Stockholmsavdelningen har nu förhandlat fram två veckors betald ”semester” för 31 anställda.

Konkurs för Mjölbyåkeri – femtiotal anställda berörs

Åkeri. Fågelsta Transport försattes förra veckan i konkurs på egen begäran. Konkursförvaltaren har tills vidare tagit över driften men risken är stor att åkeriet helt avvecklas – all trafik är i dagsläget ställd.

Säkraste vägen till jobb

Utbildning. Inget gymnasieprogram ger så god chans till jobb efter examen som transport. Simon Van de Moosdijk är en av dem som redan hade fast jobb när han tog studenten 2025.

Eric Donell, förbundsordförande i Riksförbundet Attention. Foto: Susanne Kronholm

”Personer med funktionsnedsättning straffas”

Politik. Den 1 oktober 2025 skärpte regeringen reglerna för aktivitetsstöd till personer som går arbetsmarknadsutbildningar, praktiserar eller arbetstränar för att komma i jobb. "Personer med funktionsnedsättningar straffas för att samhället inte förmår ge rätt stöd."

SAS beviljar miljonlån till flygbolaget Braathens

Flyg. Turerna har varit många kring flygbolaget Braathens (BRA). Nu träder SAS in och beviljar ett lån på 50 miljoner kronor för att det svenska regionala flygbolaget Braathens regional airways ska kunna fortsätta sin verksamhet.

Tre p-vakter på uppdrag i centrala Stockholm.

Avarn krävs på 3,5 miljoner efter misstänkt fusk

Bevakning. Säkerhetsbolaget Avarn misstänks ha lurat Stockholms stad på totalt 2,7 miljoner kronor. Bolaget har debiterat staden för parkeringsövervakning som aldrig utförts och trafikkontoret har polisanmält Avarn för misstänkt bedrägeri.