Lisen är familjens elpolis
Privatekonomi. Kranbilsföraren och fyrbarnsmamman Lisen Karlsson bor på landet med sin man, 16-åriga dotter och två katter. Efter en räkning på 9 700 kronor bytte hon till timpris på elen. – Helt sjukt! Nu har jag stenkoll på vår el, säger hon.
Lisen ler och målar upp en bild av hur hon ”går med piskan” där hemma. Aja baja för att slösa med el. Förra helgen var timtaxan låg så då passade hon på att tvätta undan och tömma tvättkorgen. Kafébesöken är få. Dottern Agnes gillar att baka kaffebröd, men hon frågar innan: Är taxan okej nu?
– Min man tycker jag går till överdrift ibland, men nu ser våra räkningar mycket bättre ut. Vi har ingen bindningstid på nya elavtalet och kan säga upp det när vi vill. Men vi väntar tills priserna går ner igen.
Höstfakturan på nästan 10 000 kronor var inte kul, men paret var förberett och hade sparat pengar. Lisen är kluven till regeringens omdebatterade elstöd till hushållen. Familjen fick 13 900 kronor tillbaka.
– Egentligen är det bara som att byta pengar, helt krasst behövde vi inte den återbäringen. Det finns andra som säkert behöver pengarna mycket bättre.
Lisens man Håkan sköter huslånen. Som tur var hann han omförhandla och binda dem fem år framåt, alldeles innan Ukrainakrig och inflation slog till. Fast ett mindre lån löper ut nästa vinter och det rörliga lånet på husbilen har gått upp med 600 kronor per månad.
Paret har varsin bensindriven bil och är glada att inte ha längre än fem mil tur och retur till Wiklunds åkeri där båda kör lastbil, liksom en av döttrarna.
– Många kollegor är hårdare drabbade än vi av höga drivmedelspriser, säger Lisen.
Fast hennes man är väldigt motorintresserad, så det späder på bensinnotan. Att gå över till elbil har paret inte funderat på, eftersom elektricitet blivit så dyrt.
Debatten går het om höga matpriser och livsmedelsjättar som skor sig. Lisen kollar numera på extrapriser i reklambladen.
– Vi köper mycket ost och den har blivit galet dyr. Ser jag att Lidl har sänkt pris på hushållsost så åker jag dit på hemvägen och köper ett par stycken. Förr hade vi alltid paprika på mackorna, men det köper jag knappt nu.
Hon fortsätter uppräkningen av dyrare kattmat, hutlöst pris på tomater och bröd och inte har hon märkt av att kaffepriset sjunkit heller. Bröd skulle Lisen i och för sig kunna baka, men då var vi tillbaka på elnotan igen.
Solsemester? Nej, det får vänta.
– Det finns sol i Sverige också. Förra året tyckte vi det blev för dyrt och tänkte sälja husbilen, men hann inte. Så i år ska vi i väg, åka till Danmark. Då lär vi märka av bensinpriserna.
– Husbilen är ett nöje vi kan välja bort, men det är det enda vi har när vi inte jobbar. Bio- och restaurangbesök valde vi bort när vi köpte den. Fast blir det värre med ekonomin får vi sälja den.
Trots att båda har jobb finns en oro när räntorna stiger och bankerna svajar.
– Vad händer med mina sparpengar om banken går omkull? Och vad mer kan den där Putin ställa till med?
