Lastbils-svenska ska hjälpa dem få jobb
Chaufför är kanske ett av de mest internationella yrken som finns. Trots det går många duktiga förare med invandrarbakgrund arbetslösa i Sverige. På SFI i södra Stockholm har man hittat en formel som kanske kan ändra på det.
Det är fortfarande sommar och lektionssalarna på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium, STFG, ekar än så länge tomma. Men ute på gården är det full aktivitet. I ett tält bakom skolan instruerar läraren Hasse Palmqvist en liten grupp vuxna elever hur man kör truck.
– Sakta, sakta, sakta, sikta på den konen. Nu körde du på, då får du böta 10 000 kronor, ropar han med glimten i ögat till Carlos Aguirre.
Det är dag fyra på SFI-utbildningen som kombinerar lastbilskurser från vuxenutbildningen med intensiva studier i svenska. Höstens utbildning, nummer sex i raden sedan starten 2008, har 18 elever med bakgrund i allt från Colombia till Irak. Gemensamt för alla är att de kört lastbil i sina hemländer och inget hellre vill än att göra samma sak i Sverige.
Efter den 22 veckor långa kursen ska de inte bara ha förbättrat sin svenska. De ska också ha tagit truckkörkort samt lärt sig allt som krävs för att kunna klara proven för C-körkort och yrkeskompetensbevis, YKB.
Vid ingången till trucktältet står Sayed Alipanah och Kazaw Ismail och studerar sina klasskamraters framsteg. Som de flesta andra har de aldrig förut kört truck. Lastbil däremot, behärskar de. Sayed hann med tio år som chaufför i Iran innan han kom till Sverige. Kasaw från irakiska Kurdistan, lite kortare. Men båda är övertygade om att de med höstens utbildning har hittat rätt.
– Jag är intresserad av att köra lastbil. Att hitta ett jobb och tjäna pengar, slår Sayed fast.
Att kursen är intensiv är de medvetna om.
– Jag tror det blir lite svårt i början, säger Kazaw. Med allt det svenska man ska lära sig. Men det går nog bra.
Trots att de bara gått några dagar är de redan mycket nöjda. Zayed imponeras framför allt av lärarna.
– Hasse är bra på att förklara. Han skojar med oss och är mer som en kompis. Det är viktigt att läraren inte blir arg om man gör fel.
Utbildningen ”Svenska för lastbilsförare” anordnas av SFI söderort, men större delen av undervisningen hålls i gymnasieskolan STFG:s lokaler i Skärholmen i södra Stockholm. Samma lärare som drillar gymnasielever i att ratta en lastbil håller i de praktiska lektionerna för SFI-eleverna. Mellan de yrkesförberedande lektionerna tränar eleverna på svenska. Innan varje nytt moment i lastbilsteorin går SFI-lärarna igenom de språkkunskaper som krävs för att förstå kursen. I efterhand finns det möjlighet till handledning.
Ett krav för att få gå utbildningen är förutom svenskt B-körkort och en viss nivå på SFI-studierna, att man i sitt hemland har arbetat som lastbilschaufför. Alla som söker till kursen måste gå igenom en intervju, för att sålla bort dem som inte är tillräckligt motiverade. Dessutom måste de avlägga ett enkelt körprov.
Carlos Aguirre har just klivit av trucken efter sin första tur någonsin. Han klarade sig genom nålsögat, körprovet, så sent som i går och är förväntansfull och tacksam över den chans han nu har fått.
– Jag är väldigt sugen på det här. Jag blir uttråkad och på dåligt humör när jag inte har arbete.
I hemlandet Peru körde han under kortare perioder sin pappas lastbil. Men det var en uråldrig modell. I Sverige har han sedan han kom för fem år sedan ströjobbat med allt från städning till byggjobb, men aldrig lyckats få ett jobb som varar någon längre tid. Med en lastbilsbehörighet i ryggen vill han försöka ändra på det.
– Jag hoppas på att få ett fast jobb.
Ska man tro erfarenheter från tidigare elevkullar finns det goda chanser för Carlos Aguirres dröm att blir verklighet.
Björn Hjukström är biträdande rektor för SFI Söderort och initiativtagare till kursen. Han berättar stolt att det brukar gå bra för dem som tar sig igenom den. 55 procent av tidigare elever hade ett förarjobb ett år efter utbildningens slut. Och nästan ingen misslyckas med kursens mål. 90–95 procent klarar godkändnivån i alla kurser efter en termin. Så vad är hemligheten? Kanske att svenskundervisningen hela tiden kopplas till något konkret, något som eleverna har erfarenhet av.
– Idén bygger på att det här är vuxna människor som lär sig svenska och svenska regler och behörigheter i det yrke de har med sig hemifrån. Jag tror på att ordna undervisningen så att den berör något man känner igen. Så att man förstår varför man ska lära sig, säger Björn Hjukström.
Skillnaden mellan en lastbilsutbildning arrangerad av SFI och den vanliga vuxenutbildningen till yrkesförare är också stor. Eftersom svenskinlärningen och yrkeskunskaperna går hand i hand behöver eleverna inte först ta sig igenom år av SFI-undervisning för att bli behöriga till yrkesutbildningen.
– Det handlar om att ha rätt man eller kvinna på rätt plats. En lastbilschaufför ska inte gå arbetslös, eller med ett annat arbete som man inte trivs med, och längta efter att köra när branschen behöver förare, säger Björn Hjukström.
Nästan precis samma sak säger Leonardo Giraldo när han rycker tag i mig för att berätta hur bra utbildningen är. Redan när han kom till Sverige från Colombia för fem år sedan började han kämpa för att få köra lastbil. Genom familjens åkeri har han kört sedan barnsben och ville inget hellre än att fortsätta sina yrkes-bana i Sverige. Men vägen dit har varit lång. Kommunen han tidigare bodde i krävde att han först läste in flera år av SFI-svenska för att över huvud taget vara aktuell för körkortsteori och praktik.
– Jag är 40 år, varför ska jag inte kunna lära mig svenska samtidigt som jag tar körkort?
Nu har han flyttat till Stockholm och äntligen fått möjlighet att ta sig vidare i yrkeslivet.
– Såna här utbildningar borde de ha i hela landet, säger han med eftertryck.
Ett levande bevis på att skolans filosofi fungerar svänger under förmiddagen in med sitt ekipage på parkeringen. Mohammad Zahra gick ut kursen i våras. Sedan en månad tillbaka arbetar han för Schenker och kör ut allt från bensin till mat och byggmaterial i södra Stockholm. Trots att 33-åriga Mohammad bara varit ett år och åtta månader i Sverige har han hunnit lära sig svenska och i tur och ordning tagit B-körkort, truckkort, C-körkort och fått sitt yrkeskompetensbevis. Nu försöker han peppa årets nyblivna lastbilselever och visa på att det går att lyckas. Vårens utbildning var tuff, men det var det värt.
– Jag är jätteglad. Det här är mitt första jobb i Sverige. Jag ringde till Schenker och samma dag fick jag komma på intervju.
Björn Hjukström skiner upp när han hör hur bra Mohammad trivs på jobbet. Och passar på att ge en liten känga till en bransch som inte alltid låter duktiga invandrade chaufförer få en chans.
– Det finns en skepsis i branschen mot chaufförer med invandrarbakgrund. Kanske inte på de stora åkerierna som Shenker, där många invandrare jobbar, men på många små.
Björn Hjukström menar att många arbetsgivare har alltför hårda krav på vilken nivå på svenskan som krävs för att klara av jobbet. Dessutom har vissa tidigare elever vittnat om taskiga attityder från arbetskamrater.
– Jag tror att det handlar mycket om företagskultur, och det är något som kommer uppifrån, från ledningen.
