Långt kvar till fossilfria transporter
Användningen av biobränslen ökar i Sverige. Men det är fortfarande långt kvar till målet om helt fossilbränslefria transporter. Och om vi ska nå dit måste politikerna sätta upp tydligare ramar. Den slutsatsen drar Svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet efter en studie.
Ett av Sveriges klimatmål är att öka användningen av biodrivmedel. Regeringen har som mål att Sverige ska ha en helt fossiloberoende fordonsflotta senast år 2030. Det finns också en vision om klimatneutrala transporter senast år 2050. Och med hjälp av en pågående utredning hoppas politikerna hitta rätt åtgärder för att nå dit.
Det finns dock redan flera prognoser och studier om användandet av biobränslen. Svenska miljöinstitutet, IVL, har på uppdrag av Svenska peteroleum- och biodrivmedelinstitutet, SPBI, sammanställt en rapport som försöker besvara frågan om vad som är realistiskt att tro om möjligheterna för förnybara drivmedel i Sverige.
Frågan är dock komplicerad eftersom det finns så många faktorer som spelar in. Det beror till exempel på teknikutveckling, ekonomisk situation, den allmänna opinionen och tillgång på råvara. Dessutom skiljer sig olika aktörers prognoser om produktion och användning åt. För år 2030 finns uppfattningar från olika aktörer om att allt mellan sex och 56 procent av de svenska vägtransporterna kommer att använda biodrivmedel.
Forskarna bakom rapporten har ändå vägt samman alla delar och lägger fram ett scenario som de räknar som realistiskt.
Deras slutsats är att produktionen av biodrivmedel kommer att öka kraftigt under de kommande åren. Enligt den mest optimistiska prognosen kan produktionen i Sverige fyrdubblas fram till 2030. Jämfört med dagens 6 terawattimmar kan det komma att handla om cirka 26 TWh.
Men det är ändå för lite för att motsvara den totala energianvändingen inom transportsektorn, som nu ligger på omkring 100 TWh om året.
Ett av de stora problemen är att kostnaden för biodrivmedel är högre än för fossila bränslen. För att nå klimatmålet menar därför SPBI:s styrelseordförande och vd, Bengt Westerberg och Ulf Svahn, att det krävs bättre politiska styrmedel, så att företag faktiskt satsar på förnyelsebara drivmedel.
I en debattartikel i Dagens industri skriver de att någon måste betala för de ökade kostnaderna: ”staten, det vill säga medborgarna, eller konsumenterna. Vilka som ska bära bördan är ett politiskt beslut.”
När det gäller klimatfrågan i stort har även Transportarbetareförbundet efterfrågat tydligare styrning och mer ansvar från politiker, världssamfundet och nationalstaterna.
Martin Viredius, som ansvarar för förbundets stora klimatsatsning, sa till Transportarbetaren i februari:
– Marknaden kan inte lösa problemen eftersom marknadslösningar alltid bygger på relativt kortsiktiga vinstkrav. Här handlar det i stället om att utveckla system och strukturer som är långsiktigt hållbara och ger vinst först på långsikt. Och då kanske inte för enskilda företag, utan för samhället i stort.
En av delarna i Transports satsning är att i maj bjuda in till en internationell konferens i Stockholm. Där ska klimatförändringarna och transportsektorns påverkan på växthuseffektendebatteras.
