Låglönesatsningen skapar strid i avtalsrörelsen
LO. Om en vecka bryter strejken ut inom handeln, om inte parterna kommer överens om hur satsningen på de lägst avlönade ska betalas. Arbetsgivarna hävdar att pengarna ska tas från det ”märke” på 5,4 procent i lönelyft som industrin la fast förra helgen. Handels och LO anser att låglönesatsningen ska ligga utanför.
Avtalsrörelsen rullar vidare och efter industrins målgång den 31 oktober har även Kommunal och Pappers tecknat nya löneavtal. Det är två förbund som båda valde att stå utanför de samordnade krav som majoriteten av LO-förbunden enats om att driva.
Kommunal skrev på en uppgörelse som gäller i fyra år. Till skillnad från industriarbetarna får kommunalarna retroaktiv betalning för de sju månader som gått sedan de gamla avtalen löpte ut. Samtliga anställda får ett engångsbelopp på 5 500 kronor.
Under de tre första åren höjs sedan lönerna i tre etapper, med totalt 5,4 procent. Alltså det märke som industrin la fast. Utöver det får Kommunalarna ett extra påslag på 0,6 procent till arbetare som är yrkesutbildade.
Vad det fjärde och sista avtalsåret ger är oklart. Då förbinder sig parterna att följa den norm som industrin då gör upp om.
Kommunal fick också igenom kravet på kompensation för personal som inte kan få fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli eller augusti. Minst 3 000 kronor ska arbetsgivaren betala extra, om den anställde tvingas förlägga ledigheten utanför de tre sommarmånaderna.
Noterbart är att Kommunal sedan lång tid accepterat principen om individuella löneökningar fullt ut. Det är bara engångsbeloppet på 5 500 kronor som går till alla. Övriga uppräkningar fördelas individuellt. I teorin kan det innebära att vissa kommunalare blir helt utan löneökning de kommande fyra åren.
Fackförbundet Pappers gick ut hårt och krävde ettårsavtal med en lönehöjning på minst 4 procent. Besvikna pappersarbetare konstaterar att förbundet knöt näven i fickan och gick med på industrins märke. Det vill säga 5,4 procent på 29 månader. 36 månader blir det, om man räknar från tidpunkten i våras då de gamla avtalen förlängdes.
– Det är ingen som är glad åt det här, sa Pappers ordförande Pontus Georgsson i en intervju för förbundets tidning Dagens Arbete.
På Pappers område är det få om någon heltidsanställd som tjänar under 26 100 kronor i månaden. Det gör att låglönesatsningen inte blir någon stridsfråga på bruken.
Det så kallade knäet gör annars att lågavlönade som tjänar under 26 100 kronor får samma lönehöjning som om de tjänat just 26 100 kronor. Det blir ett fast krontal i stället för procent.
Knä-konstruktionen fanns med i 2017 års avtalsuppgörelser och skapade problem redan då. Arbetsgivarna hävdade att låglönesatsningen skulle räknas av från märket, som då var 6,5 procent på tre år.
Den gången fick arbetsgivarna vika sig. Nu har arbetsgivarparten Svensk Handel retat upp fackförbundet Handels och övriga LO genom att på nytt hävda att de extra pengarna som går till lågavlönade ska betalas genom avdrag för de övriga löntagarna med något bättre löner.
Handels har varslat om strejk på 22 butiker och lager, bland annat inom Ica, Ikea och Biltema. Strejken löser ut den 13 november, om parterna inte enats innan dess. Medlare har kopplats in.
I tidningen Arbetet konstaterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä att knäet var en viktig princip som sattes 2017. Och som nu har satts en gång till.
– Det är olyckligt att arbetsgivarna dribblar om det här igen. De får väl sprattla en stund. Vi kommer ändå att få igenom detta, säger Säikkälä.
Nästa vecka, den 12 och 13 november, fortsätter Transport förhandla med Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Det handlar om villkoren för förbundets största yrkesgrupp – chaufförer och terminalarbetare.
