;
Tillbaka i studentstaden Örebro. Fanny Fischer Ohlsson och My Hansson är inne på nya forskningsområden i sin C-uppsats om fackligt förtroendevalda kvinnor i mansdominerade branscher.
Close
Tillbaka i studentstaden Örebro. Fanny Fischer Ohlsson och My Hansson är inne på nya forskningsområden i sin C-uppsats om fackligt förtroendevalda kvinnor i mansdominerade branscher.
Close

Kvinna och förtroendevald en bra kombo

Jämlikhet & systerskap. Att vara fackligt förtroendevald betydde nästan alltid att vara man. Så är det inte längre.

Men vilka problem kan möta fackligt förtroendevalda kvinnor i mansdominerade branscher? Det är en av frågorna som My Hansson och Fanny Fischer Ohlsson sökt svar på i en studie för Örebro universitet. Och de är ute på ny mark – inte mycket tidigare forskning finns i ämnet.

– Det var mycket positivt som kom fram i intervjuerna, om bemötande kvinnorna fått på grund av sitt kön. Men det finns ändå en hel del att jobba med, som jargongen på vissa arbetsplatser – sådant som kom fram i djupare samtal, säger My Hansson.

I höstas la hon och Fanny Fischer Ohlsson fram sin kandidatuppsats i sociologi, Vad gör en liten tjej här? om kvinnor som tagit fackliga förtroendeuppdrag i förbund som organiserar inom mansdominerade branscher. Att de valde arbetaryrken är för att könsuppdelningen är tydligast här, men under uppsatsarbetet blev de själva nyfikna på kvinnor inom manliga tjänstemannayrken som ingenjörer.

Både My och Fanny är själva engagerade fackligt, har jobbat som studentinformatörer för Fackförbundet ST och är som studenter med i flera förbund. I arbetslivet före universitetet var det Kommunal respektive Vision.

– Ämnet för uppsatsen var väldigt fritt, enda kravet var att det skulle ha någon sociologisk koppling. Eftersom vi både är intresserade av fackliga frågor var inriktningen rätt tidigt klar. Och båda brinner vi för jämställdhet, säger My.

Sex informanter

De har gjort längre intervjuer med sex kvinnor, så kallade informanter. De är verksamma inom tre olika LO-förbund. Vilka förbund informanterna kommer ifrån kan de inte lämna ut, men i inledningen av uppsatsen tar de upp att störst skillnad i representation av könen kan ses inom arbetaryrken, som statistiken från SCB visar:

”Bland lastbilsförare är fördelningen 7 procent kvinnor och 93 procent män. Ett annat yrke som domineras av män är installations- och serviceelektriker där 2 procent som arbetar inom yrket är kvinnor och 98 procent är män.”

– Vi har ställt öppna frågor, fört resonerande samtal utifrån tre eller fyra frågor. Alla har varit runt en timme. Mycket har vi utgått från vad informanterna själva lyft, och känt sig mest bekväma att tala någon timme var, säger Fanny.

Några exempel på frågor i olika kategorier

  • Kan du berätta lite mer om dig själv?
  • Hur kom det sig att du valde just det här yrket?
  • Kommer du ihåg någon händelse där du stött på motstånd, obehag eller varit utmanande kopplat till ditt fackliga engagemang?
  • Kan du berätta om en händelse där du som förtroendevald har fått stötta en medlem?

Trivs med uppdraget

Samtliga informanter berättade att de trivs med sitt fackliga förtroendeuppdrag. Den främsta drivkraften är att de vill vara delaktiga och verka för förändring, och nu upplever att de har större makt och möjlighet att påverka. En vittnar om att hon till och med närmast har blivit fjäskad för som något slags makthavare, men det lugnade ned sig efter ett tag.

Fem av de förtroendevalda säger sig inte heller ha mött något motstånd i uppdraget för att de är kvinnor. Varken från kollegor, företagsledning eller sina respektive förbund. Men en av kvinnorna upplever att hon hört att någon sagt att de ville ha en manlig ordförande, just för att det skulle vara en man – inte för att den kvinnliga gjorde ett dåligt jobb.

Fast de andra hade svårt att under intervjuerna komma på något liknande tillfälle. Däremot talade flera om sådant som hänt på jobbet.

– Det är mer problem på arbetsplatserna. En del riktigt grova grejer kom upp, som man inte tror att det ska vara 2022. Vi borde ha kommit längre, säger Fanny.

En informant berättar att när hon – som tjej – sagt att något inte är okej på jobbet möts av ”Jaha men du då din jävla feministhora. Alltså, det är ju på den nivån det kan vara.” En annan informant att hon fått höra ”Vad gör en liten tjej här? Hon kommer aldrig orka detta yrket.”

Viktigt med stöttning

Alla sex kvinnorna lyfter betydelsen av stöd från omgivningen.

– En berättade just vad stöttningen från både kollegor, chef och ledning betytt i en utsatt situation, att saken togs på allvar och att hon fick uppbackning, säger Fanny.

– Att mycket ligger på dem själva var också tydligt. Och det är lätt att tänka i banor av att ”det var nog mitt fel, man får skylla sig själv” eller att man bara inbillar sig saker, säger My.

My och Fanny betonar vikten av solidaritet i sammanhanget:

– Det krävs att alla säger ifrån, att också män stöttar, säger My.

Uppsatsen tar upp ett relativt outforskat ämne, som Fanny Fischer och My Hansson hoppas fler vill forska i framöver. Och de uttrycker också förhoppningen att deras studie kan bidra till att stötta kvinnor också utanför akademien.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Arbetstidsförkortningen måste bli verklighet – hur ser vägen framåt ut?

Debatt. Under flera år har svenska arbetare fått höra att nästa stora arbetslivsreform är kortare arbetstid med bibehållen lön. Frågan har lyfts fram som en av arbetarrörelsens viktigaste framtidsfrågor.

Från folkvimmel till lugn: skogen och fisket ger ny energi.

Janni möter tusentals människor – varje dag

Arbetsliv. Stegräknaren står sällan på mindre än 20 000 steg om dagen, och mötena mäts i tusentals. Väktaren Janni Stäveby Mattsson jobbar i ett av Sveriges mest intensiva människomyller, Gekås i Ullared. När som helst kan hon behöva rycka ut på bränder i närområdet.

Rebecca Kandell är noga med kör- och vilotiderna, för många trafikanter är en utmaning även i Norge. Foto: Peter Olofsson

Här trivs Rebecca bakom ratten

Arbetsliv. Tryggare rastplatser, bättre lön och högre pension. För Rebecca Kandell är det toppen att köra tankbil i Norge. – Men främsta skälet är ändå att det är roligare här med bergen, serpentinvägarna och den magiskt vackra naturen, säger hon.

Hallå där!

Nima Farahi

... ny utredare på Transport. Under det kommande halvåret ska du bland annat hjälpa förbundet att räkna på krav och kostnader i den aktuella avtalsrörelsen.

Månadens medlem
Janni möter tusentals besökare i varuhuset varje dag – med genuin nyfikenhet. Foto: Dexter Svärd Huss

Janni möter tusentals människor – varje dag

Arbetsliv. Stegräknaren står sällan på mindre än 20 000 steg om dagen, och mötena mäts i tusentals. Väktaren Janni Stäveby Mattsson jobbar i ett av Sveriges mest intensiva människomyller, Gekås i Ullared. När som helst kan hon behöva rycka ut på bränder i närområdet.

Hallå där!

Jonas Persson

…du är sammankallande i valberedningen inför nästa års kongress. Vad innebär det?

Hallå där!

Johanna Bergsten (S)

...42 år, jobbar som ombudsman i Timrå. Körde tidningar i 20-årsåldern och gick med i Transport efter en orättvis erfarenhet.

Månadens medlem
Moussa Mourad är skyddsombud på Frode Laursens terminal och har fått utmärkelsen årets medlemsvärvare i Helsingborgsavdelningen.

Moussa är en fena på att värva medlemmar

Fackligt arbete. Rättvisa och kommunikation är centralt för Moussa Mourad – årets medlemsvärvare i Helsingborgsavdelningen, en utmärkelse han delar med en arbetskamrat på terminalen.

David Gustafsson bygger en fullskalig lastbil i lego. Foto: Dexter Svärd Huss

Vansinnesprojektet: David bygger fullskalig lastbil – i Lego

Skapande. Efter att ha gjort succé med en verklighetstrogen Volvo V70 – byggd i Lego – satsar David Gustafsson på ett större fordon. Med en ny smart metod. – Folk fattar vilket engagemang och vilken idioti som ligger bakom det här, säger han.

Hallå där!

Christian Florin

…studieorganisatör i Transport avdelning 2 (hamn) som vill tipsa läsarna om fackets kurser. Varför?

Efter över 30 år bakom ratten vägrade Patrick Jonasson låta en diagnos sätta punkt. I stället blev det början på en kamp tillbaka. Foto Anna Wilhelmsson

”Jag är glad att jag inte gav upp”

Mötet. Patrick Jonasson hade varit helt fri från anfall i 25 år. Ändå förlorade han sitt körkort på grund av sin epilepsidiagnos när reglerna ändrades. Det som följde blev en flera år lång kamp. Mot myndigheter, regelverk och en tillvaro där hela hans yrkesliv plötsligt stod på spel.

Månadens medlem
Kvinna i mössa och rutig jacka står lutad mot hylla med två glasskulpturer av händer.

”För mig är konst fritt tänkande”

Skapande. Livet kretsade kring hästar, orkidéodling och fiskmedicin, men till slut landade väktaren Anne Nickels där hon hör hemma – i konsten.

Kultur
STOCKHOLM 2009-02-16 Taxibilar utanför centralen i Stockholm. Foto Trons / SCANPIX Kod 6995

Frihet och förfall – om taxi i tiden

Bokanmälan. Vid midnatt den 1 juli 1990 förändrades allt i grunden. I boken "De osynliga" berättar en taxichaufför och frilansjournalist från Stockholm om branschens förvandling efter avregleringen.

;