Kritik mot ny lag om schystare upphandling
Svåröverskådligt, otydligt och kraftlöst. Lagrådet har en hel del synpunkter på regeringens förslag till ny lag om vad myndigheten ska kräva när de upphandlar tjänster. Men civilminister Ardalan Shekarabi räknar med att lagen – som ska kräva schysta villkor – ändå kan börja gälla vid nyår.
I ett 18 sidor långt protokoll går Lagrådet igenom förslaget som säger att en upphandlande myndighet måste kräva att leverantören betalar lön, ger semester och reglerar arbetstiden för sina anställda i nivå med kollektivavtalen.
En grundkritik är att förslaget från regeringen är otydligt och svårt att överskåda. Att upphandling kan bli dyrt och tidskrävande. Och att resultatet skulle bli en kraftlös lag eftersom den inte innehåller sanktioner för myndigheter som inte följer den.
Grunden i lagförslaget kan uttryckas i några punkter:
- Myndigheter som ska köpa tjänster ska kräva att företagens anställda har lön, semester och arbetstider som motsvarar kollektivavtalet.
- Myndigheter har möjlighet – men inte skyldighet – att kräva att företagen också står för inbetalningar till de anställdas tjänstepension och försäkringar.
- Onormalt låga anbud ska nobbas.
- Kraven gäller inte bara den entreprenör som lämnar anbudet och får uppdraget. Även underentreprenörer ska uppfylla dem.
Civilminister Ardalan Shekarabi kommenterar Lagrådets utlåtande via mejl. Han uppger att synpunkterna kommer att beaktas när arbetet med den nya lagen fortsätter, och fortsätter:
”Vi arbetar intensivt med propositionen om ett nytt regelverk om upphandling som vi avser att besluta om inom kort. Den senaste lagrådsremissen är en del av det arbetet.”
Civilministern skriver också att det nya regelverket ska ”säkerställa skäliga arbetsvillkor enligt lag eller kollektivavtal”.
Hans plan är att riksdagen ska hinna fatta beslut om den nya upphandlingslagen så att den kan träda i kraft den 1 januari 2017.
