Krav på mer beställaransvar och bättre kontroller
Frågan om cabotagetransporter väckte stor uppmärksamhet i Almedalen. Under onsdagen hölls två seminarier om problemen med de illegala inrikestransporterna. Från alla håll fanns krav på förbättrade kontroller, utökat beställaransvar och hårdare straff för den som begår brott.
Det första av de två seminarierna om cabotagereglerna i Sverige var Transports egenarrangerade, där resultaten från Cabotagestudien presenterades.
Lars Lindgren, förbundsordförande för Transport, började med att berömma studien.
– Det här har vi sagt länge men inte kunnat dokumentera och bevisa. Vi som arbetar i den här branschen vill ha en bransch som vi är stolta över och kan arbeta i, utan fusk.
Han menade att Transport inte är emot cabotage som sådant, men att reglerna i dag är för snälla och att det skulle vara problematiskt att släppa cabotaget fritt, vilket EU-kommissionen vill.
– Att utföra en transport för att ta sig hem efter en körning till Sverige skulle kunna vara rimligt, det handlar om planering. Därför ställer vi högre krav på beställaransvar, sa han.
Dessutom efterlyste han högre, och mer avskräckande, bötesbelopp och bättre kontroller på vägarna.
Något som övriga deltagare i panelen höll med om.
– Om reglerna fungerar så här dåligt tycker jag att man, på kort sikt, ska överväga att ta en time out när det gäller cabotaget. På längre sikt måste vi driva den här frågan i EU för att få striktare cabotageregler, trots att EU-kommissionen inte håller med i den frågan, säger Anders Ygeman, socialdemokratisk ordförande i trafikutskottet.
Han föreslår att det ska införas en avståndsbaserad vägslitageavgift, en så kallad kilometerskatt, som baseras på fordonets längd.
Från regeringen fanns också en representant i form av Ingela Bendrot, statssekreterare för infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.
Hon menade att det är bra att det har kommit en studie som regeringen kan luta sig mot eftersom även de tycker att det här är en viktig fråga. Men Ingela Bendrot påpekade också att det redan har gjorts undersökningar på uppdrag från regeringen. Under förra året gjorde till exempel Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen en kontroll av regelefterlevnaden på de svenska vägarna.
Nu har regeringen dessutom lämnat ett tilläggsuppdrag om en fördjupad analys av cabotaget, och en utvärdering om möjligheten att klampa fordon och hindra dem från att köra vidare innan böterna har betalats.
Lars Lindgren påpekade att Sverige ligger efter i hanteringen av problemet och lyfte fram Holland och Finland som exempel på europeiska länder som redan har gjort förändringar för att komma åt problemen.
– Ministern har varit i Holland och de här frågorna kommer ofta upp i ministerrådet. Vi lägger mycket resurser på det här. Mycket handlar om att införa en förstärkt kontroll, svarade Ingela Bendrot.
Trafikutskottets Anders Ygeman var kritisk.
– Vad blev utgången av det mötet? Vad blir skillnaden av att ni fikar med den holländska regeringen om inget händer? Ni säger att ni är för cabotage men vi ser ju bevis på att det inte funkar.
På eftermiddagen bjöd även arbetsgivarförbundet Transportgruppen in till en diskussion om frågan. På båda seminarierna fanns en stor enighet i panelerna om flera delar.
Alla var överens om att dagens regler inte fungerar så bra som de borde. Det krävs bättre kontroller, andra straff och bättre förutsättningar att driva in böterna. Dessutom menade alla att det här inte bara är en svensk fråga utan något som rör hela EU.
Men det fanns också motsättningar och skilda åsikter.
Medan bland andra Transports Lars Lindgren och Trafikutskottets Anders Ygeman var öppet kritiska mot att släppa cabotaget fritt var bland andra statssekreterare Ingela Bendrot, Anders Norberg från Biltrafikens arbetsgivareförbund, Schenkers Mats Grundius och DHL:s Peter Hesslin för en liberalisering av marknaden.
– På de flesta plan är vi överens. Lagar ska följas och det krävs bra kontroller, men för mig handlar det också om ett vidare perspektiv på svensk industris framtid, säger Peter Hesslin, vd för DHL.
Han menade att det måste finnas möjlighet att konkurrera med de billiga transporterna för att den svenska industrin ska klara sig.
Trots diskussionerna och enigheten fanns alltså fortfarande olika åsikter om hur framtiden ska se ut. Men att det nuvarande läget behöver förändras är det ingen tvekan om.
Och Anders Ygeman tog på sig en del av det politiska ansvaret.
– Jag hoppas att det kommer något bra av den nya utredningen som regeringen har beställt men vi behöver kanske inte i första hand nya studier, utan handling, säger han.
