Konflikten är över i Sveriges hamnar

Transport blåser av konflikten i landets hamnar. Sent på fredagseftermiddagen kom facket och arbetsgivarparten Sveriges hamnar överens om ett nytt ettårigt avtal med en lönehöjning på 774 kronor.

Sveriges hamnar drog tillbaka alla tidigare krav på förändringar i regleringen av arbetstider och erbjöd Transport den lönehöjning förbundet begärt, 774 kronor, förklarar förbundsordförande Lars Lindgren.

– Jag är ganska nöjd med lönehöjningen, som överensstämmer med vad byggnadsarbetarna fick, och glad över att det inte blev någon långvarig konflikt. Det har Sveriges industri inte råd med.

Lindgren betecknar konflikten med utlöst blockad som ideologisk och har hela tiden poängterat att hamnarbetarnas inflytande över arbetstiderna inte har något pris.

– Det glädjer mig att den samlade hamnarbetarkåren slöt upp, både Transport och Hamnarbetarförbundet gemensamt, och inte släppte motståndet mot förändrad arbetstidsreglering. Ändå lockade arbetsgivarsidan med bud på 1 200 kronor i lönehöjning, mot att vi sålde bort inflytandet.

Blockaden mot övertid, mertid, nyanställningar och inhyrning av personal hade redan börjat få effekt i hamnarna när parterna hastigt kom överens och stridsåtgärderna blåstes av.

– Ibland är det som med ketchupflaskor, till slut fick vi till en vettig lösning. Det var ju stora värden som stod på spel. Varken för avtalsdelegationen eller gubbarna och gummorna i hamnarna var det heller aktuellt att gå med på den långgående förskjutning över inflytandet som arbetsgivarna krävde, kommenterar Lars Lindgren.

Han noterar att Sveriges hamnar tagit upp frågan om arbetstiderna i de tidigare avtalsrundorna och är övertygad om att den kommer att dyka upp igen, i nästa ”vända”.

– Ändå finns det inga exempel eller bevis på att det varit några problem med lastningen eller lossningen i hamnarna. Det har alltid gått att lösa genom lokala överenskommelser med de lokala arbetsgivarna. Inte en enda pinne har någonsin blivit liggande kvar på kajen på grund av att ingen hamnarbetare velat jobba.

Enligt Lindgren ger dagens system en stor flexibilitet i hamnarna, där man kan anpassa sig efter den aktuella verksamheten, i stället för att låsa fast sig vid en gemensam ordning.

Han jämför hamn- och stuveriarbetarnas lönehöjning med byggnadsarbetarnas, i deras senaste avtal.

– Hamnarbetarbetarna ska ha samma köpkraft som byggjobbarna. Att driva lönehöjningar i krontal är vettigare än att sätta en procentsats, som arbetsgivarna förespråkar. Med kronpåslag på lönen blir det lika för alla, i stället för lite högre och lite lägre för olika personer, som med procenthöjningar.

Hamnarbetarna krävde först 1 000 kronor i lönepåslag. Hur tror du de reagerar nu?

– 1 000 kronor kräver de alltid, men jag tror de är ganska nöjda när vi hämtade hem den ideologiska frågan. Att Hamnarbetarförbundet ställde upp solidariskt visar vad facklig styrka kan innebära, menar Lars Lindgren.