I dag får Transportmedlemmarna en nygammal tidning hem i brevlådan. Ny – för att tidningen har bytt utseende och storlek plus vässat innehållet. Gammal – för att redaktionen fortsätter att göra en papperstidning fylld av inblickar och granskningar från de olika transportbranscherna.

Åsa Widén har, tillsammans med sina kollegor på Kate redaktionell design, hjälpt redaktionen med förändringsarbetet

Hur kan du som konsult veta hur transportarbetare vill ha sin fackliga tidning?

– Det bygger på ett långt samarbete med redaktionen när vi tillsammans har kommit fram till hur tidningen – både formmässigt och till sitt innehåll – ska passa sina läsare.

Varför byter tidningen format och blir mindre?

– När vi nu går in i 2016 är det viktigt att Transportarbetaren känns tidsenlig och då kan den inte längre se ut som en nyhetstidning. Vi har tillsammans utgått från papperstidningens nya uppdrag i dag när den dagliga nyhetsförmedlingen görs med tidningens nätupplaga och sociala medier.

Vad tycker du, som tidningsmakare, är viktigt för Transportarbetarens förstasida?

– Den måste vara lockande och utstråla just det som vi har kommit fram till att tidningen ska utstråla. Förstasidan ska också kännas lite oväntad och överraskande, men samtidigt vara ärlig med vad tidningen innehåller.

Och – vad har du själv lärt dig om transportarbetare?

– Att bredden är stor, att en transportarbetare inte bara är någon som kör lastbil utan att det också finns lager- och terminalarbetare, personal inom flyget, väktare och tidningsbud, till exempel. Jag har också förstått att många med transportyrken är ganska stillasittande, så jag hoppas och tror att det här numrets specialsidor om hälsa ska kännas angelägna för många läsare.