;

Helena blev flygvärdinna vid 55: ”Det är aldrig för sent”

Mötet. Helena Lidh kan konsten att vara uppe i det blå. Vid 55 ändrade hon riktning i livet och blev flygvärdinna. Hon vägrar slipa sina kanter för att passa in.

Helena Lidh längtade efter något som kunde bryta vardagslunken. Hon lämnade ett långt entreprenörsliv bakom sig och blev flygvärdinna vid 55. Nu njuter hon av den spretiga tillvaron i resväska. Foto: Maria Lund
Helena är en stadsråtta född på landet. Hon måste ha stan utanför dörren för att känna livet i sig. Foto: Maria Lund
Kanske kan man beskriva Helena som full av paradoxer. Hon tycker om känslan av att vara på väg, men mår gott av att komma hem. Foto: Maria Lund

Tre väktare berättar

I vår jakt på historier om övernaturliga händelser på jobbet har vi fått höra flera mystiska berättelser. Vi har också kommit i kontakt med väktare som säger att de vägrar gå till vissa ställen, men varför vill de inte säga. Andra i branschen säger att rädsla för spöken inte rimmar med bilden av den stabila väktaren, därför är det något man helst håller tyst om. Här följer tre vittnesmål från verkligheten som vi fått ta del av. Övernaturliga ting kan vara känsligt. Vi håller därför både väktare och platser anonyma.

Spöklik rond på museet

Spöken, finns de? Ja, åtminstone om man får tro många väktare som upplevt den ena konstigheten efter den andra. Vi hängde med Rocky Fuentes på jobbet som väktare på Armémuseum i Stockholm. Hon hade en del att berätta…

Hallå där!

Sussanne Lundberg, chef på arbetsrättsenheten vid LO-TCO Rättsskydd.

Farouk Abdulla har alltid skrivit och han ler lite hemlighetsfullt när Transportarbetaren frågar vad han har på gång härnäst. ”Det är lite känsligt, men jag kan säga att det handlar om politik”.

Farouk skriver om livet bakom ratten

Månadens medlem. Farouk Abdulla har skrivit i hela sitt liv. Sin första bok skrev han som 14-åring redan 1963. Den tolfte och senaste kom i år och handlar om hans nuvarande liv bakom ratten, som taxichaufför i Stockholm.

Claes Engholm tävlar i ordvitsar och kör budbil i Stockholm. ”Ibland blir ordvitsandet lite som att vrida ur en disktrasa, det gäller att få ur sig det sista skämtet. Det är då det kanske går lite väl långt också.”

Budbilschauffören som alltid vill göra en poäng

Månadens medlem. Budbilschaufför Claes Engholm är en av Sveriges främsta ordvitsare. Han har deltagit i SM ett flertal gånger och säger själv att han är bra på att hålla låda. Transportarbetaren träffar honom över en lunch vid ett gråmulet Telefonplan.

Ensam i Västra hamnen

När Malmö somnat går Omar Berkane upp. Han trivs med sitt nattjobb som tidningsbud. Det är fritt, meditativt, och man hinner läsa hela tidningen!

Jan Spanedal beskriver sin musik som ”äkta industri – en blandning mellan konst och musik”.

Blytung musik på riktiga verktyg

Månadens medlem. Jan Spanedal är inte bara sopgubbe, fackligt aktiv och terränglöpare. Han spelar riktigt tung industrimusik också. Vinkelslip, borrmaskin och oljefat är några av instrumenten.

Jakten på framtidens sopor

Allt fler kommuner hämtar sorterade sopor vid kundernas bostäder. Färgglada plastpåsar som sorteras av en robot eller hemmasortering i olika kärl – är det framtidens melodi för sophämtning?

En värld av våld och kränkningar

Som åttaåring blev Lars Karlsson omhändertagen och placerad i särskola och fosterhem. Han minns fortfarande fosterpappans slag. Och skrapljudet när läraren tog ner kopparröret från skåpet. Röret som användes som batong när eleverna skulle uppfostras. Lars berättelse är som hämtad från 1800-talet. I verkligheten börjar historien 1984. På våren.

”Ibland plogar vi flera dygn i sträck”

Snöflingorna singlar ljudlöst mot marken. Ett tunt lager modd har lagt sig på asfalten där planet från Gällivare snart ska landa. Är det dags att sopa nu? Eller vänta lite till? I fall det kommer fler snöbyar… – Hittills har det varit en skitvinter, säger skiftledare Peter Nilsson.

”Jag är etiopier, jag tycker om att skratta”, säger Allonias Sebhatu. Han är en allvarlig tänkare, men har också nära till ett stort leende.

”Jag är verkligen ingen bråkstake”

Månadens medlem. Allonias Sebhatu är fackskeptikern som blev fackkämpe. Han jobbar hårt för att organisera taxiförare i Stockholm. Men någon bråkstake anser han sig inte vara.

”Jag var död i 31 minuter”

Som lastbilschaufför i Kalix hade Bengt Andersson jobb. Massor av jobb. När allting snurrade som mest tog det stopp. Bengt var 49 år och fick en kraftig hjärtinfarkt. – Hjärtat stod still i 31 minuter. Jag överlevde tack vare att det fanns en person i närheten som kunde hjärt-lungräddning, säger Bengt.

”Jag är som en roulett-kula. Snurrar runt, runt utan att trilla ner någonstans”, säger Thomas Loo, en av många arbetstagare som har svårt att få fast jobb på dagens arbetsmarknad.

”Jag är slav i Fas3”

Månadens medlem. Thomas Loo är en av de hundratusentals svenska invånare som politikerna käbblar om. En av alla som inte får in foten på arbetsmarknaden. Inte på riktigt. – Jag är Fas3-slav, säger han och avslöjar i nästa andetag att livet precis tagit en ny vändning.

EU-parlamentariker vill stoppa långa lastbilar

Under våren ska EU-parlamentet rösta om nya maxregler för längd, vikt och höjd på tunga lastbilar. Politiker från flera länder vill stoppa det svenska systemet som tillåter extra långa ekipage.

;