Robert Falck: Sverige har halkat efter i återvinningsracet
Sverige är inte längre bland de bästa i Europa på återvinning. Men det går att komma tillbaka dit. Det tror Robert Falck, nybliven författare till boken ”Smarta sopor”.
Sverige är inte längre bland de bästa i Europa på återvinning. Men det går att komma tillbaka dit. Det tror Robert Falck, nybliven författare till boken ”Smarta sopor”.
Snöflingorna singlar ljudlöst mot marken. Ett tunt lager modd har lagt sig på asfalten där planet från Gällivare snart ska landa. Är det dags att sopa nu? Eller vänta lite till? I fall det kommer fler snöbyar… – Hittills har det varit en skitvinter, säger skiftledare Peter Nilsson.
Månadens medlem. Allonias Sebhatu är fackskeptikern som blev fackkämpe. Han jobbar hårt för att organisera taxiförare i Stockholm. Men någon bråkstake anser han sig inte vara.
Som lastbilschaufför i Kalix hade Bengt Andersson jobb. Massor av jobb. När allting snurrade som mest tog det stopp. Bengt var 49 år och fick en kraftig hjärtinfarkt. – Hjärtat stod still i 31 minuter. Jag överlevde tack vare att det fanns en person i närheten som kunde hjärt-lungräddning, säger Bengt.
Månadens medlem. Thomas Loo är en av de hundratusentals svenska invånare som politikerna käbblar om. En av alla som inte får in foten på arbetsmarknaden. Inte på riktigt. – Jag är Fas3-slav, säger han och avslöjar i nästa andetag att livet precis tagit en ny vändning.
Under våren ska EU-parlamentet rösta om nya maxregler för längd, vikt och höjd på tunga lastbilar. Politiker från flera länder vill stoppa det svenska systemet som tillåter extra långa ekipage.
Månadens medlem. Går det att backa med två lastbilar medan en person går ner i split med en fot på varje bil? Det gör det säkert, svarade lastbilschauffören Jens Karlsson. Nu har klippet där han backar med Jean-Claude Van Damme stående på backspegeln visats nästan 60 miljoner gånger.
Ion Crácilin är en i uppbådet av taxichaufförer som jagar möjliga kunder vid järnvägsstationen Gara de Nord i Bukarest. Hemma tar han och hustrun hand om sitt 9-åriga barnbarn. Föräldrarna har flyttat till Grekland, för att få jobb.
Han var egenföretagare, butikschef, småbarnspappa och helnykterist. Och levde dubbelliv som värdetransportrånare i tio år. Det här är den före detta yrkesbrottslingen Anders Adalis historia.
George Mirel Utapan-Scorseze jobbar som ordningsvakt i Bukarests tunnelbana. Skiftarbetet dygnet om sliter, liksom de ilskna passagerarna. Hans fackliga företrädare beskylls för att vara ”kommunister” när de begär högre lön åt de anställda.
Gheorghe Petrica är kranförare i Constantas hamn. Han tänker rösta vid valet till EU-parlamentet nästa vår. – Självklart. Vi vill alla ha ett bättre liv. Ska vi bli europeiska medborgare är det vår plikt att gå till valurnorna, säger han.
Constantin Turloi arbetar i Rumäniens största hamn, Constanta, vid Svarta havet. När andra klagar över låga löner är han rätt nöjd med sin, cirka 5 500 kronor per månad. Det är bra, med rumänska mått.
Lastbilschauffören Nicolae Diacu kör bara inrikes. Månadslönen ligger kring 4000 kronor, plus lite övertidsersättning. Han spärrar upp ögonen när han får höra vad svenska förare tjänar och undrar: – Finns det något jobb till mig?
– Före revolutionen hade folk jobb och pengar, men hyllorna var tomma i affärerna. Nu är butikerna fyllda av varor, men vi har inga pengar att handla för. Anka Ghita och kollegan Victor Manu i det rumänska tunnelbanefacket var fem och sex år när Rumäniens kommunistiska diktator störtades.
Om ett halvår är det val till EU-parlamentet. Hur ser de 506 miljoner EU-medborgarna på unionen? På massarbetslösheten? På löner och prisutveckling? Vilka drömmar och förhoppningar hade man? Hur tänker människor i dag om EU:s framtid och löntagarnas rättigheter? Transportarbetaren kommer att besöka chaufförer och andra transportarbetare i ett antal EU-länder. Första resan går till Rumänien. Hem till Gabi och hans sambo som längtar efter honom, när han kör lastbil i Sverige.