Slutreplik / Egenanställning

Ingen motsättning mellan att reda ut begreppen och förtydliga spelreglerna

Slutreplik. Det finns ingen motsättning mellan att reda ut begreppen och förtydliga spelreglerna på arbetsmarknaden. Tvärtom tror vi att tydliga spelregler till hög grad bygger på en korrekt och, i den mån möjligt, samstämmig begreppshantering. Det gäller självklart inte enbart Transport utan även Foodora, egenanställningsföretagen och alla andra som verkar på arbetsmarknaden.

Till att börja med tycks ett klargörande vara på sin plats: vi har inte ifrågasatt Transports avsikt med att pröva målet i fråga. Men en naturlig konsekvens av ett uppmärksammat och potentiellt prejudicerande mål är att begreppen som aktualiseras däri blir föremål för diskussion och granskning (eller hamnar ”under lupp”, om man så vill). Det vittnar även Mats H Anderssons replik om, då i stort sett hela texten ägnas åt att reda ut bemanning, egenanställning och förhållandet däremellan.

Likhetstecknet mellan egenanställning och bemanning faller på att Pay Salary inte är att betrakta som ett egenanställningsföretag. Pay Salary definierade förvisso i början felaktigt sin verksamhet som egenanställning, men deras verksamhet är att jämställa med ett bemanningsföretag. Pay Salary betraktas inte heller som ett egenanställningsföretag av Egenanställningsföretagens Branschorganisation. Och här har Andersson mycket riktigt en poäng att vi i branschen behöver fortsätta prioritera insatser som säkerställer att de som gör anspråk på egenanställningsformen efterlever riktlinjer för goda villkor och arbetsgivaransvar, vilket vi också betonade i vår första kommentar.

Även om vi i branschorganisationen inte delar alla slutsatser i Transports rapport ”App app app – se upp för diket!” som publicerades tidigare i år, är det tydligt att det också i Transports egen syn finns en tydlig distinktion mellan egenanställning och bemanning. För inte kan bemanning beskrivas som ett bekvämt alternativ ”för den person som önskar att frilansa, utan att för den delen behöva starta ett eget företag och hantera de administrativa bitarna”?

Egenanställning används ofta förbehållslöst som ett paraplybegrepp för alla typer av arbetsformer mellan i traditionell anställning och enskilda näringsidkare. Men faktum är att egenanställning lutar sig på specifika definitioner och avgränsningar på samma sätt som andra sätt att organisera arbete gör. Oförmågan, eller möjligen oviljan, att ge egenanställning motsvarande behandling blir problematisk då otydlighet kring begreppet riskerar att gå ut över Sveriges tiotusentals egenanställda, exempelvis i frågor kring arbetsmiljö och a-kassan.

En liknande tendens lyser igenom när Andersson benämner den ”alltmer osäkra uppdragsbaserade arbetsmarknaden”. Vad åsyftas? Är det plattformsekonomin, där det onekligen föreligger en hel del utmaningar? Eller är han fundamentalt emot att människor väljer bort den traditionella modellens satta ramverk, till förmån för mer självbestämmande och flexibilitet? Ska insinuationer om gamla tiders daglöneri tolkas som att allt arbete som sker inom ramarna för en musikkonsert, filmproduktion eller annat på förhand tidsbestämt intervall bör upphöra?

Vi delar ambitionen om att komma till bukt med oschyssta villkor och utnyttjande av maktställningar. Men vi tror alltjämt att vi gör den utvecklingen en otjänst om vi förlitar oss på svepande beskrivningar av arbetsmarknadens olika inslag, som öppnar upp för missförstånd och feltolkningar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Rösta på Miljöpartiet, någon?

Politik. Miljöpartiet är, eller snarare var ett så kallat gräsrotsparti, sprunget ur rörelser som Alternativ Stad i Stockholm och många utomparlamentariska aktioner. Som almstriden där almarna i Kungsträdgården räddades och ockupationerna av kvarteren Mullvaden och Järnet.

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Vi i facket är La Résistance

Facklig utbildning. Nu ska jag berätta en hemlighet: under de 20 år som jag jobbat till och från som väktare (mest till) har jag aldrig varit fackligt aktiv, ej heller har jag gått någon facklig kurs.

Kärt barn har många namn

Ordkunskap. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Rätt eller fel – bra eller dåligt?

Ordförandeord. Under mina 36 år som medlem i förbundet, och snart lika lång tid som fackligt aktiv, har jag ganska ofta funderat på frågan om vad som är en bra, en hyfsad eller en dålig uppgörelse eller förhandling, och vem som avgör eller graderar det egentligen?

Pengar, pengar, pengar…

Ledare. Pengar. Det är det som får världen att snurra om man ska tro den gamla musikdängan Liza Minelli sjöng. Och visst styr pengar det mesta. Till exempel styr det arbetskraftsinvandringen, om man får stanna i landet eller inte.

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Lön från arbete ska gå att leva på

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.