Hyra el-bil – lättare sagt än gjort
I juli invigde OKQ8 en ny miljömack som profilerar sig med energisnåla lokaler och laddstolpar för elbilar. Stationen ligger i Danderyd och hyr också ut el-bilar, uppger bolaget. Fast när Transportarbetaren försöker boka har el-bilen inte levererats från tillverkaren.
Bensinbolagen har i många år letat efter nya sätt att överleva och tjäna pengar, i takt med att fordonsflottan kräver glesare tankningar och mindre service. Att oljan långsiktigt måste fasas ut spelar förstås in.
Alternativa bränslen och minskad miljöpåverkan är ett koncept. OKQ8 har på kort tid invigt två stationer i Stockholmsområdet som sägs vara miljöanpassade.
Det innebär bland annat att lokalerna fått effektiv isolering, mindre miljöskadliga biltvättar och uttag för snabbladdning av elbilar. Lågenergibelysning och ventilation som går i gång först när kunderna kommer ingår också.
När den senaste stationen invigdes i Danderyd i slutet av juli skickade bolaget ut ett pressmeddelande. Där påpekas att miljömedvetna bilister kan hyra den nya elbilen, Opel Ampera.
På Transportarbetarens redaktion väcks nyfikenheten. Opeln har fått positivt gensvar. Det är en renodlad el-bil, alltså ingen hybrid. När batterierna är tomma startar en bensinmotor som genererar ny ström direkt till de två stora elmotorerna på sammanlagt 150 hästkrafter.
Finns det en ledig el-bil torsdagen den 2 augusti?
Beskedet från OKQ8-macken blir negativt. El-bilen har inte levererats och personalen på stationen kan inte upplysa om när den ska finnas på plats.
I stället hittar vi en Ampera på OKQ8 i Häggvik. Också det är en miljöanpassad station.
Macken har en el-bil till uthyrning, upplyser det vänliga stationsbiträdet.
– Vi fick den för en månad sedan. Den har faktiskt varit utbokad nästan hela juli, men i dag är den ledig, säger hon.
Som utsänd redaktör klämmer jag i med ett dygn, inklusive tio fria mil. Inklusive självriskreducering blir notan 761 kronor.
Enligt tillverkaren har Amperan en räckvidd på 80 kilometer, med fulladdade batterier.
Stationsbiträdet följer med ut och visar snabbt hur bilen öppnas och startas. Några minuter senare rullar jag i väg mot Stockholms centrum. Det går tyst. Skrämmande tyst, särskilt i låga farter – innan däcksmullret väcks.
Instrumentpanelen ser ut som en blandning av tv-spel och smartphone, med ett myller av symboler, siffror och touch-knappar. I centrum svävar en jordglob som avslöjar hur brutalt man hanterar gaspedalen.
Amperan inbjuder till bus. Den gör faktiskt 0 till 100 på nio sekunder.
Fast det är i låg fart upplevelsen är störst. Tyst, utan minsta ryck eller växlingar glider Opeln fram som ett X2000-tåg. Ett tåg med rejäl prislapp, omkring 450 000 kronor.
Jag kör och försöker samtidigt begripa mig på all information som blippar fram på displayen. Det tar ett tag innan jag fattar att siffran 13 som stod där redan när jag hämtade bilen är den kilometersträcka som batterierna medger. Siffran har hastigt krympt – till åtta kilometer
Plötsligt minns jag biträdets kommentar när vi tillsammans startade bilen:
”Oj då, batterierna är visst inte fulladdade…”
Jag styr vidare mot Stockhom. I höjd med Karolinska sjukhuset är batterierna tomma. Med ett svagt surrande går bensinmotorn i gång.
Resan slutar i garaget under Transports förbundskontor. Vid ett eluttag. På fyra timmar ska den vara fulladdad igen. Lovar Opel.
