Grafik skyddsombud
Close
Källa: Transportarbetareförbundet Skyddsombudens årsrapport, sammanställning Gustaf Järsberg 2019.
Close
Granskning: Skyddsombud

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.
Transports arbetsmiljöexperter. Gustaf Järsberg, arbetsmiljösamordnare, och Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman, har sammanställt skyddsombudens årsrapport. Foto: Lilly Hallberg

 

Transport: ”Vet hut arbetsgivare!”

Skyddsombudens årsrapport speglar ett allt hårdare klimat.

– Det är slående att så många hindras i uppdraget och har problem ute på arbetsplatserna, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.

Tillsammans med Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare hos Transportarbetareförbundet, analyserar Martin Miljeteig årsrapporten. Och i enkätsvaren från skyddsombuden framkommer en bitvis mycket mörk bild. Så många som en tredjedel kan inte rakt av svara nej på frågan om de hindras av arbetsgivaren.

– I en så viktig fråga, som att ingen ska dö eller skadas på grund av arbetet, torde det finnas en samsyn. Men fortfarande har många arbetsgivare svårt att leva upp till lagar och förordningar. Bättring, arbetsgivare! säger Martin Miljeteig.

Problemen finns på alla nivåer. Såväl lokala som regionala skyddsombud och huvudskyddsombud har erfarenhet av att deras uppdrag försvåras eller omöjliggörs på olika vis. Ofta handlar det om organisatoriskt hindrande.

– Det kan vara så att ett skyddsombud med nattarbete gång på gång blir kallad till möten som lagts tidigt på morgonen, efter att ha jobbat natt. Det trots att arbetsgivaren ska anpassa tiderna. Vi ser mer och mer av sådant, säger Gustaf Järsberg, som sammanställt rapporten.

För första gången har ­skyddsombuden lämnat svaren digitalt. Siffrorna är från 2018. Transport har närmare 1 200 skyddsombud. Då det ingår i uppdraget som skyddsombud att svara är svarsfrekvensen i teorin hundraprocentig. Bortfallet beror på att vissa är helt nya som skyddsombud eller inte aktiva av olika anledningar.

– Det är jättemånga som svarat och vi går igenom vartenda svar noga. Det är viktigt för att se hur vi ska kunna stödja arbetet. Vi jobbar nu för att kunna genomföra ett projekt som ska stärka skyddsombuden lokalt, säger Martin Miljeteig.

Både han och Gustaf Järsberg har själva erfarenhet som lokala skyddsombud.

– Det är absolut bästa uppdraget! Det är vår uppfattning att alla är med och räddar liv, och har verklig möjlighet att påverka arbetsmiljön – och vara en enormt bra samarbetspartner för arbetsgivaren!

Båda har dock upplevt att det i praktiken inte alltid fungerat så bra med samarbetet:

– Min chef slutade svara när jag ringde. Han tänkte väl att det var något jobbigt som krävde åtgärd … säger Gustaf Järsberg, som också haft kontakt med många tacksamma arbetsgivare och fått höra att han är ”en HR-resurs som jag inte behöver betala”.

Martin Miljeteig betonar att de bra arbetsgivarna vinnlägger sig om ett gott samarbete med skyddsombuden, förstår värdet av samarbete i sakfrågor.

– Det är också en framgångsfaktor för den svenska modellen, säger Gustaf Järsberg.

I flera fall som Transportarbetaren uppmärksammat under hösten har skyddsombud trakasserats. I ett par aktuella fall är tidssambandet starkt: Direkt efter att skyddsombuden påtalat brister i arbetsmiljön har arbetsgivaren straffat dem på olika vis.

Skyddsombudet Patrick Hörstam, stuveriarbetare i Södertälje hamn, får sparken fredagen den 25 oktober efter åratal av arbetsmiljötvister mellan Transport och det kommunala hamnbolaget.

Motiveringarna till avskedet är svepande, enligt facket. Skyddsombudet, tillika klubbordföranden, pekas bland annat ut som illojal och för att ha uppmanat arbetskamrater att inte skriva upp sig som villiga för övertidsarbete. Transports hamnavdelning har begärt förhandlingar och kommer att kräva att avskedet dras tillbaka.

Skyddsombuden Jimmy Nilsson och Kenneth Fransson krävde säkerhet på bilar med dubbla lastplan och bättre arbetsmiljö. Arbetsgivaren, Tommy Nordberghs åkeri, svarade med omplaceringar, skriftliga varningar, påtvingade hälsokontroller och hot – åtgärder som startade efter att skyddsombuden lagt en så kallad 6:6a-anmälan i augusti. Skyddsombuden ser det som att de straffas för sitt fackliga arbete. I oktober kallade Transport åkeriet till central förhandling.

De centralt arbetsmiljöansvariga hos Transport ser inte dessa fall som unika. Tvärtom att det handlar om ett mörkertal. Hur stort är svårt att säga.

– Men de svåra fallen, allvarlighetsgraden, har ökat på senare år, säger Martin Miljeteig.

Varför har det blivit så?

– Det är många faktorer som spelar in. Konkurrensen i vissa branscher har hårdnat och arbetsmiljön får stå tillbaka.

Attityden har också generellt förändrats till arbetsmiljöarbetets nackdel i globaliseringens tid, enligt Gustaf Järsberg:

– Det finns en påverkan utifrån, ett annat koncept på hur det ska fungera – arbetsgivaren bestämmer. Sedan kan de anställda få komma med synpunkter.

– I Sverige har vi samverkan. Det innebär att arbeta tillsammans, inte att en part gör jobbet och att den andra kan få ha synpunkter.

Liksom den centrala arbetsmiljöombudsmannen är han övertygad om att facket är bäst då det gäller att utse skyddsombud. Både för att kunna ge nödvändigt stöd till dem som utses och organisatoriskt. Dels säkerställs det i demokratiska val, dels är det kopplat till förtroendemannalagen.

Att facket behåller sin lagliga rätt att utse ombuden är centralt i dessa tider, menar Transports centrala arbetsmiljö­ansvariga. De har sett en ökning av så kallade falska skyddsombud, som är ensidigt utsedda av arbetsgivaren  – personer som dyker upp på kurser utan det nödvändiga papper som visar att de är utsedda genom val och därmed har mandat av avdelningen.

– Allt arbetsmiljöarbete bygger på att vi ska samverka och i stort fungerar det. Det sker misstag och det förekommer övertramp, från båda parter. Men på det hela taget går det bra – jag ser inte att den svenska modellen på något vis skulle vara hotad, säger Alf Berglund, arbets­miljöexpert hos Transportföretagen, en av Transports viktigaste motparter.

Har facket för mycket makt i arbetsmiljöfrågor?

– Nja, hm, jag vet inte… Om man talar om det i den meningen att facket ensidigt förfogar över rätten att utse skyddsombud kan det ju bli ett konstigt förhållande – en maktförskjutning – för arbetsgivaren, som vill ha någon för arbetsmiljöuppdraget. Den vanligaste situationen i sådana fall är att ingen av Transports medlemmar vill ta uppdraget.

Om företaget då har andra anställda som är villiga att ta på sig uppdraget innebär det att de blir så kallade falska skyddsombud, påpekar Alf Berglund. Han tycker annars att det mångåriga samarbetet för utbildningen av skyddsombud fungerar väl i Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya). Transport håller i utbildningarna och kursutvärderingarna från deltagarna är genomgående positiva.

Så många som 40 procent av skydds­ombuden har i Transports enkät svarat att de inte alltid får den tid de behöver av arbetsgivaren för sitt uppdrag.

Hur tidskrävande uppdraget är varierar självklart, både beroende på arbetsplats och omständigheter, som att ett skyddsombud vissa år exempelvis deltar i flera omfattande utredningar av olyckor. Det kan ha påverkat svaren, enligt Gustaf Järsberg: Många skyddsombud upplever att det tar tid från det vanliga arbetet och att det drabbar kollegor. Men tidsbrist är sällan orsaken till att skyddsombud blir hindrade i sitt uppdrag. Vanligast är i stället att de utesluts när skyddsronder eller riskbedömningar görs.

– Och tiden borde inte vara ett problem. Ett skyddsombud ska få den tid som behövs för uppdraget. Det står i arbetsmiljölagen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transport vill ha ny myndighet

EU-regler. Trots beslut om lika löner och nya lagpaket som tröskats genom EU jobbar tusentals chaufförer i Sverige med låg lön under usla förhållanden. De flesta omfattas inte av utstationeringsdirektivet och det är oklart vem som ska se till att reglerna i mobilitetspaketet följs.

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.