TMA-bil
Close
Inget givet skydd. Arbetsmiljöverket stred tidigare för ett generellt krav på TMA-fordon vid vägarbeten, något som verket frångått. I dag ska riskbedömningen göras i varje enskilt fall. Fel signalvärde till skyddsombuden, enligt Transport.
Close
Granskning: Skyddsombud

Förenklade regler riskerar försvåra för skyddsombud

Regelverk. Arbetsmiljöverket vill både kraftigt minska antalet föreskrifter och göra reglerna enklare. Men LO-facken befarar att förenklingen kommer att ta viktiga verktyg från skyddsombuden och att skyddsnivån sänks.

I Transports årsrapport framgår den stora kompetens som skyddsombuden på alla nivåer besitter. En överväldigande majoritet, nära 70 procent, svarar att de inte har några problem att förstå Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tvärtom fungerar de som ett viktigt stöd i uppdraget.

– Det finns en uppenbar risk att man förlorar verktyg om verket genomför förenklingar. Motiveringen att föreskrifterna är svåra att förstå håller inte, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.

Arbetsmiljöverkets stora arbete med att se över regelverket pågår för fullt. Tanken är att antalet föreskrifter ska minska från dagens drygt 70 till cirka 15. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att finnas med i samtliga föreskrifter i den föreslagna regelstrukturen. Parallellt pågår arbetet med regelförnyelse. Avsikten är att det ska bli mer lättbegripligt och enklare att hitta.

Transport ingår i den LO-grupp som i sitt remissvar, i början av hösten, var starkt kritisk mot förslaget. Kritiken gäller förslaget till förnyelse av föreskrifterna som rör arbetsanpassning/rehabilitering och utformning av arbetsplatsen. Det är framför allt LO-förbundens skyddsombud som riskerar att drabbas, enligt Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare på LO: Förenklingarna skulle leda till att reglerna blir otydligare att tillämpa i praktiken.

– På tjänstemannasidans arbetsplatser har man inte haft så mycket preciserade regler om utformningen av arbetet för säkerhet. Arbetares arbetsplatser är mer reglerade när det gäller skydd, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv, säger hon.

Enligt LO:s utredare finns risken att en del arbetsgivare kommer att ducka för krav från skyddsombud. De kan säga att en regel är borttagen från branschen och tro att skyddsnivån sänkts. Ord kommer att stå emot ord och riskera att undergräva skyddsombuds auktoritet.

Arbetsmiljöverket hävdar att skyddsnivån inte kommer att sänkas.

– Riskerna på arbetsplatserna är ofta likartade i flera branscher. Därför blir det mer relevant att ha föreskrifter som utgår från riskerna i stället för specifika verksamheter och branscher – det bidrar också till att skyddsnivån blir lika för alla verksamheter, säger Eva Barkström, Arbetsmiljöverkets projektledare för ny regelstruktur.

– Allmänna råd kommer att finnas kvar, om än i mindre omfattning. I den nya regelstrukturen kommer de att placeras direkt efter respektive paragraf.

På arbetsgivarsidan har planerna på regelförnyelse väckt mer positiva reaktioner än hos facket. Alf Berglund, arbetsmiljöexpert hos Transportföretagen, tror att farhågorna delvis rör sig om missförstånd.

– Det kommer att bli exakt lika många paragrafer, det enda man gör är att ge dem en mer logisk indelning. Allt som handlar om arbetsutrustning till exempel hamnar i ett häfte, säger han.

– Men även om reglerna är desamma så kommer det ju att innebära en gigantisk förändring. Man slår sönder strukturer och erfarenhet som samlats i föreskrifter under många år. Det kommer till en början säkert bli svårt att hitta när det stuvats om, så är det alltid.

Alf Berglund påpekar att Svenskt Näringslivs medlemmar till en början inte heller var så positivt inställda. Samtidigt säger han sig har svårt att förstå kritiken om den består i att minskningen av antalet föreskrifter i sig skulle leda till en sämre nivå i arbetsmiljön.

– Det har ändå många fördelar att strukturera föreskrifterna, som kommit till under olika epoker och i en del fall innehåller dubbelregleringar.

Men Transports arbetsmiljöexperter ser också andra förändringar i myndighetens förhållningssätt som är negativa. Allt oftare är det en jurist, inte en inspektör, som avgör Arbetsmiljöverkets agerande efter en inspektion. Det handlar också om att verket går ifrån ett generellt förhållningssätt i viktiga frågor.

– TMA-fordon är ett tydligt exempel. Först strider verket allt vad man orkar för ett generellt beslut om skyddsfordon vid arbeten på väg. Sedan tar man bort beslutet och nu ska riskbedömning göras vid varje fall, säger Martin Miljeteig.

– Arbetsmiljöverket ger signalvärden som knappast stärker våra skyddsombud.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kissnödiga män och kvinnor

Chaufförer ska inte behöva göra på sig

Arbetsmiljö. Hälften av färdtjänstförarna som svarade på en enkät gjord av Transport i Göteborg uppgav att de någon gång inte hunnit på toa i tid. – Anmärkningsvärt. Det visar att vi måste ta frågan om pauser på allvar.

Rasta Tönnebro. Foto: Justina Öster

Hinner du ta kisspaus?

Enkät. Är du stressad? Hinner du ta paus och kissa? Blir du insläppt under pandemin? Transportarbetaren knackade på hytten hos några lastbilschaufförer som parkerat vid Tönnebro rastplats i Hälsingland.

Sofia Wilhelmsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Pressbild

Sofia Wilhelmsson

… vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar i gristransportörers arbetsmiljö.

Vid sidan av vägen
Bensinmack, kafé med butik och onödiga prylar i överflöd som reas ut. Här finns gott om plats för stora ekipage. Mr Li:s övergivna dröm om en handels- och kulturplats med hotell, restaurang och Kung fu-tempel är till stora delar bakom lås och bom. Men idéer finns.

Drakporten till Kina kantad av skandaler

Dragon gate. Säkert har du sett det sticka upp i underligt majestät. Som om en jätte greppat en näve Kina och kastat ut bland barrträden vid E4:an i Älvkarleby. Jätten var miljardären Li Jingchun, Mr Li. Nu har han sålt sin dröm.

Jan Fleischmann, tidningsbud Mariestad

Nattjobb

Tidningsbud. "Vi kommer från Jemen, Sverige, Afghanistan, Irland, Gambia och fler länder. Alla arbetar vi för NWT Direkt med att dela ut tidningar och paket i norra Skaraborg." Jan Fleischmann är tidningsbudet som själv dokumenterat sitt och arbetskamraternas nattliga slit.

Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson

Cykelbud i Malmö startade eget kooperativ

Cykelbud. Alternativa Kuriren bildades av längtan efter att få vara något annat än en siffra i gigföretagens kalkylark. På det cyklande arbetarkooperativet finns inga chefer och varje arbetare har en röst.

Kultur
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.