Högre fraktpris får litet genomslag för konsumenten
För en vanlig Ikea-soffa med en prislapp på 14 995 kronor utgör transportkostnaden 331 kronor. En kula lösglass som säljs för 15 kronor i kiosken har kostat totalt 27 öre i olika frakter. Alltså knappt 2 procent av slutpriset. – Skulle man satsa pengar för att få en schyst, "fair" transport blir effekten ofta väldigt liten för kunden, säger logistikforskaren Henrik Sternberg som tagit fram siffrorna.
Henrik Sternberg har väckt uppmärksamhet med sin kartläggning av cabotagetrafiken.
Med hjälp av studenter vid Lunds tekniska högskola har han nu gått vidare och tittat på hur stor del av priset på olika produkter som går till transporter. Det handlar då om frakter som behövs i samband med produktionen och sedan ut till butik eller kund.
Det första exemplet Sternberg presenterade för Elmiapubliken gällde Ikea-soffan för närmare 15 000 kronor. Där stod transporten för en marginell del av slutpriset, bara omkring 2–3 procent. Glasskulan gav ungefär samma resultat.
Studenterna tittade också på en grönsak, ärtor, som såldes för knappt 22 kronor kilot på Coop. Frakterna in till fabriken och ut till kund kostade runt en krona.
En Volvobil då? En V40 med en prislapp på 213 000 kronor?
Här visar det sig att transporterna står för cirka 1,2 procent. Omkring 2 500 kronor.
Det finns produkter där prisbilden är en annan, konstaterar Henrik Sternberg. Exempelvis biomassa och rundvirke är skrymmande och lågvärdigt gods där transporterna står för hela 20–40 procent av priset.
– Den innebär att fördyringar inom transportnäringen slår igenom mycket hårdare här. Men för vanliga konsumentprodukter kommer det knappt att märkas om lite mer pengar läggs på en schyst transport, säger Sternberg.
Han noterar också att de organisationer i dag som krav- och rättvisemärker olika varor över huvud taget inte beaktar frakterna när bedömningarna görs.
