Höga trösklar till jobb för unga och invandrare

Forskarrapporten ”Vid arbetslivets gränser” i korthet:

• En klar majoritet av de unga, cirka fyra femtedelar, som inte förvärvsarbetar studerar. Den andel som varken arbetar eller utbildar sig har ökat, men i inte så mycket som gruppen studerande.
• Personer med enbart grundskola har fått det betydligt svårare att få arbete.
• Vid mitten av 1970-talet dominerade gruppen som hade rätt matchning mellan utbildning och arbete. Därefter har matchningen successivt försämrats till att bara gälla cirka fyra av tio löntagare, som jobbar med arbetsuppgifter vilka motsvarar deras kvalifikationer. De överutbildade uppgick 2010 till fler än hälften av alla anställda.
• Därmed tycks det ha blivit svårare för lågutbildade att konkurrera om de mindre kvalificerade jobben. Samtidigt har arbetstagare blivit mer beroende av att få jobb de är kvalificerade för, ifall utbildningen ska löna sig ekonomiskt.
• Utlandsfödda arbetar i lägre omfattning än svenskfödda och det tar längre tid för nysvenskar att etablera sig på arbetsmarknaden.
• Skillnaden mellan grupper från olika delar av världen är dock stor. Personer från EU-länder och Latinamerika arbetar i ungefär samma omfattning som infödda. Svårast att få jobb har invånare från Afrika och Asien. Bland dem finns en hög andel som varken arbetar eller studerar.
• ”Överutbildade” invandrare är sammantaget betydligt fler än infödda. Männen är i majoritet bland de överkvalificerade. Speciellt män från Afrika och Mellanöstern har större svårigheter att få jobb än kvinnor därifrån. För inflyttade européer ser matchningen ungefär ut som för infödda.
• Jämfört med den europeiska arbetsmarknaden är sysselsättningsgraden hög, särskilt för kvinnor. Sverige utmärker sig dock negativt med en högre arbetslöshet bland invandrade män och kvinnor, liksom bland unga vuxna. Värst är det för unga med låg utbildning.
• För utlandsfödda som bott i Sverige i över tio år är bilden betydligt ljusare, och överensstämmer ungefär med arbetssituationen i Europa.
• Rapporten ger inget stöd för uppfattningen att det förr fanns fler arbeten för personer som inte var fullt presterande. Sjuka och funktionshindrade arbetade i ungefär samma omfattning 2010 som 1974. Förklaringen tros vara att de fysiskt krävande jobben blivit färre. Dagens arbeten är i stället mer psykiskt krävande.
• Fast det finns ett undantag: Unga, särskilt kvinnor med psykiska problem, har fått större problem att få jobb.