Inför EU-valet

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Jan van den Brink
Släpps inte in. Längre än till flygbolaget KLM:s incheckning kommer inte ombudsman Jan van den Brink.  Foto: Calle von Scheele

En inlämnad resväska på Schiphols flygplats utanför Amsterdam får en rafflande resa ut till passagerarplanets bagageutrymme. Ett nyhetsinslag på det amerikanska tv-bolaget CNN visar hur väskan åker på ett kilometerlångt transportband med hissar, vipplattor och robotarmar fram till bagagevagnen.

Först när vagnen når passagerarplanet tar mänskliga händer vid.

– Se hur väskan åker som i en bergochdalbana, säger den entusiastiska programledaren när han visar inslaget.

Modernast i världen

Den automatiska bagagehanteringen på Schiphol är bland de modernaste i världen. Det nederländska facket FNV ser positivt på just denna automatisering, som minskar arbetsskadorna i bagagehanterarnas slitsamma yrke.

Men trots att flygbolaget KLM inte har någon konflikt med facket FNV eller ombudsmannen Jan van den Brink släpps Transportarbetaren inte in, och vi får inte tala med personalen.

KLM är nämligen oense med sina anställda om hur mycket tid deras representanter får lägga på företagsrådet. I nederländska företagsråd sitter både fackligt aktiva och andra. Nu har KLM ställt in rådets alla möten.

– Då säger företaget att alla måste arbeta. Det är bakgrunden till restriktionerna, säger Jan van den Brink när vi slagit oss ner på ett kafé i närhet av KLM:s incheckning. Och konstaterat att ingen i personalen får gå från jobbet för att prata med oss.

Positiva

Om vi fått möta personal skulle de ha gett en hel del positiva omdömen om automatiseringen, enligt Jan van den Brink.

– Ja, eftersom det är svårt att behålla hälsan i detta yrke, säger han.

Just staplingen av väskorna i flygplan med mindre lastutrymmen är ett problem. Då måste personalen stå på knä i det trånga utrymmet och lyfta in väskan för hand med en onaturlig vridrörelse.

– Många anställda har problem med knän, ryggar, handleder och skuldror. Särskilt axlar är utsatta.

Jan van den Brink önskar att även denna del skulle automatiseras för att minska förslitningsskadorna.

”Inget akut problem”

I Rotterdams hamn har FNV drivit ett framgångsrikt arbete med hårda krav med anledning av automatiseringen av containertrafiken. På Schiphol verkar samma FNV hälsa automatiseringen välkommen, men så enkelt är det inte.

– Just nu ser vi inget akut problem med automatiseringen, eftersom det råder arbetskraftsbrist i Nederländerna och utslagningen av jobb riktar sig mot ohälsosamma arbeten, säger Jan van den Brink.

Men han har samma principiella uppfattning om automatiseringen som FNV:s företrädare i hamnen.

– Ja, de generella problemen är desamma i hamnen och inom flyget. När vi får fler maskiner och färre anställda måste vi få ett system där man beskattar kapital i stället för arbete.

FNV:s största problem bland flygplanslastarna har inte varit automatiseringen, utan de skilda anställningsvillkoren mellan inhyrd personal och KLM:s egna anställda.

Men nu finns en uppgörelse med KLM där villkoren för inhopparna från bemanningsföretag närmar sig de fast anställdas.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.