Rotterdams hamn
Close
30 miljarder av offentliga medel skulle satsas när Rotterdams hamn byggdes ut och automatiserades.
Close
Inför EU-valet

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs.

Niek Stam, hamnarbetarnas nationella sekreterare på nederländska facket FNV, har nyligen varit i Perth och mött fackliga aktivister. De kom inte bara från Australien, utan också från Nya Zeeland och ända från USA och Kanada.

Kampen om jobben i Rotterdams hamn börjar bli klassisk och kan ses som ett fackligt ABC för hur man räddar jobb när arbetsgivaren vill automatisera.

Niek Stam är förundrad över hur automatiseringen av världens hamnar kan fortsätta oreflekterat trots alla varningsklockor.

– Investerarna uppför sig som skolpojkar som går ner till floden och ställer sig vid kanten för att se vem som kan pinka längst ut i vattnet. Enorma summor slängs i sjön av dem som vill säga att de är störts och starkast.

Många miljarder

I världens hamnar har många miljarder kronor lagts på system som ska lasta och lossa containerfartyg och automatiskt stapla eller hämta containrar. Investerarna lockas av minskade personalkostnader eftersom de anser sig kunna säga upp en stor del av personalen.

Men när beslutet om automatisering av Rotterdams hamn kom för fem år sedan tog FNV och Niek Stam kampen om jobben.

Facket tog fram fakta som avslöjade att 30 miljarder kronor av offentliga medel skulle satsas på omställningen. Men dessa pengar skulle enbart leda till högre vinst för hamnens operatörer, inte bidra till regionens utveckling eller invånarnas välstånd.

FNV bjöd in operatörerna till överläggningar, men mötte ovilliga arbetsgivare. I slutet av december 2014 arrangerade därför facket en stor demonstration utanför hamnmyndigheternas kontor.

En faktabroschyr från FNV visade bland annat att man inte kunde vänta sig ständigt ökade containervolymer i hamnen. Den blev en ögonöppnare för både myndigheterna och bolagen.

Skriften bidrog till att förhandlingar kom i gång, men de gick trögt.

Två gånger strandade överläggningarna. En gång därför att facket lämnade förhandlingsbordet, den andra gången gick motparten.

Strejk 2016

Ett första slutbud gick till medlemsomröstning, men förkastades av hamnarbetarna. Därpå genomfördes en större strejk i hamnen i januari 2016.

Efter den möttes parterna igen vid förhandlingsbordet och slöt ett avtal som accepterades av hamnarbetarna.

Parterna blev överens om att inga uppsägningar skulle ske när automatiseringen genomfördes. De som var anställda före den 1 januari 2015 garanterades jobb till 2020. Arbetstiden sänktes för hamnarbetare. Äldre anställda fick jobba 60 procent med 90 procent lön och full avsättning till pensionen.

När maskiner och robotar tar över hamnarbetet är ökad effektivitet ett mål för investerarna. Men ofta går de storstilade planerna i kras, konstaterar Niek Stam. I Rotterdams hamn är till exempel de fjärrstyrda kranarna i dag långt ifrån så effektiva som investerarna drömde om.

– Kranarna styrs numera med joystick. Personalen sitter på kontor 500 meter från kajen och ska göra 28 lyft i timmen. De ligger på under 20 per kran.

Niek Stam var tidigt ute och varnade för bristande lönsamhet och effektivitet vid automatiseringar.

– Nu slår mina förutsägelser in, men även stora konsultföretag som McKinseys och organisationer som OECD säger samma sak.

40 hamnar

Enligt en rapport från McKinseys var omkring 40 hamnar i världen helt eller delvis automatiserade 2017. Man hade satsat närmare 100 miljarder kronor på detta.

Om en automatisering ska löna sig måste produktiviteten öka ordentligt, men konsultföretagets undersökning visade att den i stället faller med upp till 15 procent.

Niek Stam har berättat om detta i många europeiska städer. Inte bara Stockholm och Göteborg har haft besök av honom, utan också Köpenhamn, London, Gdansk, Rom, Genua och Antwerpen.

– Vi vill göra europeiska hamnarbetarfack redo för den kommande automatiseringen. Frågan är inte om den kommer, utan när och hur.

Trots de mörka siffrorna fortsätter automatiseringen av hamnarna. McKinsey rekommenderar det, men med försiktighet.

När Niek Stam besökte Australien planerades en sådan satsning i den lilla staden Fremantle utanför miljonstaden Perth.

– För guds skull, står verkligen fartygen på rad ute på redden och väntar på att få lägga till? frågade jag regeringsföreträdare. Varför i hela världen diskuterar ni automatisering?

Pensionsålder nästa fråga

Nu tar FNV nästa stora strid. I mitten av mars genomförde förbundet både strejker och demonstrationer mot höjd pensionsålder i Nederländerna.

Pensionsåldern är numera 66 år och ska ytterligare höjas i flera etapper. Efter 2022 ska den indexeras och automatiskt höjas när medellivslängden ökar.

– Utvecklingen går mot att vi måste arbeta längre, men ingen hamnarbetare kan vara kvar och lasta containrar tills de är 70 år.

Hamnarbetarna vill stoppa vidare höjningar av pensionsåldern för all framtid, medan FNV:s centrala strategi är mer försiktig. Niek Stam och hans sektion av hamnarbetare är därför de som driver på protesterna.

– Vi hamnarbetare står alltid i första ledet, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Scr888 Welcome Bonus:
    16 maj, 2019

    Keep on writing, great job! http://www.lancasterisd.net/__media__/js/netsoltrademark.php?d=uwachevucukn.mihanblog.com%2Fpost%2F13&popup=1

Lästips:

Hamnen i Port of Spain är en av det karibiska oljelandet Trinidad och Tobago:s två större internationella hamnar. Gamala Warner, terminalassistent i Trinidad och Tobago, tar i framtiden gärna över ledarskapet för fackförbundet. Foto: Lars Soold

Gamala Warner ser sig som en framtida ledare för facket

Fackligt arbete. En stor del av hamnarbetarna i Trinidad och Tobago har inte fått lönepåslag på nio år. Regeringen vägrar att förhandla. Gamala Warner, 32-årig terminalassistent, brinner för facket och vill i framtiden axla ledarskapet om medlemmarna vill det.

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth med förbundets förhandlingsdelegation för hamn och stuveri på Teamsmöte.

Nytt avtal för hamnarbetare

Hamnarbetare. Nytt hamn- och stuveriavtal ger 7,83 procent för två år. Transport och Sveriges Hamnar har kommit överens om ett avtal för cirka 3 000 hamnarbetare som börjar gälla den 1 maj 2023.

Mynthögar. Foto: Shutterstock

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.