Här är alla kraven som BA driver i lönematchen

– Biltrafikens Arbetsgivareförbund, BA, kräver ändringar i alla paragrafer som ger de anställda inflytande över arbetstiderna. Målet är uppenbart. Företagen ska ensidigt få bestämma hur och när personalen jobbar, utan att behöva betala övertidstillägg. Det säger Transports åkeriombudsman Ulf Persson, som här går igenom BA avtalskrav punkt för punkt på åkeri- och terminalområdet.

Redan i vintras hade Transport och BA så kallade kansliöverläggningar där man presenterade kraven som man tänkte driva i avtalsrörelsen.

Transport la inledningsvis fram bara tre krav, medan arbetsgivarlägret plockade fram ett batteri med 18 punkter. Listan har senare utökas till 20 avtalskrav.

Under förhandlingarna veckan efter påsk backade BA från flera av punkterna, men i och med strandningen är parterna faktiskt tillbaka i utgångsläget.

• Överst på BA:s digra lista står ett treårigt kollektivavtal.

Ulf Persson säger:

– Transport vi ha ettårsavtal. Vi kan tänka oss en längre period, men det innebär ju lång fredsplikt för arbetstagarna. Då måste vi få något rejält i utbyte.

• De fyra nästa punkterna på BA-listan handlar alla om arbetstiderna. Transportbranschen präglas av ojämn arbetsbelastning. Vissa dagar, veckor och månader är mer intensiva än andra.

Det normala på arbetsmarknaden är att anställda har ett veckoschema med reglerad arbetstid, exempelvis måndag till fredag från klockan 08 på morgonen till 17 på kvällen. Behöver man jobba efter klockan 17 får arbetsgivaren betala extra för övertid och kanske ersättning för att jobbet utförs på obekväm tid.

Drömmen för många arbetsgivare är att fritt få styra och ställa med arbetstiderna. Extremexemplet är förstås att företaget kort meddelar: ”Den här veckan behöver du inte komma över huvud taget, för vi har ont om jobb. Lön kan vi inte betala, men du kan få jobba desto mer nästa månad. Fast vi vill inte betala övertid och inte ob-ersättning…”

Under alla år har Transports motparter krävt större flexibilitet. Facket har ibland gått med på kraven, men motbudet är normalt att uppgörelser om avsteg från arbetstidsreglerna i kollektivavtalet ska göras med den fackliga organisationen. Inte med den enskilde föraren eller terminalarbetaren.

– Målet, säger Ulf Persson, är förstås att hindra att arbetsgivare utsätter den enskilde för press och spelar ut anställda mot varandra. Från fackets sida anser vi dessutom att medlemmarna ska ha mer betalt, högre premiekomp, för att man offrar sin fritid och får svårare att pussla ihop familjelivet.

Det nuvarande Transportavtalet medger att arbetstiden ”utjämnas” över fyra veckor. Någon vecka blir då kortare, andra längre. En sådan uppgörelse kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Fast om det finns en facklig förtroendeman på företaget ska överenskommelsen göras med denne. Avtalet ska dessutom skickas till Transports avdelning inom en vecka.

– Det är en av paragraferna som BA angriper. Arbetsgivarna vill göra upp med den enskilde direkt, utan att blanda in eller meddela facket, förklarar Ulf Persson.

• Som punkt sex på listan begär BA ”strikt fredsplikt” när ett nytt löneavtal väl är tecknat. Arbetsgivarna skjuter in sig på en fackets hörnstenar, nämligen den lagstadgade rätten att vidta sympatiåtgärder för andra yrkesgrupper och fackförbund.
• Lönehöjningarna som förhandlas fram mellan de centrala parterna, alltså Transport och BA, ska ”fördelas lokalt”. Innebörden är att lönepotten fördelas olika mellan de anställda på arbetsplatsen. Som i princip enda fackförbund har Transport ihärdigt motsatt sig detta i avtalsrörelse efter avtalsrörelse.
• BA vill ha frysta traktamenten. Ersättningarna som utgår till många chaufförer följer prisutvecklingen i samhället. De senaste åren har justeringarna varit marginella. Det här är ett av få krav där Transport inte sagt stenhårt nej.
• Punkterna nio och tio handlar om löneberäkningar. BA vill ha en ändring som gör att terminalarbetarna tappar premiekompensationen när schemalagd tid inte överensstämmer med arbetad tid.

En het potatis gäller så kallad helglön. I dag är det så att om en helgdag infaller på lördag, så ska veckoarbetstiden minskas med åtta timmar. Fel, anser arbetsgivarna. För chaufförer och terminalare är det sammantaget mycket lönepengar som ligger i potten. Uppåt 40 miljoner kronor.

• Vikten av utbildning är något som det snackas allt mer om i samhället, konstaterar ombudsman Ulf Persson:

– I transportbranschen sker utbildningen nästan aldrig på arbetstid, utan på fritiden. Arbetsgivarna vill inte betala lön då. Möjligen grundlön, men inte ob, premiekomp och övertid.

• Budbilsbranschen är redan nu överetablerad, med dåliga villkor för både åkare och chaufförer. BA vill bryta loss branschen och trä på den ett eget, fristående kollektivavtal. Med samma procentlön, raka ackord, som redan finns i taxi.
• I flera avtalsrörelser har arbetsgivarna krävt att utlandschaufförernas särskilda kollektivavtal ska gälla även vid körningar i övriga Norden, i stället för det vanliga Transportavtalet.

– Vi säger nej. I Norden blir det färre mil för chaufförerna, än på kontinenten, kommenterar Ulf Persson.

Längre ner på kravlistan vill BA sedan skrota hela Utlandsavtalet. De två punkterna kan eventuellt bli svårförenliga…

• Punkterna 14 och 15 rör anställningar och övertid. BA begär längre ingångslön för chaufförer som saknar YKB-utbildningen och förlängd provanställning, från sex till tolv månader.

Ulf Persson:

– Oacceptabelt! Sex månader räcker för att arbetstagare och arbetsgivare ska hinna ”känna på varandra”.

• Dagens övertidsregler ogillas också av arbetsgivarna. Om företagen vill ta ut 150 extra övertidstimmar, måste de gå till facket och söka dispens. Transport rådfrågar normalt den anställde, som kan säga nej. Transportföretagen vill ”förhandla” direkt med de berörda, utan fackets inblandning.
• I Transportavtalet är veckolön märkligt nog huvudprincip, om facket inte ger klartecken för månadsutbetalning.

Det är en kvarleva från förr, när det var mera osäkert om åkaren klarade sina åtaganden mot de anställda. Skrivningen finns kvar och ger facket ett trumfkort när arbetsgivarna vill införa månadslön och det uppstår oklarheter kring ”förskotts- eller efterskottsbetalning”. BA vill få bort Transports inflytande.

• Numera har EU ställt upp krav på digitala förarkort. De ska chaufförerna bekosta själva. Anser BA.
• Den sista punkten på arbetsgivarlistan är intressant. Det är nämligen det enda krav som Transport oreserverat stödjer. Det handlar om att göra kollektivavtalet tydligare och mer lättläst.