Peter Stockhaus
Close
Peter Stockhaus har varit med i nätverket sedan starten och tycker att kollegahjälpen fungerar väldigt bra för dem han träffar. ”Jag gör så lite, egentligen. Men vid varje möte ser jag hur något släpper. De behöver bara få prata av sig och känna sig förstådda, för det mesta”, säger han.
Close
Special: Olyckor

Han kan konsten att lyssna på olycksdrabbade kollegor

Kollegahjälpen. Ett nätverk av chaufförer och åkare som sträcker sig över hela landet står redo att stötta den som varit med om en olycka. Kollegahjälpen är vad det låter som, och det är helt ideellt. Ett samtal till SOS alarm är det enklaste sättet att få kontakt.

Plötsligt känns allt som rör sig på och vid vägen som en dödlig risk. Fotgängarna är helt oförutsägbara, och varje mötande bil kan komma över i den egna körbanan. Motståndet mot att ta ansvar för alla dessa ton lastbil känns oöverstigligt. Men det är då hjälpen finns runt hörnet.

Kollegahjälpen är ett sätt att få tillbaka en del av den trygghet som olyckan berövar chauffören. Göran Andersson är en av många som har varit med om en svår olycka, och Peter Stockhaus är en av något färre som finns där för kollegor som behöver prata. Det är det viktigaste, tycker båda: Det finns ett enormt behov av att tala med någon som förstår vad en chaufför är med om. Och hur en chaufför fungerar i trafiken.

– Vi ser allt innan det händer. Jag kan se vilken av bilisterna framför mig som kommer att göra något dumt. När det sker har jag redan foten på bromsen. Sånt fattar inte andra människor, konstaterar Göran Andersson.

Olyckan gick inte att undvika

Göran Andersson.
Göran Andersson.

Han själv var busschaufför när en cyklist for från sidan av vägen rakt ut framför honom. Hon träffades med full kraft i 50 kilometer i timmen. Det är nu snart 20 år sedan, periodvis mår han mycket dåligt fortfarande. Det skedde så oerhört snabbt, olyckan gick inte att undvika. Det är helt fastställt. Men tvivlet ligger alltid och lurar:

– Det kommer tillbaka, fast alltmer sällan. Hade jag kunnat göra något för att förhindra det?

Efter olyckan slutade han att köra buss, att ta ansvar för alla i bussen var för svårt. Timmerbil blev lösningen i början, men i dag kör han skåpbil i Norge. Kollegahjälpen hittade Göran Andersson först flera år efter olyckan, när en annan tragisk händelse hade väckt gamla minnen. Han ringde SOS och strax därpå hörde en kollegahjälpare av sig. Hon gjorde all skillnad i världen och i dag är han tryggare både vid ratten och i livet.

– Hon heter Ami Åhlander. Hon kom hem till mig med blommor, och vi fikade och pratade. Hon följde med mig till olycksplatsen också. Jag blev mycket lugnare när jag fick prata med henne, berättar han.

Träffar alltid den som ringer

Alla samtal slutar inte med möten, det är upp till kollegahjälparen att avgöra. Men Peter Stockhaus träffar alltid den som ringer. Han var med från starten i nätverket och han har i dag 20 års erfarenhet. Hans engagemang föddes egentligen i Bosnien, när fredsavtalet mäklat av Carl Bildt just skrivits under. De svenska FN-styrkorna blev fredsbevarande i stället för observerande, och fick tjänstgöra under Nato-flagg för att separera stridande parter. För den som tjänstgjorde som chaufför innebar freden ökad fara. Peter Stockhaus var med vid flera olyckor. Minor var det största hotet, många kollegor skadades, några dog.

– Vår krishantering var otroligt bra. Vi tog hand om varandra. Om någon omkommit följde vi med hem och lämnade över kistan. Vi träffade anhöriga och berättade vad som hänt. Vi tog oss tid att bearbeta. Vi fick komma tillbaka in i tjänsten mjukt, berättar han.

Därför är han kollegahjälpare. Han har en förståelse för vad som behövs och han sprider den i många möten inom branschen där han informerar om möjligheten att få stöd. Han ser att Kollegahjälpen fungerar väldigt bra för dem han träffar:

– Jag gör så lite, egentligen. Men vid varje möte ser jag hur något släpper. De behöver bara få prata av sig och känna sig förstådda, för det mesta. Ibland lotsar vi vidare till psykolog. Är chauffören misstänkt för vållande eller liknande kan vi hjälpa till med kontakter med facket.

Delar erfarenheter med varandra

Peter Stockhaus påpekar att alla kollegahjälpare får utbildning varje år, och att de också har hunnit samla på sig erfarenhet som de delar med sig av till varandra.

– Många av oss har hållit på i mer än tio år, och hela organisationen har utvecklats. Vi har blivit starkare och mer erfarna för varje år. Och vi är trygga i det vi gör, konstaterar han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Claes Thim, ombudsman Transport avd 5 Stockholm. Foto: Petra Hägglund

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

Utstationeringsavtalet tecknades den 6 december och gäller från och med årsskiftet. Foto: Samskip

Facket tecknar avtal med lettiska Samskip

Åkeri. Transport har tecknat ett så kallat utstationeringsavtal med lettiska Samskip. Avtalet kommer efter år av förhandlingar

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Fler åker dit för lång vila i hytt

Åkeri. Sedan i våras kan polisen klampa lastbilar för att ta förskott på sanktionsavgift av utländska företag för att föraren tagit den långa veckovilan i hytten. Mellan den 24 maj och den 26 november har 53 sanktionsavgifter delats ut. Den högsta på 80 000 kronor.

Ungas kommande pensioner. Illustration: Mattias Käll

Kommer dagens unga kunna leva på sin pension?

Pensioner. Den transportarbetare som föddes 2001 och började arbeta som 20-åring kan räkna med pension tidigast vid 67 år. Och om det ska bli en hygglig pension måste hen fortsätta jobba till minst 70.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Skolbussföraren Shabaz Jamal, ombudsman Lone Olsson och uppsökaren Jon Wall på parkeringsplatsen utanför Vellinge taxi.

”Utan avtal ingen klisterlapp”

Taxiprojektet. Regn, rusk och grillad korv. Skolbussföraren Shabaz Jamal skakar hand med ombudsman Lone Olsson. Men alla blir inte lika glada när Transports Malmögäng dyker upp för att märka bilar. Med kollektivavtal.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.