Johanna Takman
Close
Johanna Takman jobbar på VTI. Rapporten om godstransporter och klimatmålet har hon gjort tillsammans med flera forskare inom programmet Triple F (Fossil free freight).
Close

Godstrafiken bäst i klassen

7 frågor. Johanna Takman jobbar på VTI. Rapporten om godstransporter och klimatmålet har hon gjort tillsammans med flera forskare inom programmet Triple F (Fossil free freight).

1. Hur ser klimatmålen ut när det gäller svenska (gods)transporter?

– Sverige har ett mål för alla inrikestransporter. Det säger att utsläppen av växthusgaser ska minska med 70 procent under två decennier, från 2010 till år 2030. Men målet gäller både persontrafik och yrkestrafik, och handlar om de samlade utsläppen på vägar, järnväg och i sjöfart. Bara flyget står utanför eftersom det har ett eget mål.

– Det finns däremot inget särskilt mål för godstrafiken. Så vi har utgått från att samma mål gäller för lastbilar och andra godstransporter. En minskning med 70 procent på 20 år alltså.

2. Vem har bestämt det målet?

– Riksdagen har beslutat om ramarna för Sveriges miljöpolitik. Regeringen och framtida regeringar ska arbeta utifrån det för att nå alla olika klimatmål. Utsläppsminskningen på 70 procent för transporter är ett delmål. Övergripande gäller att det inte ska släppas ut några växthusgaser över huvud taget i Sverige senast 2045.

3. Hur går det i allmänhet?

– Utsläppen av växthusgaser minskar, men det går inte tillräckligt fort. För alla inrikestransporter var minskningen 18,9 procent vid den senaste mätningen, från 2010 till 2018. Om vi ska hålla en jämn takt och klara målet borde utsläppen ha minskat med 28 procent.

Cirkeldiagram: Växthusgasutsläpp i olika trafikslag i Sverige 2018
Grafik: Christina Ahlund

4. … och för den tunga lastbilstrafiken i synnerhet?

– Bättre. De tunga lastbilarna håller takten. För dem hade utsläppen av växthusgaser minskat med 28,5 procent under samma period. Det betyder att målet kan nås om det fortsätter på samma sätt. Och detta trots att lika mycket gods har transporterats lika långt som tidigare.

5. Vad är det som gör att utsläppen av växthusgaser går ner i lastbilstrafiken?

– Vi har tittat på tre möjliga förklaringar. Har gods flyttats över till järnväg och sjöfart? Är godstrafiken mer effektiv än tidigare, till exempel med högre fyllnadsgrad i lastbilarna? Eller har andelen förnyelsebara drivmedel ökat?

– Det ser inte ut som om gods har flyttat till järnväg eller fartyg. Och när det gäller effektivare transporter är det tyvärr svårt att hitta svar i den officiella statistiken. Vad vi däremot vet är att andelen förnyelsebara drivmedel har ökat kraftigt sedan 2010.

– Framför allt har HVO, som blandas i diesel, ökat jättemycket under perioden. Det är typiskt svenskt att köra på HVO, och det finns de som säger att Sverige dammsuger världsmarknaden på det drivmedlet. Bakom ökningen ligger framför allt tunga lastbilar och bussar.

(Fakta för läsare som själva inte kör tunga lastbilar: HVO är en olja som görs av bland annat oljeväxter, slaktavfall och tallolja.)

6. Ser det ut att behövas andra metoder?

– Det kan jag egentligen inte säga något om utifrån våra egna undersökningar. Men det finns andra studier och prognoser där det ser ut som om transporterna som helhet inte verkar nå målen. Därför kan det komma att behövas kraftigare styrmedel och åtgärder. Då tänker jag både på politiska beslut och på åtgärder som företag och hela branscher gör.

7. Tycker andra länder att Sverige är bäst i klassen?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Förslag för rättvisare konkurrens på vägarna

Åkeri. Regeringen vill ha kompletterande regler för kör- och vilotider i yrkestrafiken. Förslaget är nu ute på remiss hos bland annat Svenska Transportarbetareförbundet.

Transportarbetarens logga

Sju av tio lastbilar hade bristande säkerhet

Åkeri. Polisen och Arbetsmiljöverket har de två senaste veckorna kontrollerat 340 lastbilar. Sammanlagt hittades 300 olika säkerhetsbrister och 40 fall av misstänkta brott mot utstationeringslagen.

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.