Globala villkor tar tid
FN-organet ILO har inte lyckats ena fack och arbetsgivare om vilka problem som finns för arbetstagarna i den globala ekonomin. Därför tillsätts nu en expertgrupp. – Det är positivt. Det var så långt man kunde komma, säger Viktor Hage, Transport.
Arbetsvillkoren i de globala leverantörskedjorna, där transporter i högsta grad är en viktig länk, var det centrala ämnet på ILO:s årliga konferens. Där möts regeringar, fack och arbetsgivare i trepartssamtal om internationella villkor för arbetskraften.
Som ung organisatör i Transport fick Viktor Hage möjlighet att följa överläggningarna som studerande i Genèveskolan.
– Innan jag åkte till sessionen trodde jag att allt var klart genom de förberedande möten som varit. När jag var där trodde jag inte att parterna skulle kunna komma överens om något alls.
– En expertgrupp var nog så långt man kunde komma där och då.
FN-organet ILO arbetar genom konsensus. Fack och arbetsgivare måste vara helt överens om en fråga ska gå igenom och bli en konvention, deklaration eller någon annan typ av vägledande dokument.
– Jag upplevde den långa tiden det tar innan en fråga blir klar som mycket frustrerande. Allt tar tre, fyra år. Men jag inser också att det inte finns något alternativ om alla ska vara med på båten i någon utsträckning, säger Viktor Hage.
Han tror att villkoren för arbetstagarna i den globala värdekedjan kan behandlas av ILO om två år igen.
Just detta var också en huvudpunkt när det fackliga biståndsorganet Union to Union höll ett lunchmöte på onsdagen om ILO-sessionen.
Den globala ekonomin har lett till ökad ojämlikhet i världen. En litet klick tar hand om merparten av vinsten, medan många producerar varor och tjänsterna.
Längst ut i den globala värdekedjan hittar man barnarbete, slavarbete, korruption, förbud mot facklig organisering och regeringar som är mycket svaga.
ILO:s konventioner räcker inte för att stoppa detta. Inte heller OECD:s riktlinjer eller andra system för socialt ansvarstagande i företagen.
– Arbetsgivarna tycker att dessa principer är räcker och att starkare instrument inte behövs. Vi anser tvärt om, att de inte är tillräckligt bindande, säger Oscar Ernerot, internationell ombudsman på LO.
– Vi i facket anser att regeringarna måste leva upp till ILO:s kärnkonventioner. Det ger goda förutsättningar för att arbetskraften inte ska utnyttjas.
– Men enskilda företag kan i alla fall bryta mot konventionerna. Därför måste huvudföretaget i värdekedjan ha ansvaret.
De oeniga parterna kunde till sist samlas kring beslutet om en expertgrupp. Den tillsätts på ILO:s styrelsesammanträde i november.
Gruppen ska utreda vad som saknas för att skapa anständiga arbetsvillkor i hela värdekedjan, vad regeringarna respektive arbetsmarknadens parter kan bidra med.
I bästa fall kan expertgruppen vara klar om två år och regler beslutas på ILO:s session 2019 när organisationen firar 100 år.
– Det är mitt drömscenario, men jag är tveksam om det lyckas, säger Oscar Ernerot.
