Forskare granskar giftiga containrar

Hamn-, lager och terminalarbetare kan utsättas för giftiga gaser när de öppnar och ”strippar” containrar. Nu visar en forskningsstudie att det mest effektiva sättet att vädra ut bekämpningsmedel är att suga ut luften via ett rör, som man skjuter in i containern.

Bekämpningsmedel som vätecyanid och fosfin sprutas i vissa fall in i containrar för att förhindra angrepp av skadedjur och mögel under transporterna. I Sverige uppskattas cirka en och en halv miljon containrar, som besprutats med hälsofarliga ämnen, importeras per år.

Men några exakta uppgifter har inte forskarna i dag. Lika osäkert är kunskapsläget när det gäller ifall godset behandlats redan i fabrikerna.

En pilotstudie kring gasade containrar har gjorts vid Clas Ohlsons centrallager i Insjön. Där var syftet att få reda på hur anställda utsattes för gaser vid lossning och tömning och hur snabbt det gick att vädra ut de kemiska ämnena.

Undersökningen utmynnade i en efterlysning av mer forskning. Det ska nu Gunnar Johansson, vid Karolinska institutet i Stockholm och Urban Svedberg vid arbets- och miljömedicin i Sundsvall ta tag i.

I sin kommande undersökning ska de granska både förekomsten av och hur höga nivåerna är av kemikalier i containerluften. Forskarna vill också ha reda på hur personalen exponeras för gifterna vid lossning och tömning och det bästa sättet att lufta ur containrarna.

Enligt bestämmelserna ska containrar som innehåller bekämpningsmedel utrustas med varningsskyltar, som beskriver vilka kemikalier som använts och när besprutningen utfördes. Detta slarvas det dock med i dag.

Enligt en artikel på arbetsmiljoforskning.se är det dessutom ännu vanligare att besprutning, som finns i både varor och emballage, dunstar av under transporten och samlas i containerluften. Där står den still, eftersom containern är tillsluten under färden.

Mätningar som gjorts tidigare i Göteborgs hamn har gett en varningssignal. Vid undersökningen bland Clas Ohlsons arbetare uppmättes inga livshotande värden av kemikalier, men det hände att halterna kröp över de hygieniska gränsvärden som finns, uppger Gunnar Johansson.

På centrallagret använde man sig, före studien, av en vädringsmetod som gick ut på att en fläkt sattes längst bak i containern och blåste luft mot godset. Forskningsstudien visade i stället att det var effektivare att suga ut luften via ett rör som man skjuter in i containern. Från röret leds luften därefter vidare och bort från rampen via en slang.

Enligt forskarna är rör- och slanganordningen enkel att bygga. Deras förslag är att ändra internationella standarder, så att man kan koppla ett utsug längst in i containern. Detta kan ta tid. En snabbare förbättring kan åstadkommas om företagen i stället ”trycker på” sina leverantörer om att de ska ge plats för ett rör högst upp i containern när godset lastas i.

Fotnot. Pengar till forskningsprojektet kommer från AFA Försäkring, som administrerar avtalsförsäkringar och finansierar arbetslivsforskning på uppdrag av arbetsgivar- och fackliga organisationer. Läs mer på www.arbetsmiljoforskning.se