Fallolyckorna ökar under det mörka vinterhalvåret.

Arbetsmiljö. Vi har gått in i det mörka halvåret. Och med mörker ökar risken för olyckor. Det visar Transportarbetarens genomgång av Arbetsmiljöverkets statistik. Mest ökar risken för arbetare som rör sig utomhus. Särskilt miljöarbetare och lastbilschaufförer.

OLYCKOR SOM LEDER TILL SJUKSKRIVNING I EN ELLER FLERA DAGAR

Vi har gått igenom statistik från åren 2017–2021 i Arbetsmiljöverkets databas. De grupper vi har tittat närmare på utsätts för särskilt många arbetsplatsolyckor som leder till sjukfrånvaro i januari och februari.

De vanligaste olyckorna är fordonsolyckor och olika typer av fall. Antalet skiljer sig åt mellan yrkesgrupperna, kanske främst för att det är olika många sysselsatta.

Källa: Arbetsmiljöverkets statistikdatabas

Den värsta riskökningen utsätts miljöarbetare för. De rör sig ofta in och ut ur lastbilen och är ute och jobbat tidigt innan plogbilar plogat och fastighetsskötare har saltat, sandat och skottat.

Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) har specialgranskat halkriskerna för miljöarbetare och för dem råder det ingen tvekan om att kyla och mörker är en farlig kombination.

– Vi har kunnat se det över alla år. Det finns ett tydligt och oomtvistligt samband, säger Petter Lobrinker, projektledare på Tya.

Årstidsbundna

Han berättar att halk- och fallolyckorna sker hela tiden och att de främst är årstidsbundna. Men allt beror inte på årstiderna.

– Det viktigaste är att se till att det finns en tydlig kommunikation med fastighetsägare. Man måste vara överens om när det är okej att tömma och ha med skyddsombud för att se om det är rimliga hämtställen eller om arbetet behöver stoppas tillfälligt när förhållandena är för dåliga, säger Lobrinker.

Vet ni på Tya vad som krävs för att minska riskerna?

– Att arbetsledning har en dialog med de anställda i god tid före säsongen. Och att rapportera risker i hela ledet. Oavsett om det rör sig om hämtställen för miljöarbetare eller leveransställen för distributionsförare ska man kommunicera och påpeka där det finns risker för fall och halka. Ofta har varje tur sina problemställen och de behöver åtgärdas.

Vilken roll har skyddsombuden i att se till att riskerna minskar?

– De är en stark katalysator i arbetsmiljöarbetet. De kan i god tid påminna om att nu kommer säsongen och nu lägger vi upp en plan tillsammans. De kan också påminna om olyckor som skett tidigare.

Vad kan man göra som enskild chaufför?

– Många chaufförer sätter prestige i att ha bra utrustning och jag tror att de är noggranna, medvetna och professionella. Men det finns också risk att det slår lite snett och att man blir övermodig. Man har kört i tio år och klarat sig. Men till slut kommer olyckan.

Finns det några tekniska hjälpmedel som hjälper?

– Nej, egentligen inte. Det handlar om att ha bra vinteranpassad utrustning av god kvalitet. Det finns inga genvägar när det gäller att köpa arbetsskor. De ska ha en mjukare gummiblandning och gärna med utfällbara broddar.

– Belysning runt bilen och hämtställen är också viktigt.

Inte förvånad

Transports centrala arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är inte förvånad över statistiken.

– Vi har fått signaler om det tidigare, men nu har ni belagt det med fakta.

Eftersom det är belagt att riskerna ökar med mörker och halka anser Martin Miljeteig att väghållare, fastighetsägare och arbetsgivare måste ta ett gemensamt ansvar och se till att halkbekämpningen sköts bättre.

– Och om våra medlemmar är de som halkbekämpar ska de ha rätt förutsättningar för att minska olyckorna.

Pressade av arbetsgivaren

Den senaste tiden har Martin Miljeteig varit i kontakt med medlemmar som har berättat att de upplever press från arbetsgivare att utföra sina arbetsuppgifter trots svår halka eller snöoväder.

– Vi är ett land i Norden och är till viss del vana vid snö och kyla men arbetsgivarna tar inte höjd för det i sin planering. Jag har fått signaler om att det finns arbetsgivare som skickar ut anställda i svårt väglag och hotar med skriftliga varningar om förarna inte vill ge sig ut på livsfarliga vägar.

– Förarna har också själva ett strikt ansvar att inte köra när väglaget är farligt och myndigheterna avråder oss att ge oss ut på vägarna. I värsta fall kan man skada godset, fordonet och sig själv, säger Martin Miljeteig.