Fall för AD: Fick ryggproblem – sades upp
Arbetsdomstolen. Facket hävdar att chauffören var tillsvidareanställd. Arbetsgivaren hävdar att det rör sig om en tidsbegränsad anställning – och sade upp mannen efter att det stod klart att hans ryggproblem skulle innebära dyr anpassning av fordon. Nu har LO-TCO Rättsskydd stämt arbetsgivaren för Transports räkning.
– Vi är överens om att alla var väldigt nöjda med killens arbete, säger Anders Gustafsson, ombudsman på Transports hamnavdelning 2.
Sedan är det slut på enigheten. Transport vill att uppsägningen ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen. Anders Gustafsson har drivit ärendet:
– Vi menar att lagen är tydlig, får du inget annat besked är det fast anställning som gäller. Rättsskyddet har bedömt att det håller för prövning.
Mannen hade först en tidsbegränsad anställning. Han fick vid ett möte med en företrädare för arbetsgivaren veta att det handlade om en prövotid, som skulle övergå i tillsvidareanställning om allt fungerade väl. Mot slutet av perioden ringde han till arbetsgivaren och fick beskedet att han skulle få jobba kvar eftersom de var så nöjda med honom. Mannen fick aldrig något skriftligt anställningsavtal men fortsatte att jobba som förut.
Efter en tid drabbades han dock av svåra ryggsmärtor på arbetet och sjukskrev sig dagen efter. Han har fortfarande problem med ryggen.
Arbetsgivaren var först positiv till att anpassa fordonet och uppgav på ett rehabmöte att tanken var att chauffören skulle använda ”sin” lastbil ytterligare två eller tre år. Det handlade bland annat om anpassning av in- och ursteg samt dämpning av förarstolen. Men inställningen ändrades när kostnaden för åtgärderna stod klar: mellan 60 000 och 80 000 kronor.
Arbetsgivaren meddelade då chauffören att anpassningen skulle bli en för stor investering och att han skulle överväga att söka ett annat arbete, enligt Transports uppgifter i stämningsansökan. Kort därefter fick mannen en skriftlig bekräftelse på anställning. Men den var tidsbegränsad, tre månader. Själv hade mannen uppfattat det som att han fått fast anställning efter den första perioden. Därför skrev han inte under.
– Huvudregeln är att om man inte har avtalat om något annat och arbetsgivaren inte är tydlig med vad det är för anställningsform så anses man ha ingått ett avtal om tillsvidareanställning, säger Maria Fridolin, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, till tidningen Arbetet.
Transport hävdar att det finns ett tydligt tidssamband mellan mannens ryggproblem och uppsägningen och anser dessutom att bolaget inte tagit sitt ansvar när det gäller rehabilitering.
– Det är en bedömning från fall till fall och kan bero på företagets storlek och ekonomi. Men normalt sett ska man göra allt man kan, säger Maria Fridolin.
Transport begär att Arbetsdomstolen fastställer ett skadestånd på 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, förutom att uppsägningen ogiltigförklaras.
Transportarbetaren har sökt arbetsgivaren för en kommentar men hittills inte fått svar.
