Lönerna och villkoren för Europas lastbilschaufförer har debatterats länge. Efter EU-utvidgningen 2004 blev frågan brännande. Här är Transport ute på uppsökeri i Karlshamn tillsammans med det litauiska facket. Foto Jan Lindkvist
Close
Lönerna och villkoren för Europas lastbilschaufförer har debatterats länge. Efter EU-utvidgningen 2004 blev frågan brännande. Här är Transport ute på uppsökeri i Karlshamn tillsammans med det litauiska facket.
Close

EU:s minimilöner – ett hot mot den svenska modellen?

Löner. Minimilöner ska garantera anständiga löner till alla som arbetar i Europa. Men när EU-kommissionen vill reglera dem på Europanivå stämplar svenska fack och arbetsgivare agerandet som en buskörning av värsta sort. Det bryter mot EU:s grundlag och kör över Sverige som löser detta i sina avtalsrörelser.

Världens bästa modell

Magnus Falk. Foto: Jan Lindkvist
Magnus Falk. Foto: Jan Lindkvist

– Sverige har förmodligen den mest framgångsrika förhandlingsmodellen i världen. Varför förstöra den, säger Magnus Falk, samhällspolitisk chef på Transport.

Varken Transport eller något annat svenskt fackförbund, inte heller svenska arbetsgivare, vill se ett EU-direktiv som skulle kunna tvinga på oss en lagstiftning om minimilöner.

Nivån på de lägsta lönerna bestämmer fack och arbetsgivare i avtalsförhandlingarna.

LO och dess förbund går därför i armkrok med tjänstemän och akademiker i TCO och Saco i kampen mot ett EU-direktiv om minimilöner.

De svenska facken är så pass arga att de bildat en pakt med arbetsgivarna för att gemensamt stoppa förslaget.

Tonläget är högt.

Karl-Petter Thorwaldsson. Foto: Jan Lindkvist
Karl-Petter Thorwaldsson. Foto: Jan Lindkvist

Ett exempel är förre LO-basen Karl-Petter Thorwaldssons betyg på förslaget:

– Det är på ren svenska korkat!

Fack och arbetsgivare manar till och med till nationell samling mot EU-direktivet.

– I kampen om den svenska modellen finns det inte utrymme för någon kompromiss, ryter de.

 

Taxi är en av få branscher i Sverige där minimilöner faktiskt skulle kunna förbättra villkoren för många arbetare. I våras genomfördes en aktion i Stockholm, riktad mot politiker och mot taxijätten Cabonline. Foto: Jan Lindkvist
Taxi är en av få branscher i Sverige där minimilöner faktiskt skulle kunna förbättra villkoren för många arbetare. I våras genomfördes en aktion i Stockholm, riktad mot politiker och mot taxijätten Cabonline. Foto: Jan Lindkvist

Varför är svenskarna så arga?

Man kan fråga sig varför svenskarna är så upprörda över ett förslag som ska stödja de svagaste på arbetsmarknaden.

Enligt EU-kommissionen skyddar minimilöner arbetstagare med de lägsta lönerna och svag förhandlingskraft. Och de skyddar mot fattigdom.

I Sverige finns en lång tradition av solidaritet med fack i andra länder. Transport stöder till exempel facket för lastbilsförare i Rumänien när de bygger sin organisation och värvar medlemmar.

Rumänien har lagstadgad minimilön på 29 kronor i timmen, som motsvarar en månadsinkomst på strax under 4 800 kronor.

Ursula von der Leyen. Foto: Europaparlamentet
Ursula von der Leyen. Foto: Europaparlamentet

Inte undra på att fack i Rumänien och övriga Öst- och Centraleuropa jublade när Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, presenterade idén:

– Jag tänker föreslå en laglig reglering som försäkrar varje arbetstagare inom EU en rättvis minimilön och ger dem ett anständigt liv.

Men i Sverige väckte uttalande mer oro än jubel. Enligt fackliga företrädare var detta fel metod trots det goda syftet.

– Man vill lagstifta om löner i vårt land, säger Magnus Falk på Transport.

Kollektivavtalens reglering av minimilönerna är lika stark eller kanske starkare än en lagstiftning, konstaterar han.

Dessutom finns en stor fara med lagstadgade minimilöner, enligt Falk.

− Om politikerna lägger sig i kan nivån på minimilönerna bli något väldigt flyktigt och ändras när vi byter regering.

Men det finns ytterligare en fara: En lagstadgad minimilön på EU-nivå riskerar att pressa ner lönerna för Transports medlemmar, varnar Magnus Falk.

EU-kommissionen vill inte se samma enhetliga minimilön i alla medlemsländer, utan den ska spegla levnadsnivån i landet.  Därför funderar kommissionen på ett ramverk som varje land ska använda. Minimilönen ska vara 60 procent av medianlönen i landet.

I Sverige har man räknat på denna modell med hjälp av lönestatistiken från 2018.

För ett heltidsarbete hade minimilönen hamnat på 17 700 kronor i månaden.

Nästan alla svenskar med jobb, 99,1 procent, tjänade mer än detta när man räknade om deras löner till heltid.

I undersökningen, som gjordes av Medlingsinstitutet i våras, ingick två grupper som Transport organiserar. Förare av godstrafik på väg och väktare–säkerhetsvakter.

För säkerhetspersonalen låg den avtalade lägsta lönen kring 25 000 kronor och för fjärrförare med några år i yrket på runt 27 000 kronor.

Om man inom EU får en vedertagen standard för vad som är en låg lön och den standarden ligger lägre än vad som är brukligt i Sverige får arbetsgivarna ett argument för att sänka de lägsta lönerna, anser facket.

Magnus Falk säger att en EU-reglering av minimilönerna kommer att ge mycket lite pengar i plånboken även för den rumänske löntagaren. Deras minimilöner på 4 800 kronor i månaden ligger mycket nära de 60 procent av landets medianlön, som är en skälig nivå enligt EU-kommissionen.

För rumänerna handlar det om en höjning på cirka 160 kronor i månaden.

 

Luftiga garantier

Therese Guovelin. Foto: LO
Therese Guovelin. Foto: LO

− Detta är det allvarligaste hotet mot vår svenska modell sedan EU-inträdet, sa Therese Guovelin, förste vice ordförande i LO, för någon månad sedan i medierna.

Det starkaste argumentet som svenska fack och arbetsgivare har mot EU-kommissionen är att förslaget om minimilöner strider mot EU:s fördrag. Det kan liknas vid en grundlag som fördelar makten mellan EU centralt och medlemsländerna.

I fördragets artikel 153 punkt 5 finns ett förbund för EU att lägga sig medlemsländernas löneförhållanden. Unionen får inte anta direktiv som har med löner att göra.

EU-kommissionen är medveten om den svenska invändningen och har kommit med ett motdrag. Kommissionen erkänner visserligen att punkt 5 förbjuder EU att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.

Motdraget är att ta stöd i samma artikel 153, men utgå från punkterna 1b och 2, som ger EU rätt att skriva direktiv om arbetsvillkor. EU-kommissionen hävdar att minimilöner är ett grundläggande arbetsvillkor.

För kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är frågan om minimilöner inte bara juridik, utan främst politik.

För att bli godkänd av EU-parlamentet gav hon ett tungt politiskt löfte om en reglering av minimilönerna på Europanivå.

Hon har försökt lugna kritikerna i Norden med garantier. Länder som reglerar minimilöner genom kollektivavtal ska inte behöva införa lagstiftade minimilöner, utan kan sköta frågan i avtalsförhandlingarna, har hon sagt flera gånger.

Men Ursula von der Leyens säger också:

– Var och en ska ha tillgång till minimilöner, antingen genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Det har ökat oron i svenska fackliga kretsar.

Av de 700 kollektivavtal som är slutna i Sverige innehåller nämligen endast 250 regler om minimilöner. Det finns främst i LO:s och i tjänstemannaförbundet Unionens avtal.

Hos akademiker finns inte sådana regleringar, eftersom de inte behövs. Till exempel en jurist som får sitt första jobb efter examen hamnar på en månadslön kring 30 000 kronor.

Varken Transport eller andra förbund litar på uttalanden om garantier, eftersom EU-kommissionen aldrig har sagt hur de ska se ut.

– Nej! Vem ger garantin? Hur lång tid gäller den? De garantier som avgetts känns flyktiga, säger Magnus Falk.

 

Europas fack splittras

Livia Spera. Foto: ETF
Livia Spera. Foto: ETF

På det europeiska transportarbetarfacket, ETF, har generalsekreterare Livia Spera hamnat i ett dilemma på grund av EU-kommissionens initiativ om minimilöner.

– Problemet är att detta inte har efterfrågats av fackföreningsrörelsen, utan det har påtvingats oss.

Enligt Livia Spera ställde den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet krav på en reglering av minimilönerna för att godkänna von den Leyen som kommissionär.

Johan Danielsson. Foto: Carl von Scheele
Johan Danielsson. Foto: Carl von Scheele

Den svenska S-ledamoten Johan Danielsson bekräftar uppgiften för Transportarbetaren, men poängterar att de svenska ledamöterna var emot ett sådant villkor.

Nu står ETF bakom EU-regleringen av minimilönerna, även om Transport är emot.

– En del av våra medlemmar ser detta som ett steg framåt, som förmodligen förbättrar situationen för transportarbetare, säger Livia Spera.

Samtidigt har hon stor förståelse för det svenska motståndet.

– Jag respekterar den nordiska positionen, eftersom ni har ett mycket väl fungerande förhandlingssystem.

I frågan om minimilöner vänder sig EU-kommissionen till Europafacket, ETUC, för att få synpunkter. Där stöder en överväldigande majoritet av medlemsorganisationerna, däribland ETF, ett direktiv.

Men de svenska och danska medlemsförbunden har gått i konfrontation mot ETUC tillsammans med norska och isländska kollegor.

”Vi står inte bakom Europafackets ståndpunkt”, skriver de i ett brev till kommissionen.

– Det är vår plikt att klargöra detta, eftersom kommissionen antyder att det finns ett fullständigt stöd från den fackliga sidan för ett införande av EU-reglering av minimilöner och kollektiva avtalsförhandlingar. Det är inte sant. Tvärtom. Europafacket är splittrat.

På andra sidan sprickan står bland andra fack från Öst- och Centraleuropa som är kritiska till det svenska motståndet.

− En obligatorisk minimilön är mycket, mycket viktigt för oss, eftersom vi inte har makt att få anständiga löner på annat sätt, säger Balázs Bábel, i det ungerska metallfacket Vasas.

Och facken i dessa länder saknar svensk solidaritet:

− Ni måste förstå att den europeiska fackföreningsrörelsen är större än de nordiska länderna, säger Barbara Surdykowska på polska Solidaritet.

Magnus Falk säger att solidaritet är stöd till det vardagliga fackliga arbetet, att värva medlemmar och teckna kollektivavtal, att bygga ett starkt fack.

− Lagstiftade minimilöner kan aldrig bli ett substitut för det.

 

Angela Merkel vid en presskonferens i Bryssel, tidigare i somras. Foto: Shutterstock
Angela Merkel vid en presskonferens i Bryssel, tidigare i somras. Foto: Shutterstock

Angela Merkels rävspel bakom minimilönerna

Men de svenska möjligheterna att stoppa ett bindande direktiv handlar inte bara om ett arbete mot den rådande fackliga opinionen i majoriteten av EU:s medlemsländer.

De svenska parterna på arbetsmarknaden har hamnat mitt i den storpolitiska hetluften.

Införandet av tvingande minimilöner i Europa sker på diktat av Tysklands mäktiga förbundskansler Angela Merkel i samarbete med sin regeringspartner, landets socialdemokrater.

När Merkels konservativa kristdemokrater bildade en koalitionsregering med de tyska socialdemokraterna för två år sedan kom de överens om att minimilönerna skulle regleras på EU-nivå.

I landets motsvarighet till vårt ”januariavtal” beskrivs varför.

”De som konsekvent kämpar mot lönedumpning och sociala ojämlikheter i ekonomiskt svagare länder i Europa säkerställer också välfärdsstaten och marknadsekonomin i Tyskland”, står det i överenskommelsen från 2018.

Ursula von der Leyen, som gick direkt från den tyska regeringen till posten som ordförande för kommissionen, uppfyller nu vad de båda tyska koalitionspartnerna kommit överens om.

Egentligen skulle EU ha haft en socialdemokratisk ordförande för kommissionen för första gången på 25 år. Holländaren Frank Zimmerman var den givna kandidaten med stort stöd, men en liten grupp av högerpopulistiska regeringar med Ungerns och Polens regeringar i spetsen stoppade honom på EU-ledarnas toppmöte sommaren 2019.

Då slog Merkel till som ledare för EU:s största land. Hon körde över den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen i parlamentet, dumpade deras kandidat Manfred Weber och lyckades tillsätta en av sina närmaste medarbetare Ursula von der Leyen.

I samma stund blev minimilönerna en central fråga på EU:s dagordning.

 

Facklig kris fick tyskar att gilla minimilön

På valborgsmässoafton 2013 befinner sig Transports dåvarande ordförande Lars Lindgren på ett hotellrum i Berlin. Han ska dagen därpå tala när tyska LO, DGB, demonstrerar på 1 maj.

Sedan flera år har det tyska facket tappat medlemmar, blivit svagare i förhandlingarna och fått svårare att försvar de med sämst ställning på arbetsmarknaden. Därför har DGB börjat bilda opinion för en lagstadgad minimilön i landet. I maj 2013 är ett ypperligt tillfälle.

– Kvällen innan jag skulle hålla detta tal bad mig tyska LO att promota minimilöner. Jag hotade med att åka hem och vägrade, berättar Lars Lindgren för Transportarbetaren.

Han höll sitt tal och är i dag lika hård motståndare mot lagstadgade minimilöner som han var då.

– De löser inga problem. Tvärtom, de skapar problem.

Men Tyskland har goda erfarenheter av sin lag om minimilöner, som infördes 2015. Den har inte haft någon negativ påverkan på kollektivavtalens utbredning, utan enbart positiva effekter, enligt Europafackets utredare.

Regleringen av minimilönerna har bland annat lett till att löneskillnaderna minskat något och de lägsta lönerna har höjts mer än andra löner.

Med detta i ryggen kräver EU:s största land att alla medlemsländer reglerar sina minimilöner. Och de har stöd Frankrike, som är näst störst och sedan länge har lagstadgade minimilöner.

 

Slutstriden

Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

− Regeringen kommer inte att acceptera att EU ska bestämma över vilka löner som ska gälla i Sverige, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till Transportarbetaren i ett mejl.

Men hon är hemlighetsfull om vad regeringen nu gör för att påverka EU-kommissionen när frågan närmar sig ett avgörande.

I slutet av oktober ska kommissionen lämna över sitt förslag till EU-parlamentet och Rådet för beslut.

Om förslaget skulle bli en rådsrekommendation är länderna inte tvingade att följa råden, men ingen av de bedömare som Transportarbetaren talat med på svenska fack och internationella organisationer tror på den lösningen.

– Jag tror också att det blir ett direktiv, säger Magnus Falk.

I den här frågan måste både Rådet, som är det EU-organ där medlemsländernas ministrar fattar beslut, och parlamentet vara överens.

Om någon av dem säger nej stoppas förslaget. I parlamentet krävs att en majoritet av de över 700 ledamöterna röstar emot för att direktivet ska falla.  Men i Rådet kan en så kallad kvalificerad minoritet stoppa förslaget.

Länder som tillsammans representerar 35 procent av EU:s invånare måste i så fall vara emot. Även om alla de sex länder som reglerar minimilöner i kollektivavtal röstar nej räcker inte det.

Men det kan finnas andra regeringar som inte vill ha ett tvingande direktiv. I Öst- och Centraleuropa ser åtskilliga politiker låga löner som en konkurrensfördel på den inre marknaden.

Dessa politiker kan peka på att arbetsgivarna i Europa unisont säger nej till en tvingande reglering genom sin organisation Business Europe.

De nordiska facken har hamnat på samma sida som Europas arbetsgivare i denna fråga, men man har olika skäl till sitt motstånd.

− Situationen är barock. Arbetsgivarna vill egentligen något annat än vi. De vill ju ha löner som är lägre än EU-kommissionens minimilönegräns, säger Magnus Falk.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Arvydas:
    3 september, 2022

    It was necessary to interview Vilija Blinkeviciute, one of the initiators of this model, it has been used in Lithuania for several years.

Lästips:

Amazon.com

Amazon portade från EU-parlamentet

EU. EU-parlamentet har tröttnat på att Amazon inte kommer när det blir inbjudet till EU och inte svarar på förfrågningar om villkor för arbetarna. Nu har det bestämt att företagets 14 långtidspass, för att kunna röra sig fritt på unionens institutioner, dras in med omedelbar verkan.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Nya regler för buss i beställningstrafik

Politik. EU-parlamentet och EU:s ministerråd har kommit överens om nya regler om kör- och vilotider. Bland annat ska 45-minutersrasten gå att dela i två delar. Inte tre, som tidigare föreslagits.

Här ska utländska chaufförer träffa facket

Åkeri. Transport har öppnat ett fackligt kontor på säkerhetsparkeringen i Torsvik, söder om Jönköping. "Det är det första i Europa", säger initiativtagaren Tommy Jonsson, central ombudsman på Transport och engagerad i europeiska förares villkor.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Tidningsbuden drabbas hårt av Tidöpartiernas höjda försörjningskrav för migrantarbetare. Bilden är en arkivbild.

”Försörjningskravet blir moment 22”

Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Taxibilar vid Stockholms Centralstation och Azeem Yousaf på tidningsbudsfilialen.

Två migrantarbetare vittnar

Arbetsvillkor. ”Majid” och Azeem lämnade Pakistan för Sverige – i tron att arbetsvillkoren var bättre här. Med höjt inkomstkrav för migrantarbetare tvingades Majid säga upp sig och börja köra taxi. Tio, elva timmar per dag. Azeem skadade sig i jobbet, men är kvar som tidningsbud.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Premo: ”Vi vill samverka med facket”

Migrantarbetare. Premo välkomnar att tidningen tar upp de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring. – Tyvärr är det lite för sent eftersom förändringen redan trätt i kraft, säger Premos HR-chef Maria Björnefur och vd Jan Persson.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Migrantarbetare. Den 1 november mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Några övergångsregler finns inte. Den som tjänar under 27 360 kronor i månaden riskerar både att förlora arbetet och att utvisas. Transportarbetaren har pratat med två migrantarbetare, arbetsgivare och Transport.

Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.

Stroken blev en vändpunkt i livet

Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.