EU:s byråkrater sinkade privatiseringen
I februari 2010 välkomnade ordföranden i Göteborgs kommunala hamnstyrelse, Sven Hulterström, en ny fas för Nordens största hamn. Bolagiseringen av driften ”hjälper oss att bli en ännu mer effektiv och attraktiv hamn”, deklarerade han.
Sven Hulterström ångrar inte privatiseringen. Han trycker hellre på att Göteborg ”fortfarande äger hamnen.”
– Processen har gått över förväntan. Det finns ett stort investeringsprogram i Skandiahamnen och det ekonomiska utfallet för Göteborgs kommun är väldigt bra. Vi kommer att hämta hem uppåt 1,3–1,4 miljarder kronor för affären. En del av de pengarna kommer självklart att användas för investeringar och förbättringar av infrastrukturen i hamnen.
Liksom hamnarbetare och fack anser Hulterström att det behövs mer tid för att utvärdera resultatet. Han ondgör sig över EU-byråkraterna som sinkade övertagandet av ro-ro-verksamheten. Men tycker att förändringen i övrigt gått smidigt, med tanke på att det varit en komplicerad process.
Skälet till att Göteborgs kommun valde att klyva hamnverksamheten i en privat och en kommunal del är att allt fler europeiska hamnar gör så.
– Det var en förutsättning för att vi skulle hänga med i den internationella konkurrensen och få in ny kompetens i hamnen, anför Sven Hulterström.
Var kommunens återkommande strider med facket och mellan Transport och Hamnarbetarförbundet en bidragande orsak till privatiseringen?
– Det var ständiga diskussioner, som var tröttande för bägge parter. De skapade en osäkerhet i verksamheten, av och till. Konkurrensen mellan förbunden har präglat hela verksamheten i 40 års tid.
Är privata aktörer bättre på att kommunicera med facket?
– Det vill jag inte påstå, men nu verkar det ju som om Transport och HF har närmat sig varandra.
Sven Hulterström ifrågasätter om kommuner ska syssla med hamndrift, ifall den ska få konkurrera med primära uppgifter som barn- och äldreomsorg.
– 2008 såg vi riskerna, när Göteborgs hamn gick med förlust. Det var ett skäl till att dra sig ur. Beslutet fattades i stor enighet, bara Vänsterpartiet gick emot.
Invändningarna om att privata bolag bromsar samordning av personalresurser, utrustning och service kommenterar Hulterström:
– Vi har inte upplevt så stor flexibilitet från HF:s sida när det gäller samordning. De är inte så pigga på att flytta personal.
Avtalstiderna för företagsdriften i 25 respektive tio år, för Logent, kan verka långa. Men det är de inte ur internationellt perspektiv, hävdar Sven Hulterström. De regleras i den svenska arrendelagstiftningen och behöver löpa över en längre tid, för att det ska löna sig för bolagen att investera i driften.
Göteborgs hamns vd Magnus Kårestedt instämmer i att privatiseringen tycks lovande, så här långt. Han säger:
– De nya operatörerna verkar driva verksamheterna i god anda och jobbar offensivt mot större volymer.
Logents vd Michael Arvidsson berättar att bolaget försöker bredda sin verksamhet i bilhamnen, till följd av bilindustrins kris.
– Vi vill inte vara beroende av bara en industri och har hämtat hit en ro-rolinje till England. Något överskott i verksamheten har vi inte, men vi investerar fortfarande.
Arvidsson medger att Logent tidigare sysslat mest med lager och tredjepartslogistik, men menar att företaget kan föra in erfarenheter från detta i hamnen och vise versa.
Uppgiften om att bolaget egentligen inte vill utnyttja den befintliga ”blixtpoolen” i hamnen besvarar han:
– Nja, vi är vana vid att bygga upp ganska tajta team som jobbar ihop. Blixtstyrkan i Göteborg är annorlunda på så sätt att det ställer andra krav på en standardisering av arbetsuppgifterna. Och en högre grad av arbetsledning. Personalen är mer utbytbar. Vi arbetar mot självgående team, personlig utveckling och att anställda ska ta eget ansvar.
Fackets uppfattning, att det blivit ”stökigt” i hamnen när Logent kom dit och att företaget försöker tänja kollektivavtalen kan Michael Arvidsson inte förstå.
– Vi följer alltid ingångna avtal och har inte försökt dumpa några löner.
